Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jamunder see, strandsjö i S. Östersjön - Jan, spelt. (se Bräsdpel) - Jan, S:t (S:t Jean) Se Dansk-västindiska öarna) - Jana, flod i Sibirien - Janakkala - Janakkala 1. Socken i Tavastehus län, Finland - Janakkala 2. Domsaga under Åbo hofrätt - Janaon, koloni i Indien, Se Yanaon - Janauschek, Leopold - Janauschek, Fanny - Janbo el-Bahr, sjöstad i Arabien - Janbo-en-Nachl, stad. Se Janbo el-Bahr - Jandula, tillflöde till Guadalquivir - Janduslampa. Se Båglampa - Jane, engelsk namnform för Johanna - Janesville, stad i staten Wisconsin - Janet, Paul - Jansson, Hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2 km. bred, genom en smal
öppning förenad med Östersjön.
J. F. N.
Jan (fr. och ty. jan, af oviss härledning,
enligt några af lat. Janus), spelt., säges i
brädspel den af de spelande blifva, som har de
sex kilarna å uppställningssidan så upptagna
af egna brickor, att han sedan ej kan "komma
in" med den eller de brickor, som motspelaren
ytterligare "slår ut". Jan räknas som dubbel
förlust. En variant är sprängjan (se Brädspel).
Jan, S:t (S:t Jean). Se
Dansk-västindiska öarna.
Jana, flod i östra Sibirien, guv. Jakutsk,
upprinner i sjön Sis-köl, vid foten af
Verchojanska bergen, flyter genom ett ödsligt
område och bildar ett stort delta vid sitt utlopp
i Norra ishafvet. Längd omkr. 1,050 km. Vid
den ligga städerna Verchojansk och Ustjansk.
J. F. N.
Janakkala. 1. Socken af Hauho härad, Tavastehus
län, Finland. Areal 403,8 kvkm. Befolkningen,
finsk, 7,674 pers. (1908). Inom socknen ligga
godsen Haga (se d. o.) och Monikkala,
det sistnämnda den från klubbekrigets tider
bekante höfdingen och partigängaren Hans
Hanssons till Monikkala stamgods, Tervakoski
(se d. o.) pappersbruk, Nääs spik- och
Wirala jästfabrik m. fl. J. intager bland
Finlands landskommuner ett mycket framstående
rum genom allmogens redan tidigt väckta, stora
nitälskan för folkupplysningen. Imperiellt
pastorat af 3:e kl., Tavastehus prosteri,
Borgå stift. – 2. Domsaga under Åbo hofrätt,
omfattar 10 kommuner, fördelade på 4 tingslag,
med en landareal af 3,026 kvkm. och 52,068
inv. O. I. (A. G. F.)
Janaon, fransk koloni i Indien. Se Yanaon.
Jänauschek, Leopold, cistercienser, historiker,
f. 23 oktober 1827 i Brunn, d. 23 juli 1898
i Baden (vid Wien), studerade i Brunn under
den bekante historikern Dudik, inträdde 1846
i cister-ciensklostret Zwettl, blef 1851
prästvigd samt 1853 professor i kyrkohistoria
vid ordensskolan i Heiligen-kreuz, på hvilken
plats han med några afbrott verkade till
1877, då han för sjukdom måste af bryta sin
lärarverksamhet. Han återvände till Zwettl,
där han trots ständig sjuklighet till sin
död utvecklade en omfattande vetenskaplig
verksamhet. Tidigt hade J. börjat samlingar
till en cisterciensisk ordens-historia; 1877
utkom som frukt af dessa forskningar Originum
Cisterciensium Tomus /; äfven för en andra
del hade J. gjort vidlyftiga förarbeten. Hans
andra stora verk är det år 1891 till firande
af 800-årsminnet af Bernhards af Clairvaux
födelse utgifna stora arbetet Xenia Bernhardina
(4 delar, 6 bd), utarbetadt i förening med
en mängd lärde. Det innehåller en upplaga
af Bernhards predikningar, bidrag till
cisterciensordens historia m. m. samt en af J
. uppgjord Bibliographia Bernhardina. Bland
J:s mindre arbeten märkes den 1884 utgifna
historiska skissen Der Cistercienserorden.
T. H-r.
Jänauschek, Fanny, bömisk-nordamerikansk
skådespelerska, f. 1830 i Prag, d. 1904
i New York, började sin teaterbana vid
balettkåren, anställdes 1848 som skådespelerska
i Frankfurt a. M., där hon vann rykte i klassiska
älskarinneroller, tillhörde 1861-63 hofteatern i
Dresden och skördade därefter under årtionden i
Nord-Amerikas förenta stater lysande framgångar
med högtragiska roller, först på tyska och snart
nog på engelska språket.
Till hennes förnämsta uppgifter hörde Goethes
Clär-chen, Gretchen och Iphigenia, Shaksperes
Julia och Desdemona, sedermera Medea, Lady
Macbeth, Brunhilde m. fl. För sin ädla plastik
och betagande styrka i framställningen jämfördes
hon ofta med Eachel.
Janbo el-Bahr, sjöstad i Arabien, El-Hedjas,
hamn till det omkr. 200 km. inåt land belägna
Medina, ligger mellan kala berg och består
af en lång rad bländande hvita, af kalk-
och korallsten byggda hus. I n. v. ligger
den ganska djupt i landet inträngande bukten
Scherm-J., med bekvämt inlopp och god
ankargrund. Invånarna, 5–7 tusen, drifva
hufvudsakligen handel. Direkt ångbåtsförbindelse
med Sues och Djidde. På vägen till Medina ligger
J:s moderstad, Janbo en-Nachl ("Palmstaden").
(J. F. N.)
Janbo en-Nachl, stad. Se Janbo el-Bahr.
Jandula [cha’n-], tillflöde till Guadalquivir
(se d. o., sp. 510).
Janduslampa. Se Båglampa, sp. 806.
Jane [dʃei’n], engelsk namnform för Johanna.
Janesville [djei’nsvil], stad i nordamerikanska
staten Wisconsin, vid Mississippis biflod
Rock river. 13,185 inv. (1900). Statsinstitut
för blinda. Bomulls- och ylleväfverier,
maskin- och vagnfabriker, kvarnar och
sågverk, handel med tobak och boskap.
(J. F. N.)
Janet [jana’], Paul, fransk filosof,
skriftställare, f. 1823 i Paris, d. där
1899, fick sin utbildning i Lycée S:t
Louis och inträdde 1841 i Ecole normale,
där han genomgick alla grader, tills han
vardt docteur és lettres. Därefter var
han lärare i filosofi 1845-48 vid college i
Bourges, 1848 -57 vid fakulteten i Strassburg,
sedermera vid Lycée Louis-le-grand i Paris och
utnämndes 1864 till professor i filosofiens
historia vid Sorbonne (Paris). Han blef 1864
medlem af Institutet. J. tillhör den franska
spi-ritualistiska skola, som grundlagts af
Cousin, men han söker intaga en förmedlande
ståndpunkt mellan dennas religiösa idealism
och den nutida fria forskningen. Bland hans
många arbeten må nämnas La famille (1855, 10
:e uppl. 1873; belönt af Franska akad. 1856;
"Familjen", 1869), Histoire de la philosophie
morale et politique dans Vantiquité et les temps
mödernes (1858, 3:e uppl. 1887 under titeln
Histoire de science politique dans ses rapports
avec la morale), La philosophie du bonheur (1862,
4:e uppl. 1873; "Lyckans filosofi", 1869), Le
maté-rialisme contemporain en Allemagne (1864,
3:e uppl. 1878), en granskning af Buchners
system, La crise philosophique (1865), studier
öfver Taine, Eenan, Littré och Vacherot, Le
cerveau et la pensée (1868), Elements de moral
(1870), Les prohlémes du XIX:e siécle (1872,
2:a uppl. 1873), Philosophie de la revolution
Jrancaise (1875), Les causes finales (1876),
La philosophie francaise conlemporaine (1879)
m. fl. Tills, med G. Séailles utgaf han Histoire
de philo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
