- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan /
1273-1274

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Japan, kejsardöme i östra Asien - Jered (Bibeln)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nya rationella jordbruksidéerna svårt att vinna
anslutning, trots landtbruksskolorna. Redskapen
äro primitiva, plogen af uråldrig typ och hackan
ett mycket användt jordbruksredskap. Skatten
betalas in natura och utgår med 5,5–3
proc. af taxeringsvärdet. Ett 1872 gjordt
försök att omlägga skatten i penningar måste
öfvergifvas. Landets bergiga beskaffenhet
gör, att stora delar icke kunna odlas, och den
odlingsbara jorden är i allmänhet icke särdeles
fruktbar, ehuru alstringsförmågan genom bättre
odlings- och gödslingsmetoder skulle kunna
uppdrifvas. Enligt den officiella statistiken
egde enskilda eller korporationer jan. 1909 14,22
mill. har, för hvilka skatt erlägges; däraf voro
5,22 mill. har under odling och 7,37 mill. har
voro skogar. Dessutom funnos andra skogar
(statens, kejsarhusets o. a.), så att landets
hela skogsareal utgör 21,82 mill. har eller 72
proc. af hela ytan. Äfven de enskildes skogar stå
under kontroll af statens skogstjänstemän, och
det drages försorg om, att det odlas lika mycket
som det hugges ned. Plantskolor finnas i stort
antal. En forstakademi och flera skogsskolor
finnas. Många enskilda låta sina revir förvaltas
af jägmästare. Jordbruket sysselsätter öfver
60 proc. af J:s folk. Liksom i Kina odlar man
hufvudsakligen, hvad japanerna kalla gokoku
(”de fem hufvudväxterna”): ris (se fig. 3),
korn, hvete, hirs och bönor, hvartill komma råg,
potatis, batater, sockerröret, bomull, hampa,
te, indigo m. m. Enligt statistiken för 1908
voro odlingsområdena och skördarna följande:
för ris 2,9 mill. har, skörd 93,4 mill. hl.,
för hvete 445,000 har, skörd 7,9 mill. hl.,
för korn 640,000 har, skörd 18 mill. hl., för
råg 680,000 har, skörd 14 mill. hl. 1907 odlades
hirs af olika slag på 231,000 har och skördades
4,9 mill. hl. Bland bönor märkas sojabönan
(Glycine hispida), hvaraf den japanska sojan
beredes. Det japanska riset är det bästa i
världen, men exporteras till största delen, enär
de fattige bönderna ej ha råd att äta det, utan i
stället lefva af hirs, korn, bönor och utländskt
billigare ris. – Te, hvars odling infördes på
800-talet, odlades 1908 på omkr. 50,380 har, och
däraf skördades 27,4 mill. kg.; det odlas endast
på Hondo, Kiushiu och Shikoku och exporteras
mest på Nord-Amerika. Af bomull steg skörden
1907 till 5,34 mill. kg., men odlingen är i
aftagande. Hampan ger ungefär lika stor skörd som
bomullen. Sockerröret gaf 1907 en skörd af 620
mill. kg., och tillverkningen af socker 1906 var
omkr. 50 mill. kg. Hvitbetsodlingen har införts,
men ej gjort några större framsteg. Tobaksskörden
var 1908 45,4 mill. kg.; dess förädlande
är statsmonopol. Af största betydelse är
silkesodlingen, som levererar nära 40 proc. af
J:s exportvärde. Silke började exporteras
1859, och nu öfverträffas J. i denna handel
endast af Kina. Förr odlades silke endast i
norra och mellersta Hondo, men numera i hela
landet, så att det knappast finnes en kommun,
som icke har sina mullbärsplanteringar. 1908
skördades 6,3 mill. hl. kokonger, som lämnade
12,3 mill. kg. råsilke. – Af J:s få välsmakande
fruktsorter äro apelsiner (som redan i forntiden
infördes från Kina), kaki- eller dadelfikon,
kastanjer och biwa (Eriobotrya japonica)
de viktigaste. Som handelsväxter odlar man
lackträdet (Rhus vernicifera) i norra och
mellersta Hondo samt vaxträdet (Rhus succedanea)
i södra Hondo, på Shikoku och Kiushiu. Af det
förra fås genom
borrning i trädet den saft, som användes
vid de berömda japanska lackeringsarbetena,
af bådas frukter s. k. vegetabiliskt vax, som
utgör en viktig handelsvara och hvaraf 1907
skördades 11,6 mill. kg. Andra industriväxter
äro pappersmullbärsträdet samt bamburöret,
som i J. har den mångfaldigaste användning.

Boskapsskötseln är liksom i Kina och Indien af
underordnad betydelse. Djurstocken omfattade 1907
1,5 mill. hästar, små och fula, men uthålliga,
1,2 mill. nötkreatur, 4,000 får, 80,000 getter
och 320,000 svin. Åsnor, mulåsnor, getter och
får infördes först af portugiserna; svin funnos
väl förut, men underhållas hufvudsakligen för de
i landet bosatte utlänningarnas räkning, därför
mest i närheten af större städer. Däremot hållas
höns, dufvor och ankor i mängd, likaså bin,
gäss åter icke alls. Af silkesfjärilar hållas
tre arter, mest den vanliga silkesfjäriln (Bombyx
mori
), men äfven ekspinnaren (Antheræa Yamamai)
och kastanjespinnaren (Caligula japonica).

Fisket är en af de viktigaste näringarna,
och fångsten utgör ett af folkets förnämsta
födoämnen. Fiskets hela afkastning (råvara)
beräknades 1907 till 117 mill. kr. Viktigast
är hafsfisket, men äfven i floder och sjöar
bedrifves fisket med ifver. Af de fångade
fisksorterna hade 1907 sardiner det högsta värdet
(12 mill. kr.), f. ö. fiskas boniter och makrill,
annan tonfisk (14,3 mill kr.), lax, karp, ål,
räkor, kräftor och krabbor m. m., äfven alger,
tång, bläckfiskar, holothurier och musslor
användas till föda. Koraller och svamp finnas
vid J:s kuster. Torkad, saltad eller inlagd fisk
producerades 1907 till ett värde af 73 mill. kr.

Bergsbruk. J. var i äldre tider rikt
på metaller, äfven ädla. Marco Polo hade i
Kina hört uppgifvas, att tillgången på guld
var så stor, att furstens palats både ut-
och invändigt var ända till taket belagdt
med guld och att äfven möblerna voro af
guld. Emellertid voro guld- och silfvergrufvorna
i det närmaste tömda, redan då européerna först
kommo till J. Sedan europeisk teknik börjat
användas, har likväl mineralproduktionen åter
stegrats. 1907 producerades 2,937,8 kg. guld,
95,625 kg. silfver, 40,2 mill. kg. koppar,
3,08 mill. kg. bly, 0,24 mill. kg. antimon, 20,6
mill. kg. mangan och 33,3 mill. kg. svafvel. Järn
förekommer hufvudsakligen på norra och sydvästra
Hondo samt på östra Kiushiu. Produktionen steg
1907 till 52,000 ton, mest från prov. Iwate
(nordöstra Hondo). – Stenkol finnas i landets
olika delar, mest på Kiushiu och Yezo. De äro
dock af mindre god beskaffenhet. Brytningen
1907 steg till 13,8 mill. ton. De exporteras
i stor mängd, mest på Kina; äfven koppar
är en exportvara, men af järn importeras
mycket. – Petroleumkällor finnas i synnerhet
i prov. Ishikawa och Niigata (midt på
Hondos västkust); produktionen 1907 var
2,7 mill. hl. Salt (ur hafsvatten) producerades
1905 till 10,5 mill. hl. Bland andra mineralämnen
märkas stora mängder kaolin, kalk, marmor,
granit och skiffer. 1907 voro 214,435 arbetare
sysselsatta vid bergsbruket, hvaraf 128,772 i
stenkolsgrufvorna. Daglönen är vid grufvorna
50 sen (93 öre) för män och hälften så mycket
för kvinnor, medan gossar och flickor erhålla resp. 15
sen (28 öre) och 10 sen (18,6 öre).

Industri och arbetslöner. I de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:27 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbl/0695.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free