- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan /
1245-1246

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jankow, köping i Böhmen - Jankovac, köping i Ungern - Jan Maclaren, pseudonym för John Watson - Jan Mayen, ö i Norra ishafvet - Jannaeus, Alexander, Se Makkabéer - Jannequin, Clemént - Jannina, stad. Se Janina - Jannsen, Lydia - Janow - Janow 1. By i preussen - Janow 2. Kretsstad i rysk-polska guv. Lublin - Janow, Mattias von - Janowski, David - Jansa, Leopold - Jansen, Cornelis. Se Jansenius - Jansen, Jens Jonas Elstrand - Jansson, Hans

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1245

Jankovac-Jansen

1246

och 26 kanoner. Svenskarnas högra flygel anföll
fiendens vänstra och trängde den tillbaka. Därmed
skulle striden ha varit slut; men några
kejserliga befälhafvare anföllo på egen hand,
hvarigenom den ånyo upplågade och slutade med de
kejserliges fullständiga nederlag (Hatzfeldt blef
själf fången), hvarefter vägen till Mähren stod
öppen för Torstenson. Jfr Cenék Pinsker, "Bitva
u Jankova" (i "Vestnik krél. ceské spolecnoste
nåuk", 1901), och P. Gant-zer, "Torstensons
einfall und feldzug in Böhmenl645 bis zur
schlacht bei Jankau" (Prag 1905). C. O. N.

Ja’nkovac [-väts], köping i ungerska
komitatet Båcs-Bodrog. 9,376
inv. (1901). Frukt- och sädesodling.
J. F. N.

Jan Maelaren, pseudonym för engelske författaren
John Watson (se d. o.).

Jan Mayen, ö i Norra ishafvet, mellan 70°
50’ och 71° 10’ n. br. samt 7° 57’ och 9° 3’
ö. lgd. Areal 413 kvkm. Största längden från
n. ö. till s. v. är 55 km., största bredden
18 km. Ön är smalast på midten, där bredden
är endast 3 km. Den består uteslutande af
vulkaniska bergarter, som äro yngre än Islands
och Färöarnas. Hela nordöstra delen upptages af
det imponerande, med evig snö betäckta

illustration placeholder
Beerenberg, sedt från norr.


Beerenberg (2,545 m.; se fig.), som är en
slocknad vulkan och från hvilken nedvälla
glaciärer, af hvilka nio nå fram till
hafvet. Vulkaniska utbrott äro kända från 1732
och 1818. Sydvästra delen af ön är endast om
vintern snöbetäckt. Den bildar en högplatå, som
mot s. och s. v. stupar brant ned mot hafvet,
men mot n. v. sänker sig till ett rätt vidsträckt
lågland. Den mellersta, smalaste delen af ön
är likaså ett lågland och har två insjöar, de
s. k. östra och västra lagunerna, som ha sött
vatten och endast genom en smal landtunga äro
skilda från hafvet. I den sistnämnda utmynnar en
vattenrik bäck. Ön har en mängd smärre vikar och
omgifves af flera holmar och skär. Floran är
rätt fattig och djurvärlden i själfva ön likaså.

Ön sågs sannolikt redan af Hudson 1607
och upptäcktes åter 1611 af holländaren
Jan Mayen. Den besöktes 1899 af svenska
Grönlandsexpeditionen. Den är obebodd och
tillhör ingen. J. M. skall, enligt uppgifter från
personer, som besökt densamma, ej vara en alltför
obehaglig uppehållsort för människor. Dessa
skulle f. ö. af det rikt gifvande fisket i det
kringliggande hafvet kunna förskaffa sig god
utkomst. Medeltemperaturen är -2,3° C. Till
jämförelse må nämnas, att den i Karesuando är
-3° C. Jfr "Den norske nordhavsexpedition
1876–1878. Geografi og naturhistorie", af
H. Mohn (1882), Wohlgemuth, "Vorbericht
zur wissenschaftlichen publication der
österr. polarexpedition nach J. M." (1886),
Mohn, "Öen J. M." (1892), Kolthoff, "Till
Spetsbergen och nordöstra Grönland" (1901),
Nathorst, "Två somrar i Norra Ishafvet" (1901).
R. Lbg.

Jannéeus, Alexander. Se Makkabéer.

Jannequin [jankä7] C le m en t, fransk eller
belgisk kontrapunktist i förra hälften
af 1500-talet, elev af Josquin de Prés,
var en på sin tid berömd tonmålare eller
programmusiker. Han skref mässor samt en
mängd "chansons" och "inventions", med olika,
betecknande titlar, såsom La lataille, La
jalousie, Le chant des oiseaux3 La chasse
de liévre, Le caquet des femmes o. s. v.
A. L.*

Jarnnina, stad. Se J a n i n a.

Ja’nnsen, Lydia, estnisk författarinna. Se
Estniska språket och litteraturen.

Janow. 1. By i preussiska reg.-omr. Oppeln
(Schlesien). 3,805 inv. (1900). Stenkolsgruvor. -
2. (Äfven No w o Janowsky) Kretsstad
i ryskpolska guv. Lublin, vid Bjela,
biflod till San. 7,927 inv. (1897).
l o. 2. J. F. N.

Janow, Matt nias von, en af Johan Hus’
märkligaste föregångare, son till en bömisk
riddare, d. 30 nov. 1394. Han studerade i Paris
och promoverades där till magister, hvarför han
bar hedersnamnet "doctor parisiensis". 1381
blef han domherre och biktfader vid
domkyrkan i Prag. J. var mindre framstående
som predikant och verkade mera genom enskild
själavård samt genom sina skrifter, hvilka han
samlade under titeln Regulcz veteris et nom
testamenti. Påfveschismen skärpte hans blick för
kyrkans förfall. Botomedlet mot detta ansåg han
vara en inre kristendom, grundad på en augustinsk
uppfattning af Guds nåd, i motsats till kyrkans
yttre ceremonigudstjänst och verkhelighet. Den
sanna kyrkan är, enligt hans åsikt, de heligas
osynliga samfund, icke den yttre påfvekyrkan.
J- P.

Jano’wski, David, rysk schackspelare, f. 1868,
har sedan 1894 vunnit pris vid internationella^
schackturneringar. Hans spelsätt tillhör den
äldre skolan, med lifliga angrepp.

Jansa [ja7nja], Leopold, bömisk violinist och
tonsättare, f. 1795, d. 1875 i Wien, blef 1834
universitetsmusikdirektör i Wien, där han äfven
anordnade kvartettsoaréer, men hvarifrån han
1849 förvisades till följd af en demonstration
till förmån för ungerska upproret. Han lefde
sedan som violinlärare i London till 1868, då
han amnestierades. Bland hans elever var Vilma
Neruda. J. komponerade en mängd violinsaker,
soli och ensembler, samt några kyrkliga arbeten.
A. L.*

Jansen, Cornelis. Se Jansenius.

Jansen, Jens Jonas Elstrand, norsk präst och
teologisk författare, f. 1844 i Haaböl, student
1861, teol. kandidat 1868, var 1873-83 kaplan
i Skjeberg, kyrkoherde 1884-90 i Varteig och
till 1897 i Röken, hvarefter han varit bosatt
i Kristiania. Hans nervösa ohälsa har hindrat
honom från att göra en lysande kyrklig karriär
och äfven vållat afbrott i hans prästerliga
verksamhet, men icke gjort af-bräck i hans
rika och utomordentligt populära, uppbyggande
författarskap. Hans Hverdagsprcedikener (1890;
flera uppl.), Liv i Gud (1892; sv. öfv. 1896),

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:29:38 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbl/0673.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free