- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan /
1275-1276

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Japan, kejsardöme i östra Asien - Jered (Bibeln)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

industrigrenar, hvad japanerna sedan äldre tider varit
berömda, voro kineserna deras lärare, men med de
naturliga anlag, som utmärka japanerna på detta
område, gingo de snart förbi kineserna. Inom den
gamla japanska konstindustrien (se vidstående
pl. IV; jfr äfven Asiatiska kulturföremål,
2:a pl. fig. 8 och 3:e pl. fig. 22), hvilken
fortfarande lifligt odlas, intager måhända
lackeringsindustrien främsta rummet. I den äro
japanerna de störste mästare, och bland dess
produkter finnas verkliga konstverk, som fordrat
åratal af tåligt arbete. Den har sitt hufvudsäte
i Hondos stora städer och i Nagasaki. Berömd
är äfven konstindustrien i metall, särskildt
bronsvaror (i äldre tider äfven rustningar),
hufvudsakligen i Kyoto, Tokyo och Kanazawa,
i ciselering, vapentillverkning, emaljarbeten,
trä-, elfenben-, ben- och stensnideri, fina
väfnader af siden och bomull. Synnerligen
framstående äro de i cellemaljering (se Emalj,
fig. 2) på koppar, porslin och sten (Kyoto,
Nagoya och Kanazawa). Värdet af fabriksmässigt
tillverkadt porslins- och lergods steg 1907 till
24,2 mill. kr. Japanerna, som på 1500-talet
lärde sig porslinstillverkning af kineserna,
ha sedermera öfverträffat dessa genom sin
smak, fina naturiakttagelse och dekorativa
instinkt. Ryktbara äro äfven japanernas
fajanser. De finaste porslinsvarorna göras
dels i Arita n. ö. om Nagasaki (ett visst slag
Aritaporslin kallas Imari yake, emedan det
forslades öfver den lilla hamnstaden Imari),
dels i Satsuma på Kiushiu, i Kyoto, Hizen, Kaga,
Seto och Kanazawa, medan området v. om Kyoto
är hufvudplatsen för tillverkning af finare
sidentyger och brokader. Största delen af dessa
varor, liksom äfven trä-, bambu-, rotting-
och halmarbeten, tillverkas fortfarande som
hemslöjd. – En annan yrkesgrupp, den moderna
storindustrien, ha japanerna lärt af européerna
efter restaurationen (1868). Att de äfven på
detta område hunnit sina läromästare i hälarna,
visa omfattningen och mångsidigheten af deras
storindustri. 1907 funnos 82 bomullsspinnerier
med 1,5 mill. spindlar och en produktion af
176 mill. kg. garn, sysselsättande 76,000
arb. S. å. arbetade inom textilindustrien,
med 29,000 maskin- och 755,000 handväfstolar,
omkr. 760,000 fabriksarb., hvarvid producerades
varor för 169,2 mill. kr. sidentyger,
37,9 mill. kr. blandadt silkes- och
bomullstyg, 192,1 mill. kr. bomullstyg, 7,6
mill. kr. hamptyg, dessutom en del mindre varor,
det hela värderadt till 425,6 mill. kr. Af
andra större industriartiklar märktes 1907:
europeiskt papper för 23,3 mill. kr., japanskt
papper för 36,4 mill. kr., tändstickor för 28
mill. kr., lackerade arbeten för 14,2 mill. kr.,
flätade arbeten (mattor för export) för 20,5
mill. kr., läder för 16,8 mill. kr. samt oljor
af olika slag för 20,5 mill. kr. – Maskin-
och järnmanufakturverken voro 1907 826 med
62,045 arbetare. Viktigast bland dem voro
55 skeppsbyggerier med 27,256 arbetare. Det
första järnångfartyget byggdes i Nagasaki 1876,
därefter gjorde skeppsbyggnadsindustrien så jämna
framsteg, att alla ångbåtar, som voro afsedda
för de japanska farvattnen, byggdes på varfven i
Osaka, Nagasaki, Kobe, Tokyo o. a. Men särskildt
efter kinesiska kriget tog skeppsbyggeriet fart,
i det att staten började utdela både byggnads-
och navigationsunderstöd. 1898 sjösattes den
första stora oceanångaren (6,000 ton). Marinen
har stora skeppsvarf i Yokosuka, Kure, Sasebo och
Maizuru, på hvilka äfven pansarskepp byggas. –
Maskinverkstäderna voro 262 med 15,600 arb.,
redskapsverkstäderna 417 med 16,000 arb. – Den
kemiska industrien hade 1907 1,416 fabriker
med 65,400 arb.; de största voro fabriker
för explosiva ämnen (262 med 20,300 arb.) och
porslinsfabrikerna (626 med 22,500 arb.). –
187 tobaksfabriker sysselsatte 21,700 arb.,
752 bryggerier 17,000 arb., 303 bok- och
tidningstryckerier 16,000 arb. – Hela den
i industrien sysselsatta personalen uppgick
till 643,300 pers. En hjälp i konkurrensen med
den västerländska industrien har den japanska
i de låga arbetslönerna. Dessa stiga t. ex. i
textilindustrien till 42 sen (78 öre) för män, 24
sen (44,6 öre) för kvinnor och hälften så mycket
för barn under 14 år. Inom 24 de viktigaste
industrierna var daglönen i medeltal för man
51,5 sen (95,8 öre) och för kvinnor 24 sen
(44,6 öre). Endast i några handtverk är lönen
något högre, högst inom byggnadsindustrien, där
den för murare 1907 steg ända till 96 sen (1,79
kr.) per dag. En landtbruksdräng med årskontrakt
hade 1907 i lön 73 kr., en piga 38,60 kr.; för
en kvinnlig tjänarinna betalas per månad 2,04
yen (3,8 kr.). Emellertid äro lönerna stadda
i stigande. Mellan åren 1900 och 1907 hade de
ökats i olika yrken med 13–59 proc. Ehuru å
andra sidan lefnadskostnaderna också äro små,
framställes arbetarnas ställning som mycket
beklaglig, och socialismen har vunnit stark
spridning. Den förbjöds emellertid under vintern
1908. En japansk förf. (Soyeda i "Japan skildradt
af japaner") säger: "arbetarnas ställning måste
väcka en opartisk iakttagares medlidande, om den
jämföres med de engelske arbetarnas. Det finnes
inga fackföreningar, och arbetarna äro skydds-
och rättslösa. Genom undersökning är fastställdt,
att de äro öfveransträngda och få dålig föda".

Handel. Sedan J. 1542 upptäckts af portugiserna,
voro dessa under 80 år de ende européer,
som handlade på J., hvarifrån de utförde
hufvudsakligen ädla metaller och koppar samt
något lackerade varor och vapen (för inalles
omkr. 20 mill. kr., enl. Thunberg). Från
början af 1600-talet började holländarna
konkurrera med portugiserna och utträngde dem
slutligen alldeles samt blefvo från 1639 ända
till midten af 1800-talet de ende européer,
som fingo drifva sjöfart på J. De hade 1601
byggt ett faktori på ön Hirad (v. om Kiushiu),
men fingo 1641 order att flytta det till ön
Deshima, alldeles invid Nagasaki. Där fingo
16–20 af ostindiska kompaniets tjänstemän vistas
under bevakning, nästan som fångar. 1854 tvang
en amerikansk flotta under commodore Perry den
då regerande shogunen Jyesada att öppna städerna
Shimoda (s. v. om Yokohama) och Hakodate (på
Yezo) för amerikanerna. Redan s. å. fingo
engelsmännen rätt att handla på Nagasaki,
1855 erhöllo ryssarna tillträde till landet,
1856 vunno holländarna utvidgad seglationsrätt,
och småningom utsträcktes dessa medgifvanden till
andra sjömakter. Dessa fördrag, som bekräftades
af mikadon 1869, innehöllo i hufvudsak, att
sex hamnar öppnades för utlänningar, nämligen
Yokohama, Kobe, Osaka, Nagasaki, Niigata och
Hakodate, och kring hvar och en af dem bestämdes
ett område af 10 ri (39,3 km.), inom hvilket de
fingo slå sig ned och fritt röra sig utan pass,
medan sådana behöfdes för resor utom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:27 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbl/0696.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free