Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Janssen, Pierre Jules César - Janssen, Johannes - Janssen, Camille - Janssen, Peter Johann Theodor - Jansson, Hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1251
Janssen
1252
dem därför namnet telluriska linjer. Under de
följande åren fortsattes dessa undersökningar
(bl. a. 1864 på Faulhorn, 1867 på Etna),
och J. kunde uppvisa, att de telluriska
linjerna uppkomma förnämligast genom
vattenångan i atmosfären. Vid samma tid
påvisade han äfven tillvaron af vattenånga
i planeternas atmosfärer. 1868 sändes J. af
Franska vet. akad. till Indien för att studera
den totala sol-förmörkelsen 18 aug. s. å. Han
installerade sin station i Guntoor. Hans därvid
gjorda iakttagelser öfver pro-tuberanserna blefvo
epokgörande. Han fann på spektroskopisk väg, att
protuberanserna bestå hufvudsakligen af glödande
vätgas, och samtidigt konstaterade han, att icke
blott protuberan-sernas spektrum, utan äfven
deras former kunde iakttagas, äfven när solen
icke var förmörkad. Oberoende af J. gjordes samma
upptäckt samtidigt af engelsmannen Lockyer, och
vet. akad. lät här-öfver prägla en minnesmedalj,
med porträtt af de båda upptäckarna. J. invaldes
i akademien och i Bureau des longitudes,
han utverkade grundandet af ett nytt stort
astrofysikaliskt observatorium i Meudon, nära
Paris. Som chef för detsamma utrustade han det
med utmärkta instrument och ledde där omfattande
arbeten hufvudsakligen öfver solen. Hans
företrädesvis med fotografiska metoder gjorda
studier öfver solfläckarna och foto-sfärens
struktur voro högst betydelsefulla. Dessutom
egnade han sig åt studiet af absorptions-
och emissionsspektra, kometfotografi,
fixstjärnornas fotometri m. m. 1874 observerade
han i Japan Yenuspas-sagen. Han intresserade
sig mycket för anställande af astronomiska
och fysikaliska observationer på stora höjder
öfver hafvet, besteg själf flera gånger för
detta ändamål Mont Blanc och lyckades få ett
astrofysikalisk-meteorologiskt observatorium
inrättadt på toppen af detta berg. J. räknas
som en af grundläggarna af den moderna
astrofysiken. Hans viktigaste arbeten äro
publicerade i Franska vet. akad:s skrifter, i
de af honom utgifna "Annales de TObservatoire
de Meudon" samt i olika facktidskrifter.
B-d. Janssen, Johannes, tysk historiker,
f. 10 april 1829 i Xanten, d. 24 dec. 1891 i
Frankfurt a. M., studerade i Minister, Louvain,
Bonn och Berlin katolsk teologi, historia
och språkvetenskap samt egnade sig därefter
åt lärarkallet och vann 1854 anställning som
professor i historia vid stads-gymnasiet i
Frankfurt a. M., där han slöt sig till den
bekante häfdaforskaren J. F. Böhmer. 1860 blef
J. prästvigd, 1875-76 tillhörde han preussiska
deputeradekammaren, och 1880 utnämndes han till
påflig protonotarie. J. tillhör den ultramontana
häfdaforskningens främsta målsmän och blef vid
flera tillfällen erbjuden platsen som arkivarie
vid den heliga stolen samt vid Hergenröthers
död (1890) kardinalshatten, en utmärkelse,
som han dock af böjde. J:s berömdaste arbete
är Geschichte
den deutschen volkes seit dem ausgange des
mittel-alters (8 bd, 1876-94, bd 7 och 8 utg. af
L. Pastor; många uppl.), hvilket sträcker sig
till 1618. Särskildt intresse har den skildring
af medeltidens sista sekel, som innehålles
i verkets l:a del. I motsats till den äldre
protestantiska häf dateckningen skildrar J. det
religiösa, vetenskapliga och konstnärliga lifvet
i Tyskland vid 1500-talets början i mycket ljusa
färger och låter denna lof-vande utveckling
afbry-tas och förstöras af reformationen. Ehuru
starkt tendentiös, lämnar skildringen dock
värdefulla korrektiv till den traditionella
uppfattningen. Särskildt den i andra och tredje
bandet förekommande ensidiga teckningen af
reformatorerna gaf upphof till en vidlyftig
vetenskaplig fejd, i hvilken J. själf deltog
med stridsskrifterna An meine kritiker. Nebst
ergänzungen und erläu-terungen zu den drei ersten
banden meiner geschichte des deutschen volkes
(1882) och Ein zweites wort an meine kritiker
(1883). Af J:s öfriga skrifter märkas Frankreichs
Rheingeluste und deutschfeindliche politik in
frilheren jahrhunderten (1861; ny uppl. 1883),
Schiller als historiker (1863; ny uppl. 1879),
Frankfurts Reichskorrespondenz von 1376-1519 (2
bd, 1863-73), Zur genesis der ersten theilung
Polens (1865), Gustav Adolf in Deutschland
(s. å.), Karl der grosse (1867), Zeit- und
lebensbilder (1875; 4:e uppl. 1889, 2 bd), samt
Friedrich Leopold graf zu Stolberg (1876-77;
3:e uppl. 1882). Se Pastor, "Johannes Janssen"
(5:e uppl. 1893), Schwann, "Johannes Janssen
und die geschichte der deutschen reformation"
(1892). ft T. H-r.
Janssen, Gam ill e, belgisk jurist, f. 5
dec. 1837 i Liége, tjänstgjorde 1872-75 vid
belgiska beskickningen i Konstantinopel, var
1875-78 president i internationella domstolen
i Alexandria, därefter belgisk generalkonsul
1879-82 i Bulgarien och 1882-85 i Canada
samt sändes i aug. 1885 som konung Leopolds
representant till den nyss förut upprättade
Kongostaten, där han organiserade förvaltningen,
särskildt tull- och skatteväsendet. 1889 -90
var J. Kongostatens generalguvernör och var
sedan till 1893 anställd vid Kongoregeringen
i Bruxelles som chef än för dess justitie-,
än för dess finansdepartement. J. blef 1894
generalsekreterare för det då nyupprättade
Institut colonial interna-tional i Bruxelles.
V. S-g.
Janssen, Peter Johan n Theodor, tysk målare,
f. 1844 i Dttsseldorf, d. 1908, studerade
från 1860 i Düsseldorfs akademi och sedan
i München, Dresden och Holland. 1869 målade
han Petri för-nekelse och erhöll uppdrag att
utföra monumentala målningar i rådhussalen
i Krefeld: Hermanns-slaget, Germanicus’
triumftåg och Hermanns likbegängelse. Han
utförde dessutom en väggmålning i Bremens
börssal, östersjöprovinsernas kolonisation,
1872, utstyrde Corneliussalen i Berlins
nationalgalleri med bilder ur Prometheussagan,
utförde 9 väggmålningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
