- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan /
1115-1116

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ivan, ryska furstar - Ivan 4. I. IV Vasiljevitj den förskräcklige - Ivan 5. I. V Aleksejevitj - Ivan 6. I. VI Antonovitj - Ivanec, kommun i Varazdin - Ivangorod - Ivangorod 1. Stad i Ingermanland - Ivangorod 2. Fästning i Polen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och Koporje med tillhörande områden. Samtidigt
utvidgades riket österut genom kosacken Jermak
Timofejevs eröfringar i Sibirien (1581–84). Sitt
tillnamn "den förskräcklige" l. "den grymme"
(ry. Groznyj) åsamkade sig I. genom hänsynslöst
tyranni särskildt under den tid (1565–72), då
han åt en biregering (opritsjnina) uppdragit en
god del af rikets styrelse och själf med sina
drabanter rasade mot föremålen för sin enskilda
hämndlystnad. Tre år före sin död ihjälslog I. i
vredesmod sin äldste son, Ivan. Om hans regering
i öfrigt se Ryssland, historia, och Waliszewski,
"Ivan le terrible" (1903).

5. I. V Aleksejevitj, son till den
andre regenten af huset Romanov, tsar Aleksej
Michailovitj, och dennes första gemål, Maria
Miloslavskij, f. 27 aug. 1666, d. 29 jan. 1696,
var vid sin äldre broders, tsar Fedor
Aleksejevitjs, död (1682) närmast arfsberättigad
till tronen, men med anledning af hans svaga
själsförmögenheter utropade bojarerna hans
10-årige halfbroder, Peter, till tsar under
moderns, Natalia Narisjkins, förmynderskap.
Ett uppror af streltserna, tillställdt af I:s
tilltagsna helsyster, Sofia, bragte dock snart
den anordning till stånd, att I. och Peter båda
erkändes som tsarer, men Sofia i deras namn
öfvertog regeringen, 1682. Äfven sedan Peter
1689 aflägsnat Sofia från makten, fortfor I.
att till namnet inneha tronen jämte sin broder.
Med sin gemål Praskovja Soltikova hade
han döttrarna Katarina (moder till tsar Ivan
VI:s moder, regentinnan Anna) och Anna
(sedermera kejsarinna).

6. I. VI Antonovitj, son till hertig
Anton Ulrik af Braunschweig-Wolfenbüttel
och den föregåendes dotterdotter (Elisabet)
Anna Karlovna, f. 23 aug. 1740, efterträdde
28 okt. s. å. sin moders moster, kejsarinnan
Anna Ivanovna, på tronen. Genom sin fränka
Elisabet Petrovnas statskupp störtades han
i dec. 1741, hvarefter han hölls i fängsligt
förvar, till en början i Ivangorod, från 1756
på Schlüsselburg, därefter på ett par andra
fästningar och slutligen, efter Katarina
II:s tronbestigning (1762), åter på
Schlüsselburg. När en därstädes kommenderad
löjtnant Mirovitj 1764 gjorde ett försök att
befria honom och utropa honom till kejsare,
blef I. 16 juli 1764 aflifvad. Den långvariga
inspärrningen hade gjort honom sinnessvag. Jfr
Brückner, "Die familie Braunschweig
in Russland im 18. jahrhundert" (1876).
1–6. (V. S-g.)

Ivanec [ivānets], kommun i kroatisk-slavoniska
komitatet Varaždin, vid Bednja och norra
foten af Ivanšcicaberget. 15,781 inv. (1901,
i hela kommunen). Brunkolsgrufvor.
Wbg.

Ivangorod. 1. Stad och fästning i Ingermanland
på floden Narovas östra strand, midt emot
staden Narva, anlades af ryssarna 1492 för
att hindra svenskarna från att landvägen
underhålla förbindelser med livländska ordens
land och kallades af tyskarna "Die russische
Narwa". Knut Posse och Svante Nilsson (Sture)
eröfrade och förstörde 1496 fästet, hvilket
dock återuppbyggdes af ryssarna. 1581 intogs
I. af Pontus de la Gardie och förblef därefter i
svenskarnas händer till 1590, då Karl Henriksson
Horn, för att rädda Narva, återlämnade I. och
Koporje till tsaren. Göran Boije gjorde 1591 ett
misslyckadt försök att återtaga fästningen. För
tredje gången eröfrades I. 1612 af Evert Horn
och förstärktes sedermera, men i freden i
Stolbova 1617
afträddes det jämte det öfriga Ingermanland till
Sverige. I. hade en nästan uteslutande rysk
befolkning, tillgifven den grekiska läran. De
olägenheter, som däraf uppkommo, så länge
I. utgjorde en från Narva skild stad med egen
jurisdiktion, föranledde 1640 Herm. Wrangel
att yrka på ryssarnas förflyttning till annan
ort och förmådde sedermera svenska regeringen
att upphäfva stadens privilegier och ålägga
invånarna att till 1 jan. 1648 flytta öfver
floden till Narva. I. skulle därefter bilda
förstad eller "hakelverk" till Narva; sina
tomter därstädes skulle ryssarna förvandla till
kål- och kryddgårdar, hvaremot det tilläts
dem att i därvarande kyrkor hålla grekisk
gudstjänst. Detta påbud väckte mycket missnöje,
och flyttningen synes ej varit fullbordad på
utsatt tid: åtminstone indrogs den lutherske
pastorns i I. lön först 1684. I:s befästningar
hade från början utgjorts endast af själfva
slottet med utomkring varande tornprydd ringmur
i oregelbunden fyrkant. Sedermera uppfördes
ytterligare murverk; 1638 påbörjades utanverk,
och s. å. ville Oxenstierna, att I:s hakelverk
skulle ruineras och en god befästning anläggas,
hvarjämte strömmen borde föras rundt fästet,
"som förr var", men först 1651 anbefalldes
detta. Ehuru I. flera gånger reparerats
på 1640-talet, var det dock förfallet vid
krigsutbrottet 1655. Trots reparationer på
de gamla befästningarna, ansågs. I. vara
"indefensibelt och illa anlagdt" samt fick i
allmänhet stå tillbaka för Narva. I. var dock "i
tämlig defension", då det 18 sept. 1700 förgäfves
uppfordrades af ryssarna. 5 okt. s. å. började
dessa då belägra I., som försvarades med mycken
tapperhet, ända tills det i nov. undsattes af
Karl XII.

illustration placeholder
Ivangorods fästning 1704.


Efter att 27 april 1704 ha inneslutit I. började
ryssarna 27 juni belägra fästningen, som
tappert försvarades af öfverstelöjtnant
Magn. Stiernstråle; den 10 aug. stormade
ryssarna, men endast utanverken föllo, och
Stiernstråle nekade att gifva sig, fastän Narva
redan fallit. 16 aug. tvingade dock hunger och
brist till ackord.

2. Fästning i guv. Lublin, Polen,
vid Wieprz’ utlopp i Weichsel och en
järnvägsknut. I. anlades efter 1830–31 års polska
uppror som en ren militärfästning och erhöll en
bastionerad enceinte, som öfverhöjes af stora
defensionskaserner; 800 m. framskjuten på vänstra
flodstranden lades en lynett, "Furst Gortjakov",
med ryggmur och reduit, som brohufvud. Senare
har anlagts en gördel af 6 själfständiga fort,
4 på högra och 2 på vänstra flodstranden omkr. 2
km. från enceinten. I. bildar jämte

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:03:34 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbl/0608.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free