Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jakobshavn (Jakobshamn), dansk koloni i Grönland - Jakobsit Damor, miner. - Jakobskors. Se Kors - Jakobs och Johannes' församlings fri- och fattigskola. Se Grevesmühlska samskolan - Jakobsstafven - Jakobsstafven 1. (Orions bälte) - Jakobsstafven 2. ett instrument (gradstock) - Jakobs stege, sjöv. Jfr Lejdare - Jakobstad - Jakobstad 1. Stad i Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Grönlands förnämsta fångstplatser. 1847 inrättades
där ett seminarium, och kyrkan är den största
i norra Grönland. J:s distrikt är en smal,
30–40 km. bred landremsa mellan yttre
kusten och inlandsisen; genom J:s Isfjord
passera många väldiga isberg ut i hafvet.
E. Ebg.
Jakobsft Damour, miner., kristalliserar i
oktacdrar af svart färg med stark metallglans;
den består af järnoxid, manganoxid, manganoxidul
och magnesiumoxid; starkt magnetisk. Den
förekommer vid åtskilliga grufvor i Värmland,
såsom Jakobsberg, Långban, Mossgrufvan,
Sjögrufvan och Glatjärns-grufvan (se Spinell).
A. Hng.
Jakobskors. Se Kors.
Jakobs och Johannes’ församlings fri- och
fattigskola. Se Grevesmiihlska samskolan.
Jakobsstafven. 1. En stundom använd benämning på
de tre i nästan rät linje stående stjärnorna
d, f och C i Orions stjärnbild, sålunda
likbetydande med Orions bälte. - 2. (Sp. bacvlo
de Santiago, port. balestilha, eng. cross-staff,
höll. graed-boog), ett instrument (stundom äfven
kalladt grad-stock), som i äldre tider användes
för mätningar af höj d vinklar. Det bestod af
en längre, graderad staf och en mot densamma
vinkelrät, förskjutbar mindre
Jakobsstafven och dess användning. (Efter
P. Apianus’ "Cosmographia".)
sådan. Vid användningen (se fig.) höll man
den graderade stafven horisontalt, satte dess
nollpunkt intill ögat och försköt den mindre
stafven så, att dess ändpunkt betäckte den
punkt, som viserades. Med kännedom om den mindre
stafvens längd och det delstreck, där den fästs,
kunde man då omedelbart beräkna den sökta höj d
vinkeln. - Jakobsstaf-vens namn anses härröra af
det spräckliga utseende den graderade stafven
ofta hade och hvarigenom den kom att likna de
stafvar, hvilka patriarken Jakob enligt l Mos. 30
vid ett visst tillfälle förfärdigade.
Såvidt kändt är, har Jakobsstafven blifvit
beskrif-ven först af Levi ben Gerson (d. 1344);
en uttalad förmodan, att den vore identisk med
den s. k. "Tusis staf" och således vida äldre,
har visat sig oriktig. Instrumentet användes till
en början vid geodetiska mätningar och begagnades
sedan af Regiomontanus vid astronomiska
observationer; han använde det t. ex. vid
bestämningen af den skenbara storleken hos 1472
års komet samt till uppmätande af distanserna
mellan planeter och fixstjärnor. Jakobsstafven
kom genom hans landsman och samtida Martin
Behaim (se d. o.) i bruk bland sjömännen. Med
vissa modifikationer (t. ex. anbringande af
ytterligare en eller två tvärstafvar för skarpare
kontroll öfver viseringen) bibehöll den sig inom
navigationskonsten ända in på 1700-talet. Efter
införandet af spegelsextanten kom den småningom
ur bruk. (B-d.)
Jakobs stege, s/öp., en stege 1. lejdare, hvilken
på en del fartyg uppsattes på aktcrkant
af bräm-stängerna för att underlätta
gåendet till väders. Jfr Lejdare.
E. N.*
Jakobstad (fi. Pietarsaari). 1. Stad vid
Bottniska viken, i Vasa län, Österbotten,
Finland. Areal 1,795 har, hvaraf stadsplanen
upptager 47. Befolkningen svensk, 5,465
pers. (1908); gårdarnas antal var år 1900
307. Staden har goda ankarplatser, den inre af
5, den yttre (vid Ådö) af 9 m. djup. Handeln
är tämligen liflig. 1906 inlupo i hamnen
direkt från utlandet 80 fartyg om 67,623
reg. ton (hvaraf 63 finska om 25,617 reg.
ton) och utklarerades 93 om 78,423 reg.
ton. Någon egen handelsflotta egde
staden icke mera, sedan den forna, som
ännu
 |
| Jakobstads vapen. |
|
1. Kyrkan. – 2. Runebergsesplanaden. – 3. Samskola. – 4. Rådhus. – 5. Stadshotell. – 6. Elektricitetsverk och badinrättning. – 7. Tullhus. – 8. Idrottsplatser. – 9. Alexanderstorget. – 10. Salutorget. – 11. Folkskola. – 12. Mekanisk verkstad. – 13. Begrafningsplats. – 14. Järnvägsstation. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
