Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jagare, sjöv. - Jagare 1. Det förligaste l. yttersta trekantiga seglet. Se Segel - Jagare 2. segelflottornas smärre lätta fartyg - Jagare 3. torpedbåtsförstörare - Jagarnath. Se Jagannath - Jagbacke, kam., kronolägenhet - Jagbult, skpsb. - Jagello, kung af Polen - Jagellonska ätten, polsk dynasti - Jagersill. Se Sillfiske - Jagerslejdare, sjöv. Se Lejdare - Jagga, (namnform för dschagga) - Jaggaresocker, bot. Se Borassus och Palmsocker - Jaggery, bot. Se Palmsocker - Jaghan, indianstam. Se Eldslandet - Jagic, Vatroslav
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1167
Jagarnath-Jagic
1168
dana finnas. Se S e g e 1. - 2. Benämning på
segelflottornas lätta fartyg (smärre fregatter
och korvetter).
3. (Eng. destroyer, fr. contre-torpilleur,
ty. tor-pedoboot), i Sverige förut benämnd
torpedbåts-förs t ö rar e, är ett litet,
lätt byggdt, ytterst snabbgående fartyg,
bestyckadt med lätt snabbskjutande artilleri och
torpeder. Jagarens hufvudupp-gifl är att skydda
egen flotta för fientliga torpedbåtar samt att
till sjöss själf uppträda som torpedbåt. Den
kan äfven, särskildt å mindre haf, användas
Svenska flottans jagare Vale.
för rekognoscerings- och spaningstjänst
m. m. Typen infördes först (1893) i engelska
flottan, men förekommer numera talrikt i de
flesta mariner. Från de första jagarnas 275 tons
deplacement och 27 knops fart har typen småningom
utvecklats ända till 1,000 tons deplacement
(s. k. oceanjagare) och 35 knops fart. Svenska
flottans första jagare, "Mode", är byggd 1902 af
Yarrow i England; de nyaste svenska jagarna (se
fig.) äro alla byggda inom landet och ha följande
hufvuddata: lgd = 65,s m., br. = 6,3 m., djupg. =
2,5 m., depl. = 430 ton, högsta fart omkr. 30
knop, som uppnås med en maskinstyrka af 7-’8
tusen hkr, bestyckning 4 st. 75 mm. ss. kan.,
2 st. kulsprutor och 2 st. 45 cm. torpedtuber;
gnistsignal-station finnes ombord. Besättningen
uppgår till 4 officerare, 14 underofficerare
och underofficerskorpraler samt 51 man (jfr
Destroyer 1). Svenska flottan har f. n. (1910)
färdiga eller under byggnad 8 jagare. 2 af dem
("Hugin" och "Munin") äro de första svenska
örlogsfartyg, som framdrifvas af tur-binmaskiner
(A. E. G. curtisturbiner).
1. R. N.* 3. C. K. S.
Jagarnath. SeJagannath.
Jagbacke, kam., kronolägenhet, af sedd
till jaktplats för hofvet. Sådana funnos
i Uppland och Södermanland, men blefvo
på grund af riksdagsbeslut 1818 försålda
och i jordeböckerna omförda till skatte.
Kbg.
Jagbult, skpsb.) en sådan bult,
hvaraf man betjänar sig för att
"utjaga" (utdrifva) en inslagen bult.
J. G. B.*
Jagellos bild i hans polska
konungasigill.
Jagello, storfurste af Litauen och konung af
Polen, stamfader för jagellonska konungaätten,
f. omkr. 1348, d. 1434. Hans fader, Olgerd, hade
viu sin död (1377) delat det då ännu hedniska,
under begynnande rysk-bysantinsk påverkan stående
Litauen mellan sina söner och sin broder Kejstut,
men J. lyckades vinna hegemonien bland dessa
ständigt inbördes tvistande delfurstar. Förbunden
med Polen genom den gemensamma fiendskapen mot
Tyska orden, blef han tidigt de tongif-vande
lillpolske magnaternas kandidat till den polska
kronan, som visserligen efter Ludvig den store
öfvergått till dennes yngre dotter Hedvig
(Jadwiga), men som genom hennes förlofning
med Vilhelm af Österrike hotade komma på en
tysk furstes hufvud. Som villkor för hans
förmälning med henne, hvilken åtföljdes af
hans erkännande som polsk konung under namn af
Vladislav (II), 1386, sattes hans öfvergång till
den romersk-katolska läran och en utvidgning
af den polska adelns privilegier. I Litauen
gjorde sig snart Kejstuts son Vitold till
storfurste, men måste erkänna J:s länshöghet
och rätt att i första hand komma i fråga som
hans efterträdare. J:s och Vitolds samregering
upptogs af en lyckosam kamp mot Tyska orden (slag
vid Tannenberg 1410), hvarvid de bl. a. sökte den
danske unionskonungens stöd (förbund med Erik af
Pommern 1419). I sin inre styrelse kunde J. icke
förhindra adelsväldets tillväxt; för den andliga
odlingen återupprättade han (1400) universitetet
i Kråkan, som ännu bär hans namn. Han var gift
fyra gånger och efterlämnade två söner. H. A-t.
Jagellonska ätten, polsk dynasti, härstammande
från den litauiske storfursten J a g e 11 o
(se d. o.), hvilken 1386 förmälde sig med
Polens drottning Hedvig och därigencm blef
konung, under namnet Vladislav II, i detta
land. Ätten, till hvilken hörde de polske
konungarna Vladislav III (1434- 44), Kasimir IV
(1445-92), Johan Albert (1492 -1501), Alexander
(1501-06), Sigismund I (1507 -48) och Sigismund
II August (1548-72), utgick med den sistnämnde
på svärdssidan. På kvinnolinjen fortplantades
den genom Sigismund II :s syster Katarinas
("Jagellonicas") giftermål med konung Johan III
af Sverige. En gren af ätten regerade 1471-
1526 i Böhmen och 1490-1526 därjämte äfven i
Ungern. Till denna gren hörde Vladislav (1471-
1516), den ofvannämnde Kasimir IV:s femte son,
och dennes son Ludvig II (1516-26), med hvilken
den bömisk-ungerska linjen utgick på svärdssidan.
Jagersill. Se S i 11 f i s k o
Jagerslejdare, sjö-v. Se Lejdare.
Jagga, en stundom förekommande namnform för d
se h a gg a (se d. o.).
Ja’ggarasocker. Se B o r a s s u s och
Palm-socker.
Jåggery, bot. Se Palmsocker.
Jaghan, indianstam. Se E l d s l a n d e t,
sp. 178.
Jagic [ja’gitj], Vatroslav, kroatisk
språk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
