- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan /
1217-1218

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jaktridning - Jakträtt, jur. - Jaktsignaler, jaktv. - Jaktskatt, jur. - Jaktspindlar, zool. Se Spindeldjur - Jaktstadga, jur., författning - Jaktstycke. Se Djurmåleri - Jakttyg - Jaktzoologi. Se Jakt, sp. 1201 - Jakub beg, eg. J. beg Muhammed Badaulet - Jakub kan, emir af Afganistan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1217

Jakträtt-Jakub kan

1218

med ljudligt skall, full cry (se fig.). Förloras
spåret, hvilket kallas tappt eller check, samlas
hundarna af pikörerna, och mastern leder dem åter
på rätt spår, tills villebrådet blir taget. Då
sålunda jakten är slut, blotta deltagarna enligt
gammal jägarsed högra handen under ropet halali,
hundarna få till belöning sin curée (se d. o.),
medan halalifanfar blåses

Parforsjakt "full cry" med Skånska
fältridtklubbens hundar.

och kvistar utdelas till de ryttare, som hunnit
fram till "halali". Vid terrängsvårighet för
parfors-jaktens anordnande brukar man öfver
den mark, som står till buds, släpa något,
som afsätter lukten af ett visst djurslag,
t. ex. räf, och på detta konstgjorda spår jaga
hundarna som efter lefvande vildt. Släpjakt,
redan på 1700-talet använd som surrogat för
parforsjakt efter lefvande vildt, tillgår
som denna, med den skillnaden att anordnaren
af jakten h. o. h. kan behärska den väg, som
ridten går fram öfver terrängen. - Om hetsjakt
se d. o. - Snitsel-j a k t är jaktridning utan
hundar, hvarvid det spår, som ryttarna skola
följa, markeras med t. ex. papperslappar
(ty. schnitzel). Vid jakt d vue är det en
ryttare, som markerar räfven och som direkt
förföljes af de öfrige deltagarna i jakten,
hvilka söka bemäktiga sig en af honom buren räf
svans e. d.

I Sverige jagades i äldre tider olika slags
villebråd till häst. Karl X Gustaf anordnade
före sin tronbestigning storartade jakter efter
vildsvin och hjort på Ölands alfvarslätter,
och Karl XII jagade till häst med förkärlek i
trakten af Kungsör. Hetsjakten med vindthundar
har sedan gammalt varit .en omhuldad sport på
de skånska slätterna, numera företrädesvis i
trakten af Barsebäck samt å Skanörs ljung. Sedan
1889, då dåv. löjtnanten frih. B. Cederström från
ridskolan i Hannover hemförde en foxhoundsmeute,
har släpjakten vunnit allt mera terräng äfven
i vårt, land; meuter hållas nu icke blott vid
ridskolan å Strömsholm, utan äfven vid olika
fältridtklubbar, och jaktridt bakom hundar
bedrifves med ifver kring de flesta af våra
beridna truppslags garnisonsorter. Med Skånska
fältridt-klubbens foxhounds har det äfven
ridits jakter efter räf och hjort. Jaktridten
vintertid, då snö betäcker marken, intager numera
en särskildt framstående plats inom svenska
ridsporten. Jaktryttarnas högtidsdag är 3 nov.,
Hubertusdagen, då storartade jakt-Tryckt den
25/i 10

ridter i alla länder pläga anordnas till
ära för jaktens skyddspatron S:t Hubertus.
B. C-m.

Jakträtt, jur., befogenhet att idka jakt inom
ett bestämdt område. Se Jakt, sp. 1203-05.

Jaktsignaler, jaktv., vid stöfvarjakt
brukliga signaler på jägarhorn (se d. o.),
afsedda att leda jaktsällskapets rörelser,
underrätta kamraterna om jaktens gång och
hvilket djurslag, som drifves, samt för att
inkalla hundarna. De hos oss mest brukliga
signalerna antogos år 1870 af kungl. jaktklubben.
G. G.

Jaktskatt, jur., skatt för den, som vill utöfva
jakt, förekommer i ett flertal europeiska
länder och afser att motverka den minskning, som
tillgången på nyttigt villebråd kan lida genom
hänsynslös ut-öfning af jakträtt. Äfven i Sverige
har varit ifrågasatt att införa jaktskatt; gjorda
invändningar ha emellertid förhindrat detta.
A. E-g.

Jaktspindlar, zool. Se Spindeldjur.

Jaktstadga, jur., författning, i hvilken regler
ang. jakträtt och i öfrigt rättsbestämmelser om
jakt sammanförts. 22 mars 1647 utfärdades sålunda
en jaktstadga, som 29 aug. 1664 efterföljdes
af en ny. Sedan 1789 förändrade grundsatser i
fråga om jakträtt gjort sig gällande, gafs åter
en jaktstadga 13 april 1808, hvilken sedermera
aflösts af den nu gällande af 21 okt. 1864. I
denna ha sammanförts bestämmelser rörande jakt
och djurfång, utan af seende på huruvida de äro
hänförliga till allmän lag eller falla under
den administrativa lagstiftningen. 1864 års
jaktstadga har på flera punkter ändrats genom
senare författningar. Jfr Jak t, sp. 1206-07.
K. H. B.*

Jaktstycke. Se Djurmåleri.

Jakttyg, vid drefjakter använda redskap till att
omsluta en del af jaktområdet med och sålunda
säkrare kvarhålla djuren. Jakttyg bestå dels af
nät, dels af "jaktlappar", d. v. s. på sträckta
snören hängande tyglappar eller fjädrar i bjärta
färger. I äldre tider nyttjades större tygstycken
med målade karikerade människoskepnader,
ämnade att verka af skräckande på villebrådet.
G. G.

Jaktzoologi. Se Jakt, sp. 1201.

Jakub beg, eg. J. beg Muhammed Bada u l e t,
härskare i Kaschgar, f. 1820 i Tasch-kent,
uppväxte i torftiga lefnadsvillkor, var en
tid dansare, men nådde sedan en inflytelserik
ställning genom guvernörens i Taschkent giftermål
med hans styfsyster och utnämndes 1853 till
befälhafvare (beg) i fästningen Akmedjid (nu
Perovsk). Han försökte 1864, ehuru fruktlöst,
försvara Taschkent mot ryssarna och sändes
1865 af sin härskare, ka-nen af Kokand, till
Kaschgar för att intervenera i det genom
dunganernas uppror från beroendet af Kina
lösryckta landet, j. tillvällade sig emellertid
(1865) en stark maktställning där för egen
del och lät 1870 formligen utropa sig till
kan af Öst-Turkestan med titeln Atalik Gliazi
("trons försvarare"). Han gjorde äfven några
eröfringar österut, men förlorade dem 1876 till
kineserna och mördades 31 maj 1877 af en bland
sina hofmän. Jfr Boulger, "Life of Yakoob Beg"
(1878) och, Vesselovsky, "Badaulet Jaequb-Beg"
(i Eyska arkeologiska sällskapets handlingar,
orientaliska sektionen, bd 11, 1898). V. S-g.

Jakub kan, emir af Afganistan, f. 1849, son
till emiren Schir Ali, styrde sedan 1871 i
det ny-eröfrade Herat, tillfångatogs 1874 af
fadern som

12 b. 39

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:48:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbl/0659.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free