- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan /
1227-1228

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jamaica, ö i Karibiska hafvet - Jamaicaingefära. Se Ingefära - Jamaicakanalen. Se Haiti och Jamaica - Jamaicin, kem. - Jaman, Colde, alppass n. ö. om Genevesjön - Jamato-skolan, konsth. Se Japansk konst - Jamb, metr. versfot

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

negrerna äro ännu hedningar, ehuru
nio protestantiska konfessioner samt
katolikerna utöfva missionsverksamhet på ön. I
Kingston finnas en anglikansk och en katolsk
biskop. 1907–08 funnos 683 folkskolor (intet
skoltvång), 1 lärar- och 3 lärarinneseminarier
samt en statsunderstödd högskola med 60 elever,
hvarjämte äro inrättade flera sekundära och
slöjdskolor. Öns hufvudnäring är jordbruk,
plantageodling. Den har dock gått tillbaka
efter slafveriets upphäfvande, ehuru de större
plantagerna nått ny utveckling, sedan man börjat
införa ostindiska kulier som arbetare. Dock
är den mesta jorden delad på små lotter,
som egas af negrer. 1900 funnos sålunda
108,943 jordlägenheter af mindre än 2 har, och
ytterligare 24,226 af mindre än 20 har, 2,357 af
mindre än 200 har, 394 af mindre och 432 af mer
än 400 har. 1907 voro 350,000 har under odling,
hvaraf 100,DOO har åker eller plantage. Häraf
upptogos 12,470 har af sockerrör, 10,220 har
af kaffe, 24,800 har af bananer, 4,200 har af
kokospalmer, 3,300 af kakaoträd, återstoden
af kryddpeppar (piment), ingefära, tobak,
batater, majs, brödfrukter, arrowrot m. m. –
Handeln är betydande. Finansåret 1906–07
steg exporten till 2,376 mill. pd st. och
importen till 2,914 mill. pd st. Viktigaste
exportvarorna äro bananer (nära hälften af hela
exportvärdet), rom, kaffe, trävaror, apelsiner
och kryddpeppar. Den största omsättningen sker
på Förenta staterna och Storbritannien. – Från
utlandet ankommande och dit afgående fartyg
hade 1907 en sammanlagd dräktighet af 3,02
mill. ton. De viktigaste hamnarna äro Kingston,
Morantbay, Port Morant, Montego, Lucca, Falmouth
och Port Antonio. Port Royal, vid mynningen af
Kingston harbour, är flottstation. 1908 funnos
297 km. järnvägar, 1,430 km. telegraf- och 691
km. telefonlinjer. Hufvudstaden Kingston är
genom flera underhafskablar förenad med Nord-
och Syd-Amerikas kontinenter och med flera
af Antillerna. – Styrelse. Ön styres af en
guvernör, biträdd af ett råd (privy council)
och en lagstiftande församling (legislative
council
), hvilken består af guvernören som ordf.,
5 högre ämbetsmän, 10 utnämnda och 14 för 5 år
valda ledamöter. I hvarje af öns 15 parishes
finnes en kommunalnämnd (board) och en domare
i första instans. Högre domstolsinstanser äro
circuit courts och high court of justice. –
J:s statsinkomster utgjorde 1907–08 1,158,299
pd st., dess utgifter 1,073,330 pd st. Dess
statsskuld var 1908 3,776,617 pdst. – Under
guvernörens af J. förvaltning lyda äfven Turks-
och Caicosöarna, Caymanöarna, Morant cays
och Pedro cays. – J. upptäcktes 5 maj 1494 af
Columbus, som kallade ön Santiago, och togs 1509
i besittning af spanjorerna. Ståthållarskapet
tilldelades 1545 Columbus’ ättlingar och,
sedan dessa utdött, huset Braganza. Redan 1655
eröfrades ön af engelsmännen (under Penn och
Venables) och afträddes till dem formligen
1670. Från denna tid blef J. hufvudsätet för
brittiska väldet i Västindien och erhöll stark
tillförsel af negerslafvar. Dessa blefvo orsaken
till många uppror och strider, hvilka slutade
först 1795. 1807 upphörde negerimporten, och
1833 förklarades alla svarta för fria mot en
ersättning åt deras egare af 350 kr. för hvarje
slaf. Den därigenom framkallade omstörtningen
af alla ekonomiska och sociala
förhållanden bragte ön i djupt förfall, ur
hvilket den ännu icke arbetat sig fullt upp. Ett
blodigt uppror utbröt 1865, hvarvid en mängd
negrer satte lifvet till. En bättre tid synes
ha randats genom införandet af den ännu gällande
författningen 1866.

Litt.: "Handbook for J." (årligen), R. T. Hill
och T. W. Vaughan, "The geology and physical
geography of J." (1899), W. P. Livingstone,
"Black J." (1900), Pullen-Burry, "J. as
it is" (1903), Forrest och Henderson,
"J." (1907), W. J. Gardner, "History of
J." (2:a uppl. 1909).
L-e. (G. L-m.) J. F. N.

Jamaicaingefära. Se Ingefära.

Jamaicakanalen. Se Haiti, sp. 1053, och Jamaica.

Jamaicln, kem.) detsamma som berberin (se d. o.).

Jaman, Colde [kå’l de jama7], alppass n. ö. om
Genévesjön, mellan Dent de Jaman (1,878 m.) och
kedjan Les Verreaux, 1,516 m. ö. h. Det förbinder
Vevey och Montreux med Sarinedalen. J. F. N.

Jamato-skolan, konsth. Se Japansk konst.

Jamb (grek. ifambos), metr., versfot, bestående
af en kort (metriskt obetonad) och en lång
(metriskt betonad) stafvelse (- -). Äfven
verser, sammansatta af dylika versfötter, eller
skaldestycken, författade på sådana versmått,
benämnas ofta jamber. Det i den forngrekiska
poesien mest begagnade jam-biska versmåttet är
sammansatt af sex jamber och kallas med anledning
däraf dels s e n ä r (af lat. sex, sex), dels
trimeter (af grek. tréifs, tre, och me’tron,
mått), det senare emedan jamberna bruka afdelas
och mätas efter dubbelfötter 1. dipodier (^ -
>- -). Den dipodiska indelningen framträder i
versens byggnad, så till vida som den första,
tredje och femte jambens korta staf velse kan
ersättas af en lång, enligt schemat

Ytterligare omväxling i versens bildning
uppkommer därigenom, att hvar och en bland de
ursprungligen långa stafvelserna, utom den sista,
kan upplösas eller utbytas mot två korta (~
^^), äfvensom en ana-pe§t (^ ^ -) under vissa
förhållanden kan inträda i stället för en
jamb. En genom ordslut åstadkommen takthvila
1. cesur (se d. o.) anbringas i de flesta
fall antingen i tredje eller fjärde foten. Den
jambiska trimetern, hvars uppfinning tillskrifves
skalden Ar-chilochos (omkr. 700 f. Kr.),
nyttjades först i ett eget slag af satiriska
dikter, hvilkas författare med anledning däraf
kallades jambografer (se d. o.). Den upptogs
därefter af grekernas dramatiska poesi, där den
är det för dialogen nästan uteslutande begagnade
versmåttet. Från grekernas drama öfvergick den
till romarna, hvilka dock, i synnerhet under
äldre tider, i versens bildning tilläto sig långt
större friheter än de grekiska mönstren. Enligt
gängse uppfattning fullständigt eller väsentligen
jambiska verser ha i de moderna litteraturerna
en kolossal användning. Så är äfven fallet
i svenska poesien, där jambiska versmått
tidvis varit de absolut härskande och där de
alltjämt förekomma i den största myckenhet. -
Två-och trefotade jambiska verser äro sällsynta,
fyrfotado (t. ex. Tegnérs "Axel") däremot mycket
allmänna. Femfotad orimmad jambisk vers kallas
vanligen bl an k v ers (se d. o.) och är, utom
i öfversättnin-gar, använd i skådespel och
en del större diktverk m. m.; som rimmad är
den jambiska femfotingen ej sällsynt i lyrik
och episk dikt. Hit höra bl. a. tre mycket
uppmärksammade strofer, som från syd-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:48:59 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbl/0664.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free