- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan /
1209-1210

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jakt, den handling, hvarmed man syftar att fånga ... djur - Jakt, skpsb. Jfr. Kutter, Slup, Yacht - Jaktboll. Se Bollspel - Jaktfalken - Jaktfalken 1. Zool. Se Falksläktet - Jaktfalken 2. Jaktv. Se Falksläktet och Hökarna - Jaktföljd, jaktv. Se Jakt, sp. 1207 - Jaktgevär, jaktv.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1209

Jakt-Jaktgevär

1210

lande terrängförhållanden vårt land
erbjuder, kunna ge en mångdubbel afkastning.
Th. H. G. G.

Jakt, skpsb., ett enmastadt handelsfartyg på 20
å 70 tons dräktighet och l*/2 å 3 m. djupgående
med last. Jakten har oftast bogspröt; masten
saknar stång, men har dock så lång topp, att ett

mindre gaffeltoppsegel kan föras. Seglen
i öfrigt äro storsegel (med gaffel och
bom), 2 å 3 stag-segel samt, fördevind,
ett råtoppsegel (bredfock). Fartyget seglar
oklanderligt, manövreras med lätthet samt
vakar väl i hög sjögång. Till detta slag
af fartyg torde man närmast kunna hänföra
roslagsskutan (den s. k. rospiggen),
däcksbåten m. fl. Jakterna förekomma i
Östersjön samt längs Skandinaviens kuster,
talrikast i Norge. Jfr Kutter, Slup, Yacht.
R.N. (C. K. S.)

Jaktboll. Se Bollspel, sp. 1031.

Jaktfalken. 1. Zool. Se Falk släkt et. -
2. Jaktv. Se Falksläktet och Hökarna.

Jaktföljd, jakto. Se Jakt, sp. 1207.

Jaktgevär, jaktv., benämning på för jaktbruk
afsedda handeldvapen (se d. o.). Angående
eldvapnens första användande vid jakt känner man
föga, men de torde undantagsvis brukats för detta
ändamål redan under 1400-talet. Jaktgevärens
historiska utveckling går hand i hand med
krigsvapnens. De äldre jaktgevären voro sålunda
under olika tidsperioder försedda med luntlås,
hjullås, flintlås och slag-lås (se H a n d e l
d v a p e n). Först med flintlåsets uppfinning
erhölls ett för jaktbruk mera användbart vapen;
införandet af slaglåset (knallhatts- eller
per-kussionsantändningen) innebar ett stort
framsteg, då först härmed sådan snabbhet vid
skottlossningen erhölls, att flyktskytte med
större framgång kunde idkas. De nyare jaktgevären
äro alla bakladdnings-vapen, med laddningen
sammanförd till en enhetlig själf tätande patron
(se d. o.). - Jaktgevären äro afsedda dels för
kula, dels för hagel. De förra benämnas vanligen
studsare; äldre mynningsladdare af fin kaliber
kallades lodbössor och äro ännu i bruk hos
vår allmoge och hos lapparna. Stud-sarna likna
i mycket krigsgevären, men göras i allmänhet
kortare och lättare samt med gröfre kaliber,
i synnerhet om de äro afsedda för jakt på
större djur. De böra nämligen vara så "dödande"
som möjligt, under det armégevären endast afse
att sätta fienden ur stridbart skick. Däremot
eftersträfvas ej så stor skottvidd, hvilken
snarare innebär en olägen-

het, på grund af den i tätt bebodda trakter
därmed förknippade faran. Genom användande
af expanderande ("explosiva") kulor ökas
effekten. Dessa kulor åstadkommas genom en
luftfylld kopparcylinder i främre ändan eller
utgöras af en mantlad kula med spetsen fri eller
med korsformig uppfilning af mantelns spets
("dum-dum-kulor"). Härigenom har kalibern kunnat
minskas och i samband härmed utgångshastigheten
hos kulan ökats, hvarvid en flack kulbana
vunnits. Studsarna göras såväl enkla som med två
pipor, dubbelstudsare, hvilka senare dock alltmer
börja utträngas af repeterstudsare af olika
system (winchester, mauser m. fl.). Studsarnas
kaliber anges i mm. eller beträffande engelska
och amerikanska gevär i 100-dels eller 1000-dels
eng. tum. - En själfständigare utveckling, mera
afvikande från krigsvapnens, ha hagelgevären
undergått. Vid dessa användas ej en enhetlig
projektil, utan ett större antal små blykulor,
hagel. Dessa gevär äro alltid slätborrade,
ej rafflade, men förses nu för tiden vanligen
med en lindrig förträngning vid mynningen,
s. k. trångborrning (eng. choke-boring),
för att hagel-svärmens spridning må
minskas. Hagelgevären göras oftast med två
pipor, dubbelbössor, och öppnas för laddning
genom pipornas nedfällande; dock finnas äfven
enkelbössor med rörligt slutstycke, t. ex. med
remingtonmekanism. Dubbelbössans öppnande sker
vanligen medelst en häfarm ofvanpå kolfhalsen,
top lever (se fig. 5), å billigare vapen genom
vrid-ning af en rörlig del af framstocken,
lefaucheux-nyckel (se fig. 4); äfven andra
system finnas. Till alla bättre dubbelbössor
användes, till för få år sedan, damaskerade
pipor (se fig. 6 o. 7). Dessa tillverkas på så
sätt, att trådar eller fina stänger af stål och
mjukt järn flätas och samman-vällas, hvarefter
klippet sträckes genom hamring. Flätning,
sammanvälLning och hamring kunna upprepas flera
gånger. Det så erhållna bandet lägges i spiral
kring en järnstång och sammanvälles till ett
rör. Godset i sådana pipor förenar stålets
och järnets goda egenskaper, det utmärkes
genom både hårdhet och seghet, hvarför piporna
kunna göras tunna och lätta. Numera tillverkas
dock stål af erforderlig seghet (specialstål),
hvarför stålpipor nu göras lika lätta som de
damaskerade och torde komma att uttränga dessa
senare. Hagel-gevärens kaliber anges med tal,
som beteckna det antal till kalibern passande
rundkulor, som går på ett skålpund. Högre tal
beteckna alltså mindre kaliber. De vanligaste
kalibrarna äro 12 och 16, med en diameter
af resp. 19,2 och 17,4 mm. På sista tiden ha
hagelgevär utan yttre hanar, s. k. hammer-less
(fig. 5), alltmera kommit i bruk. Dessa ega
inre hanar, som spännas, då geväret öppnas
för laddning. Genom en säkerhetsregel hindras
hanarna att träda i verksamhet. Omedelbart
före skottlossningen från-skjutes denna regel,
geväret afsäkras, då bägge piporna med ett enkelt
handgrepp göras klara till skottlossning. Utan
tvifvel representerar en modern ham-merless med
en af tryckare ("entryck", eng. single trigger,
ty. einabzug) och ejektor (automatisk ut-kastare
för afskjutna patronhylsor) en synnerligen hög
fulländning af en gammal gevärstyp, dubbelbössan,
och dennas utveckling torde knappast kunna
drifvas längre. Däremot synes i våra dagar
en reform förestå inom hagelgevärstekniken,
i det att ett flertal automatgevär uppfunnits,
bland dem ett svenskt (af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:48:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbl/0655.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free