- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan /
1229-1230

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jamb, metr. versfot - Jambi, flod på Sumatra. Se Djambi - Jamblichos. Se Iamblichos - Jambografer, forngrekiska skalder - Jamboli (Jambol), stad i Öst-Rumilien - Jamboniter, eremitförening. Se Augustiner - Jambosa DC., bot. farm. växtsläkte - Jamburg, kretsstad i ryska guv. S:t Petersburg - James, engelska formen för namnet Jakob - James, Georg Payne Rainsford

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1229

Jambi -James

1230

romanska litteraturer inkommit i vår poesi:
terzi-nen, ottave rime och sonetten. Bland de
sexfotade jambiska versmåtten märkes a l e x a
n-d r i n e n (se d. o.), som finns hos Wivallius
redan 1637 (jfr E. Berg, "Svenska alexandriner"
i "Språk och stil" VIII, 1908) och se n ar en
(t. ex. Kune-bergs "Kungarne på Salamis");
äfven åttafotade na förekommit. Haltande
jamber har man kallat en senar, hvars
sista versfot är en troké; jfr Koliamb.
A. M. A. R-n B.

Jambi, flod på Sumatra. Se D j a m b i.

Ja^blichos. Se lamblichos.

Jambogräfer (grek. iambogra’foi) kallas
inom den forngrekiska litteraturen en egen
klass af skalder, som på jambiskt versmått
(se J a m b) författade dikter af satiriskt
innehåll, hvilka dels som bittra och hatfulia
smädeskrifter angrepo vissa namngifna personer,
dels i allmänhet riktade sig mot samtidens lyten
och dårskaper. Som uppfinnare af den jambiska
diktarten, hvilken ungefär samtidigt med elegien
frigjorde sig från den förut allena rådande
episka skaldekonstens form, prisas Archilochos
från Paros (omkr. 700 f. Kr.). Bland hans
närmaste efterföljare märkas Sim ön i des
från Amorgos (i 7:e årh.), H i p p o n a x
från Efesos (omkr. 540), hvilken i parodiskt
syfte utbildade en afart af jambisk trimeter
(s. k. koliamber, "haltande jamber"), An a nios
m. fl. Äfven Solon författade jambiska dikter
till försvar mot politiska vedersakare. Till
den senare litteraturperiodens jambografer
höra Aischrion, Foinix, Parmenon, B a-bri os
m. fl. Af jambografernas dikter finnes ett
betydligt antal större och mindre fragment. De
äro utgifna af Bergk i samlingen "Poetse
lyrici graeci" Bland romerska skalder ha C
a t u 11 u s, H o r a-t i u s (i epoderna),
M a r t i a l i s m. fl. idkat denna diktart.
A. M. A.

Jamboli (Jambol), stad i Öst-Rumelien vid
Maritzas biflod Tundscha och järnvägen
Burgas–Nova-Zagóra. 15,741 inv. (1905).
J. F. N.

Jamboniter, eremitförening. Se Augustiner.

Jambösa DC., bot. farm., växtsläkte af
fam. MyrtacecB med omkr. 120 arter i Gamla
världens tropiska länder på södra hemisfären. Den
mest bekanta arten är J. Caryophyllus
Ndz. (Caryophyl-lus aromaticus L., Eugenia
caryophyllata Thunb.j, kryddnejlikträdet (se
fig.), ett ända till 12

Blommande gren af kryddnejlikträdet; t. h. en
kryddnejlika.

m. högt träd med läderartade, ständigt gröna
blad och röda och hvita blommor. Dess hemland
anses vara ön Makian bland Molukkerna, men
det odlas nu nästan i alla tropiska länder,
särskildt på de indomalajiska öarna, Malakka,
de östafrikanska öarna, i Syd-Amerika och
Västindien. Trädet lämnar drogen och kryddan
kryddnejlikor, fios caryophylli, som utgöras af
de outslagna blommorna, hvilkas kronblad bilda
en klotformig knopp, med de nedanför utstående
4 små foderflikarna och det l-2 cm. långa,
rörformiga fruktämnet (se å fig.). Blommorna
sitta i knippen. Dessa afplockas eller skakas
ned på underlagda tygstycken och torkas
sedan, helst i solen, hvarefter blomskaften
bortrensas. Kryddnejlikorna ha en något mörkare
brun färg på det -något plattade fodret och en
svagare brun å kronbladsknoppen, som bör finnas
oskadad kvar; kryddnejlikor utan kronbladsknoppar
äro vanligen urdestillerade. De äro ofantligt
rika på en egendomlig flyktig olja, som ger den
starka aromatiska lukten och smaken åt drogen och
som förr var officinell under namnet n e j l i k
o l j a, cetheroleum caryophylli. Den består till
största delen af e u gett öl (se d. o.), som är
officinell. Halten af flyktig olja är vanligen
15-18 proc., men kan uppgå till 28. Också behof
ver man på en god drog endast klämma med nageln,
för att oljan skall sippra fram. Nejlikoljan
erhålles genom destillation och är strax efter
beredningen färglös eller gulaktig, men blir
med tiden brunaktig, något tjockflytande och
tyngre än vatten. Utom i medicinen och till
toalettmedel (se A s e p t i n) användes den
till likör- och parfym-fabrikation. Flera
Jam&osa-arter ha välsmakande, doftande frukter
och odlas därför i tropikerna; särskildt omtyckta
äro de äppedstora, rosdoftande rosäpplena af
J. malaccensis. J. aromatica lämnar kopparträ,
hvilket liksom träet af J. malaccensis användes
till finare möbler. O. T. S. (G. L-m.)

Jamburg (fordom Jama, Jamagorod l. Gam-Jama),
kretsstad i ryska guv. S:t Petersburg, vid
Ljuga och järnvägen S:t Petersburg–Riga. 4,166
inv. (1897). J. var i äldre tid ett viktigt
fäste, hvars inre borg låg i ett hörn af den
vida och höga, tornprydda ringmuren, som vanligen
omgafs af spanska ryttare. J. eröfrades 1581 af
Pont. De la Gardie och försågs sedermera med
en portbastion. 1590 måste J. dock uppgifvas
åt ryssarna, men återtogs af Evert Horn 1612
och förstärktes sedan flera gånger. Sedan
J. 1617 blifvit svenskt, underhölls det endast
nödtorftigt. På 1650-talet bestämdes, att det
skulle raseras, hvilket dock ej verkställdes,
och J. kunde 1658 motstå ryssarnas anfall, till
dess Krister Horn anlände med undsättning,
hvarefter "stocken" reparerades. Sedan
Dahlbergh vid en inspektion 1681 funnit fästet
onyttigt, befallde K. M:t dess raserande,
hvarmed dock gick långsamt. 1697 var det
dock till stor del kullkastadt. I sept. 1700
besattes J. af ryssarna, men utrymdes vid
svenskarnas annalkande. Det intogs åter
af ryssarna 14 maj 1703, hvarefter det
förstärktes och sedan förblef i ryskt våld.
L. W:son M.

James [djéYms], engelska formen för namnet
Jakob. Den judiske patriarken heter dock äfven
på eng. Jacob.

James [djéVms], Georg Payne Eains-ford, engelsk
romanförfattare, f. 1801, d. 1860, utnämndes af
konung Vilhelm IV till historiograf

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:29:47 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbl/0665.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free