Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jaktgevär, jaktv. - Jakthorn. Se Jägarhorn - Jakthundar, zool. Se Hunden - Jakthundarna, astron., stjärnbild - Jakthyenan, zool. Se Hyenhundsläktet - Jaktkasse, jur. - Jaktkrut. Se Krut - Jaktleopardsläktet, zool. Se Gepardsläktet - Jaktnät, jaktv. Se Jakttyg - Jaktordning, sjöv. - Jaktpass, jaktv., bevis på inbetald jaktskatt - Jaktregale. Se Jakt, sp. 1204 - Jaktridning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1215
Jakthorn-Jaktridning
1216
ingenjör A. Sjögren), afsedt för 5 skott (se
fig. 8). Äfven repetergevär (magasinsgevär)
för hagel ha förts i marknaden, ehuru de ej
fått någon vidsträcktare användning. Gevär
afsedda för både hagel och kula finnas. I främsta
rummet bör nämnas drillingen, med en finkalibrig
rafflad kulpipa under de bägge hagelpiporna. -
För kulgevär och dril-ling ha på senare tid
kikarsikten kommit till användning. Dessa
utgöras af en med hårkors försedd kikare af
olika konstruktion, som fastsättes öfver pipan
fee fig. 9). - Beträffande jaktgevärens yttre
utsmyckning har i olika tider olika smak gjort
sig gällande. De äldre praktvapnen äro ofta
rikt skulpterade och försedda med inläggningar å
stocken och metalldelarna eller med rik gravyr
på lås och beslag, ofta framställande hela
jaktscener (se fig. l-3). Nutidens dyrbarare
gevär äro vanligen efter engelskt mönster enkelt
utstyrda, endast med nätformig streckning
(s. k. fiskhud) på delar af kolfven och
framstocken samt med fint utförd arabeskgravyr
på lås och beslag (se fig. 4 o. 5). - Som ett
särskildt slag af jaktvapen må de s. k. s k
j u t k ä p p a r n a anföras. De utgöras af
en enkel pipa i förening med en käppkrycka,
innehållande en affyrningsmekanism, som kan
vara af olika slag. Skjutkäpparna äro ämnade att
ständigt kunna medtagas vid ströftåg i markerna
för tillfällig skottlossning. - Den förnämsta
fabrikationen af jaktgevär eger i våra dagar
rum i England, Belgien och Tyskland. I vårt
land har gevärsfabriken i Huskvarna gjort sig
känd för ett godt och solidt arbete (se fig. 4).
G. G.
Jakthorn. Se Jägarhorn.
Jakthundar, zool. Se H u n d e n.
Jakthundarna (Canes venätici), astron.,
stjärnbild, belägen under Stora Björnens svans,
i s. begränsad af Berenikes hår och i ö. af
Bootes. Den innesluter endast små stjärnor. Det
märkligaste föremålet i denna stjärnbild är den
stora af Messier upptäckta spiralnebulosan,
en af himlens mest bekanta och mest typiska
himlakroppar af detta slag (se Nebulosor).
E-J. (B-d.)
Jakthyenan, zool. SeHyenhundsläktet.
Jaktkassa, jur., kassa till bestridande af
utgifter för rofdjurs utrotande. Enligt
stadgan om jakt och djurfång 13 april
1808 skulle för nämnda ändamål i hvarje
län inrättas en jaktkassa. För hvarje härad
egde häradsborna bestämma, huruvida de ville
till jaktkassan utgöra en viss årlig afgift,
beräknad efter mantalet, emot befrielse från
den i Byggningabalken 23:e kap., 4:e och
5:e §§ stadgade skyldigheten att bygga och
underhålla varggårdar eller varggropar. En
annan inkomstkälla för kassan utgjordes af böter
och viten ådömda enligt nämnda stadga. Kassans
tillgångar skulle i första Rand användas till
inköp af varg- och räf-saxar, till inrättande
af varg- och räfgropar samt till belöningar för
fångande eller dödande af rofdjur. I anslutning
till de förändrade grundsatser, som genom
jaktstadgan 21 okt. 1864 göra sig gällande
för lagstiftningen rörande rofdjurs utrotande,
förordnades genom k. cirk. af nyssnämnda dag,
att hvarje jaktkassa skulle öfverlämnas till
vederbörande läns landsting för att efter
dettas bepröfvande användas. (Se vidare J a k t,
sp. 1206.) A. E-g.
Jaktkrut. Se K r u t.
Jaktlappar, jaktv. Se J akt ty g.
Jaktleopardsläktet,zool. SeGepardsläktet.
Jaktnät, jaktv. Se J a k 1 1 y g.
Jaktordning, sjöv. Under segelflottornas tid
nyttjades, då flotta eller eskader var under
segel, vissa "ordningar" motsvarande nutidens
"formeringar", hvilka bestämde hvarje fartygs
särskilda läge i för-
°
o
t
hållande till de öfrigas. En bland dessa
ordningar kallades "jaktordning" och uppstod,
då flottan, seglande fördevind eller rumskots,
bildade en vinkel, med chefsfartyget i spetsen
och de öfriga å "bidevindslinjerna", hälften
å hvardera sidan. Jfr Bidevindslinje och
Formering2. L. H.*
Jaktpass (ty. jagdschein, fr. permis de chasse,
eng. game license), jaktv., bevis på inbetald
jaktskatt (se d. o.), som af jägaren skall
medföras vid jaktutöfning och vid anfordran
uppvisas. Jaktpass kan äfven förekomma utan
egentlig jaktskatt, då sådant pass mot en
obetydlig afgift får lösas hos vederbörande
myndigheter af den, som styrker sig inneha
jakträtt (egen mark, jaktarrende, inbjudan till
jakt o. s. v.). Denna jaktpassinstitution afser
hvarken att tillföra stat eller kommun inkomst,
ej heller att afskräcka en del innehafvare
af mindre jaktmarker från jaktutöfning,
utan är riktad mot tjufskyttar utan egen
mark. Förslag om införande af jaktpass i vårt
land ha två gånger framlagts för riksdagen,
nämligen år 1900 och 1902, men utan resultat.
G. G.
Jaktregale. Se Jakt, sp. 1204.
Jaktridning, jakt till häst. Redan i äldsta tider
jagade man till häst med hundar villebråd,
t. ex. varg, vildsvin, räf, hjort, hare
o. s. v. Särskildt i England är Jaktridning
(hunting) sedan gammalt en nationell sport,
företrädesvis i fråga om räf (foxhunt-ing),
men äfven i fråga om hare (harehunting) och
hjort (staghunting),hvsiTviå användas resp. f
oxhounds, harrier och staghounds, som följa
villebrådets spår. Den gemensamma benämningen
på detta slags jakt är parforsjakt. Därvid är
det numera icke hufvudsaken att nedlägga ett
större antal vildt; ryttarens egentliga nöje är
den uppfriskande galoppen öfver okänd terräng
och åsynen af hundarnas arbete på spåret efter
det flyende djuret. Parfors-jakten utbildar
skickliga ryttare, stärker kroppen, stålsätter
nerverna samt förlänar mod’ och beslutsamhet. Om
än jaktridten efter olika slags vildt är något
olika i särskilda detaljer, utföres den dock i
stort sedt på enahanda sätt och med gemensam
jaktterminologi. Så t. ex. samlas deltagarna
i jakten vid rendez-vous-platsen. Mastern
1. master of hounds leder jakten med biträde af
huntsman, whip eller pikör, som närmast har hand
om meu-ten, d. v. s. hundarna. Då hundarna fått
upp spåret, ge pikörerna signal på jakthorn eller
ropas Tally ho (Tajo), hvarefter jaktryttarna,
det s. k. fältet, galoppera åstad på lämpligt
afstånd bakom hundarna, som nu i full fart följa
villebrådets spår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
