- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan /
1257-1258

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jansson, Johan Kristian - Jansson, Eugen Fredrik - Jansson, Alfred - Jansson, Gustaf - Jansson, Karl Emanuel - Jantra, biflod till Donau - Janua, Johannes de. Se Balbi - Januari - Jered (Bibeln)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1257

Jansson-Januari

1258

J., f. 3 mars 1877, har studerat i Tyskland, blef
1899 dekorationsmålare vid kungl. teatern och har
utfört goda dekorationer till operorna "Carmen",
"Don Juan", "Orfeus", Wagners "Nibelungen-ring",
"Tosca", "Lohengrin", "Tristan och Isoide" m. fl.
G-gN.

Jansson, Eugen Fredrik, målare, f. 18 mars 1862 i
Stockholm, var elev af E. Perséus och 1881-82 af
konstakademien, men har mest utbildat sig genom
själf studium. Han målade först stilleben och
några porträtt (porträtt af Perséus från början
af 1880-talet, i Konstnärsklubben), öfvergick
sedan till att måla stockholmsstämningar,
i pastell eller akvarell, senare nästan
uteslutande i olja. Med förkärlek målar han
utsikter öfver Stockholm, sedt från höjderna på
Söder i afton-, natt- eller tidig morgonbelysning
vid olika årstider, likaledes äfven motiv
från stadens utkanter eller från gator i de
gamla stadsdelarna. Stämningarna öfver staden
och dess vattendrag eller öfver gamla, tysta,
ödsliga gator, ser han med en drömmares och en
poets öga och återger dem på ett helt och hållet
subjektivt sätt, ofta med en stark stämning af
enslighetens poesi. Målningssättet är dekorativt,
bredt och summariskt, med förkärlek för blåa
toner. Bland J:s målningar märkas Solnedgång
(1895) och Morgonstämning öfver staden (i
galleriet på Näsby), Aprilkväll (tillh. prins
Eugen), Midsommarnatt öfver Riddarfjärden (1898),
Riddarfjärden, höstkväll (s. å., Nationalmuseum),
Proletärkaserner (s. å., Nationalgalleriet i
Kristiania), Nocturne (1900, i Göteborgs museum,
som eger fyra andra stämningar af J.) samt i
Thiels galleri Mångård (1896), Regnmoln (s. å.),
Genvägar (vinterstämning i grått, 1901), Isrännor
(s. å.), Jag (själfporträtt, 1901), Skymning
(1902), Gata (natt-stämning, s. å.), porträtt
af E. Thiel (utst. 1905) m. fl. Fjällbild
från Kiruna målades 1904. J. har utfört äfven
etsningar. " Under de senaste åren har han egnat
sig åt figurmålning och energiskt studerat
efter naken modell. Han fullbordade 1908 den
stora målningen Solbadare (sommarbild från ett
badhus i Stockholm, i Thiels galleri) och 1909
ytterligare en framställning af badande män.
G-g N.

Jansson, Alfred, svensk-amerikansk målare,
f. 11 dec. 1863 i Kil, Värmland, studerade
konst i Stockholm och Paris, hvarefter han
1889 bosatte sig i Chicago, där han snart vann
erkännande. Han har utställt landskap å de
flesta större konstutställningar i Amerika
under senare åren. Det är företrädesvis
förvintersmotiv från den skogsblandade prärien
han behandlar med stor trohet och allvar.
O. A. L-r.

Jansson, Gustaf, författare, f. 2 aug. 1866
i Stockholm, där han gick i skola och sedan
började egna sig åt teckning. Under tiden
gjorde han sina lärospån som författare,
först med dikter, därpå med de tämligen litet
uppmärksammade prosaarbetena Pelle (1895),
Hjärtats frihet. Två ungas öden (1896) och
I. hvilstolen (s. å.). Däremot vann han något
erkännande för den realistiska kusthistorien
En uppkomling (1898; 2:a uppl. 1908), men slog
riktigt igenom först med den moderna robinsonaden
Paradiset (1900; 3:e uppl. 1907; öfv. till ty.,
da., höll., ry. och fi.), som visade en betydligt
mjukare och mognare stil samt lefvande fantasi,
och öfvergaf nu bestämdt målarkonsten. Hans
nästa roman, den stora skildringen från det då
pågående boerkriget,

Abrahams offer (1901; 3:e uppl. 1907; öfv. till
no., da., fi., ty., höll., eng., it. och ry.),
som gaf spännande och illuderande scener från
krigsskådeplatsen, öfvervägande sympatiska
mot boerna och med framhållande af krigets
ohyggligheter, gjorde ännu större lycka. Efter
en berättelsesamling, Gamla gastar (1902; 2:a
uppl. 1908), följde en figurrik 1500-tals-roman,
Nils Dobblare (1903; 3:e uppl. 1905), med
scenen förlagd till östersjöprovinserna,
en något torr äktenskapshistoria, Det gamla
huset (1904-05), som på samma gång skildrar
Stockholm på 1870-talet, den friska, tragiskt
slutande fortsättningen på "Paradiset" De första
människorna (1906; 3:e uppl. 1908; öfv. till
da.), samtidsskildringen Förlorade söner
(1907), med mörk teckning af vissa tidslyten,
en samling vederhäftiga skisser från Stockholms
skärgård, Ön (1908), och slutligen den till
Attilas tider förlagda novellen Faran (1909;
no. öfv. s. å.) samt den moderna arbetarromanen /
mörkret (s. å.) med sin gripande framställning af
en grufolyckas fasor. Ett par smärre dramatiska
försök af J. har uppförts i Stockholm (hvaraf
Yrhättor gått bortåt 200 ggr på Folkteatern).

J. har en frodig, ursprunglig berättarförmåga,
som i all synnerhet gör sig gällande i
skildringar från upprörda tider och då
de handlande personerna äro mer utåtvända
naturer. Hans realistiska skildringar äro solida
och ofvertygande; i sina historiska och rent
fantasiuppbyggda (t. ex. "Paradiset") kan han
också ge en utomordentlig illusion. Däremot
lyckas han mindre i problempsykologi, som han i
förbigående tangerat, påverkad af tidssmaken,
ehuru han annars synes stå oberoende, i
förhållande till de litterära stilarna och
skolorna. Aktuell i sitt ämnesval, är han dock
fri från sensationsbegär. &-n B.

Jansson, Karl Emanuel, finsk målare, f. af
bondeföräldrar 7 juli 1846 i Pålsböle by på
Åland. Med ett litet understöd af konstföreningen
i Helsingfors sattes J. 1860 i tillfälle att
studera för E. V. Ekman i Åbo. 1862-67 studerade
han vid konstakademien i Stockholm. Hösten 1868
for han med statsunderstöd till Düsseldorf,
där han kom under ledning af B. Vautier. 1870
återvände han till Åland, där han följande året
fullbordade Klöfver-ess (kortspelande sjömän,
liksom den 1869 målade Åländsk bondbrud i
konstföreningens galleri i Helsingfors). 1871
reste han ånyo till Düsseldorf, som han dock
snart måste lämna för att i södern söka bot mot
en tärande bröstsjukdom. Han vände 1873 tillbaka
till sitt fädernesland; l juni 1874 afled han på
Jomala gård. - Af hans målningar märkas, förutom
de redan nämnda, Talmannen (åländsk frieri-scen)
och Slant i hafven (interiör af en åländsk
kyrka, finnes i Runebergs hem i Borgå). J:s
studier och teckningar finnas i konstföreningen
i Helsingfors. Han utförde äfven etsningar. -
Jfr "K. E. J:s minne", fotografialbum med
text af B. 0. Schauman (Helsingfors 1880).
H. af S. (G-gN.)

Jantra, biflod (fr. h.) till Donau
i Bulgarien, upprinner på norra sidan af
Balkan i närheten af Sipka-passet samt faller
ut nedanför Svistov. Längd omkr. 150 km.
(J. F. N.)

Jänua, Johannes de. Se Balbi.

Januari (lat. Januärius, helgad åt Janus),
årets första månad, i romarnas kalender först
den elfte, sedan Numa fogat denna månad och
februari till de förut befintliga tio månaderna,
men efter 153 f. Kr.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:15:43 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbl/0679.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free