- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan /
1153-1154

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jacotot, Jean Joseph - Jacq., förkortning för N. J. Jacquin - Jacquand, Claudius - Jacquard, Joseph Marie - Jacquardmaskin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1153

Jacq.-Jacquardmaskin

1154

(1883), och H. Göring, "J:s methode
des universal-unterrichts" (1883)
S-e.

Jacq., vid växtnamn förkortning för N. J. J a c
q u i n (se d. o.) och vid zoologiska för dennes
son, frih. Franz von Jacquin (f. 1766, d. 1839).

Jacquand [jakä’], C la u d i u s , fransk målare,
f. 1805 i Lyon, d. 1878 i Paris, var lärjunge
af Francois Richard, stiftare af målarskolan
i Lyon. Han utförde monumentalmålningar
i stadshuset i Boulogne 1852-55 och i
S. Philippe de Eoule i Paris 1858-60,
men målade eljest historiska genre-taflor,
hvaribland Thomas Morus (i Lyon), Gaston de
Foix (i Rotterdam), Stormningen af Jerusalem
(Versailles) och Karl I:s af England sista
möte med sina larn (1855, som varit att se
i Luxembourg) och Zigenarbrud inför domaren
(1845, i Nya pinakoteket i München). _
C. B. N.*

Jacquard [jakär], Joseph Marie, fransk tekniker,
mönsterväfnadsmaskinens uppfinnare, f. 7
juli 1752 i Lyon, där fadern var sidenväfvare
och modern mönstcrläserska, d. 7 aug. 1834 i
Oullins, nära Lyon. Mönster-väfningen utfördes
på den tiden i s. k. simpelstolar, där hvarje
väf-vare biträddes af en minderårig, som skulle
lyfta solfven medelst förut enligt mönstret
inflätade eller in"lästa" dragsnören. Detta
var ett tungt och intresselöst arbete, som hos
den unge J. framkallade motvilja mot faderns
yrke. Sedan J. i sitt 10:e år förlorat sin mor,
koin han därför till en släkting för att lära
sig bok binderi. När han 10 år senare förlorade
sin far och ärfde dennes lilla kvarlåtenskap,
återgick han till väfvar-yrket, men hade sina
tankar oaflåtligt riktade på att förbättra
arbetsmetoden. Han lyckades emellertid icke
genast häri, utan råkade i största fattigdom
och måste taga tjänst som arbetare i ett
gipsbrott vid Bugey. 1793 återvände han till
Lyon och deltog som underofficer i stadens
försvar mot konventets armé. Efter Lyons fall
tjänade han några månader i Khenarmén och
slog sig därefter åter ned i Lyon. Där sökte
han realisera sin älskiingstanke. Understödd
af frikostiga gynnare, lyckades han 1799
åstadkomma en visserligen invecklad, men
praktiskt användbar mönsterväfnadsmaskin, den
s. k. lattdrag-ningsmaskinen, som infördes vid
åtskilliga fabriker i Lyon. (Denna maskin, med
hvilken man hade ganska begränsade möjligheter
för mönsterväxling, bör ej förväxlas med J:s
senare epokgörande uppfinning af 1805.) 1804
löste J. den af franska sällskapet för
yrkesflitens uppmuntran och af slöjdföreningen i
London uppställda prisuppgiften: konstruerandet
af en nätbindningsmaskin. Därmed blef han en
berömd man och erhöll i Paris anställning
vid konservatoriet för konster och slöjder
(Conserva-toire des arts et métiers). Yid
konservatoriet lärde han känna Vaucansons
omkr. 50 år förut uppfunna mönsterväfnadsmaskin
och lyckades 1805, sedan han återvändt till Lyon,
att med tillgodogörande af åt-

Tryckt den 18/i 10

skilliga i Vaucansons maskin använda
idéer, konstruera en ny väfmaskin, den
s. k. Jacquardmaskin e n (se d. o.), som var
h. o. h. olik såväl J:s förut nämnda maskin
som Vaucansons. Napoleon förständigade staden
Lyon att tilldela J. en lifränta å 3,000 francs
och därjämte 50 francs för hvarje tillverkad
Jacquardmaskin. Men J. förföljdes. Hans
originalmaskiner såväl som andra i fabrikerna
uppställda jacquardmaskiner sönderslogos och
uppbrändes; hans lif sväfvade t. o. m. i största
fara, då de uppretade arbetarna en gång ville
kasta honom i Rhöne. Lifstidspensionen indrogs,
och handelskammaren instämde J. för sin domstol,
emedan verkmästarna i fabrikerna fordrade
ersättning för de förluster, som de påstodo,
att jacquardmaskinerna förorsakat dem. J. fick
emellertid en lysande upprättelse, då han, efter
att ha hopsatt en af sina sönderslagna maskiner,
framställde en mönsterväf-nad, för hvilken hans
maskin förklarats olämplig. Han återfick den
honom fråntagna pensionen och blef föremål för en
mängd utmärkelser. Största framgången låg däri,
att öfver 10,000 jacquardmaskiner redan 1825 voro
i verksamhet i Lyon och dess närmaste grannskap.
G. A. W.

Jacquardmaskin [jakär-], en af J. M. Jacquard (se
d. o.) 1805 konstruerad mönsterväfnadsapparat,
hvars viktigaste beståndsdelar utgöras af
en mängd krokar och nålar, som åverkas af
s. k. mönsterkort för att kunna i önskad ordning
höja väfvens varp-trådar, så att ett visst
mönster bildas. Jacquardmaskin en är uppställd
öfver väfstolen och uppbär å hvar och en af sina
krokar ett knippe snören, hvilka efter att ha
genomgått det s. k. harneskbrädet uppbära de
med vikter försedda solfven. Fig. (sp. 1155)
utgör en schematisk bild af maskinen med sitt
"harnesk" (brädet jämte alla däri inredda snören
och tillhörande solf kallas så). Bilden visar
visserligen endast en tvärrad af fyra krokar, men
det är lätt att inse, huruledes en mängd dylika
tvärrader (50 stycken eller ännu flera) kunna
uppställas vid sidan om hvarandra, och att hvarje
tvärrad kan innehålla ett större antal krokar
(vanligen 8, 10 eller 12), så att maskinen på
ett ganska litet område kan inrymma många hundra
krokar (s. k. "400"- och "600-kroks jacquarder"
äro måhända de vanligaste, men såväl större
som mindre krokantal förekomma). För att lyfta
krokarna finnas några järnstafvar ("knifvar"),
tillsammans bildande ett galler ("kniflådan"),
som medelst trampningen föres upp och ned. Men
alla krokar skola icke lyftas på en gång,
utan endast vissa af dem, beroende på mönstrets
beskaffenhet: de öfriga skola tryckas undan från
knifvarna, innan kniflådan går upp. För detta
ändamål eger hvarje krok en horisontal nål,
som i ena ändan åverkas af en spiralfjäder,
i den andra af ett mönsterkort, som af en
s. k. kortvals pressas mot nålarna. Kort-valsens
sidor äro försedda med inborrade fördjupningar,
motsvarande alla nålspetsarna. På kortet, äro hål
anbragta i öfverensstämmelse med mönstret, och
där dylika hål finnas, kan kortet naturligtvis
ej trycka undan krokarna, utan dessa lyftas af
knifvarna. För hvarje inslag i rapporten behöfs
ett kort; alla till ett visst mönster hörande
kort sammansnöras till en ändlös kedja, som
ledes kring kortvalsen. Denna vals, som genom
en enkel mekanism från kniflådan får en ut- och
ingående rörelse, vändes vid hvarje utåtrörelse
af en fastsittande

12 b. 37

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:35:07 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbl/0627.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free