Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Japan, kejsardöme i östra Asien - Jered (Bibeln)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dessa områden; att främlingarna fingo
exterritorialrätt, d. v. s. lydde icke under
japansk domsrätt, utan under vederbörande
konsulers, och att importtullar pålades främmande
varor. De öppna hamnarnas antal ökades sedan
med Moji, Shimonoseki, Yokkaishi, Otaru och
Muroran. Genom traktater med utlandet upphäfdes
exterritorialrätten 1899, och utlänningar få nu
drifva handel och industri öfver allt i landet,
men icke förvärfva fast egendom, hvartill
dock ej räknas hus. De 1869 använda tullarna
utgjorde 5 proc. af varans värde. De höjdes
1879 och senare, genom nu gällande tulltaxa af 1
okt. 1906, som upptager 538 olika tullpliktiga
varuslag. J:s handel med utlandet har under
de sista 40 åren ökats med otrolig fart. 1868
steg exporten till 15,6 mill. yen (29,09
mill. kr.) och importen till 10,7 mill. yen (20
mill. kr.). 1898 voro de motsvarande siffrorna
165,8 mill. yen (309,2 mill. kr.) och 277,5
mill. yen (417,5 mill. kr.) samt 1908 378,2
mill. yen (705 mill. kr.) och 436,3 mill. yen
(813,7 mill. kr.). Sistnämnda år var likväl i
J. som annorstädes ett ekonomiskt ogynnsamt
år; 1907 nådde utrikeshandeln sitt maximum
med 432,4 mill. yen (806,4 mill. kr.) i
export och 494,5 mill. yen (922,2 mill. kr.) i
import eller tillhopa 926,9 mill. yen (1,728,7
mill. kr.). Emellertid står J. blott vid början
af sin kommersiella bana, och dess utrikeshandel
är ännu obetydlig i förhållande till de flesta
europeiska makters. Omsättningen med utlandet
1907 motsvarar nämligen blott 49 kr. per invånare
i hela riket och blott 35,4 kr. per inv. i det
egentliga J., medan Sveriges s. å. var 224,40
kr. per invånare. – Den största omsättningen med
utlandet hade 1908 följande hamnar: Yokohama 638
mill. kr., Kobe 513,2 mill. kr., Osaka 135,8
mill. kr., Moji 68,8 mill. kr. och Nagasaki
34,3 mill. kr. – J:s viktigaste exportvaror
voro 1908: råsilke och affallssilke (217,3
mill. kr.), sidentyg (60 mill. kr.), bomullsgarn
(38,7 mill. kr.), bomullstyg (32,8 mill. kr.),
koppar (39,7 mill. kr.), stenkol (33,9
mill. kr.), te (20,7 mill. kr.), tändstickor
(17,7 mill. kr.), mattor och halmflätor (18,1
mill. kr.), porslin och lervaror (9,4 mill. kr.),
socker (6,5 mill. kr.). Importen bestod i
första rummet af följande varor: råbomull
och bomullsfrö (168,5 mill. kr.), järn, stål
samt plåt och spik (58,4 mill. kr.), oljekakor
(45,7 mill. kr.), ris (42,3 mill. kr.), socker
(36,5 mill. kr.), bomullstyg (35 mill. kr.),
ull, ullgarn och ylletyg (34,6 mill. kr.),
ångpannor, järnvägsvagnar, lokomotiv och maskiner
(33,2 mill. kr.), petroleum (28,2 mill. kr.),
konstgödningsämnen (22,6 mill. kr.), sojabönor
(20,3 mill. kr.), indigo och anilinfärger
(13,8 mill. kr.) samt hvete och hvetemjöl
(10 mill. kr.). Af främmande länder intaga
Storbritannien och dess kolonier första rummet
i fråga om handeln med J. 1908 utgjorde exporten
till Storbritannien 47,6 mill. kr. och till dess
kolonier 85,7 mill. kr. samt importen resp. 200,5
mill. kr. och 106,8 mill. kr.; alltså var hela
varuutbytet med denna stat 440,6 mill. kr. eller
29 proc. af hela J:s utrikeshandel (däraf 16
proc. på moderlandet). Därnäst följa Förenta
staterna och dess biländer, Filippinerna och
Hawaii, som mottogo den största exporten från J.,
237,8 mill. kr., hvaraf på hufvudlandet 227,5
mill. kr., medan importen därifrån steg till
147,9 mill. kr., hvaraf på hufvudlandet 144,7
mill. kr.; alltså inalles ett varubyte
af 385,7 mill. kr. eller 25,2 proc. af
J:s hela handel. Handeln med Tyskland
visado 15 mill. kr. i export och 86,3
mill. kr. i import, med Frankrike 62,9
mill. kr. i export och 9,7 mill. kr. i
import, med Belgien 4,5 mill. kr. export
och 13,8 mill. kr. import, med Italien 21,5
mill. kr. export och 1,3 mill. kr. import,
med Österrike-Ungern 2 mill. kr. export och 3,7
mill. kr. import. Betydlig var äfven importen
från Schweiz (5 mill. kr.) samt Nederländerna
och deras kolonier (46,5 mill. kr.). Från
Sverige uppgafs importen utgöra 1,372,433 yen
(2,56 mill. kr.), medan exporten dit belöpte
sig till endast 5,794 yen (10,806 kr.). Till
asiatiska länder exporterade J. inalles för
293,6 mill. kr., och därifrån importerades för
313,9 mill. kr. Den största handeln var med Kina
och det af J. arrenderade Kwantung (export 144,9
mill. kr.; import 118,9 mill. kr.). Varuutbytet
med Korea steg till 82 mill. kr., med Honkong,
Indien och Straits settlements till 169,1
mill. kr. och med Nederländska Indien till 48,7
mill. kr. Större delen af J:s handel på utlandet
förmedlas ännu af utlänningar, äfven om detta
ofta sker genom japanska firmanamn.
Sjöfart. Då den japanska statistiken 1873
började, utgjorde de amerikanska fartygen
till tontalet tre femtedelar af de utländska
fartyg, som seglade på J. Men redan 1876 fingo
de vika för de engelska, i tredje rummet kommo
de franska. 1882 gingo tyskarna om fransmännen
och 1886 om amerikanerna samt intaga nu andra
platsen. Efter kriget med Kina har J:s egen
flotta småningom ryckt fram, så att den nu
har den största anparten i seglationen på
landet. 1908 ankommo från utlandet 13,029 fartyg
om 20,2 mill. ton, hvaraf 10,330 ångfartyg om
20,1 mill. ton. Af ångfartygstonnaget voro
8,6 mill. ton japanska, 6,4 mill. engelska,
1,35 mill. tyska, 1,6 mill. amerikanska, 430,000
franska, 342,000 ryska och 314,300 ton norska. Af
segeltonnaget voro 80 proc. japanska. Regelbundna
ångbåtsturer på J. ha följande bolag: Peninsular
and oriental steam-company (från Southampton),
Messageries maritimes (från Marseille),
Norddeutscher Lloyd (från Bremen), Pacific mail
stearnship co. (från Vancouver) och det japanska
Nippon yusen kaisha samt svenska och danska
östasiatiska kompanierna. Handelsflotta. För att
uppmuntra den inländska sjöfarten bestämdes 1896
seglations- och skeppsbyggnadsunderstöd. Genom en
lag af mars 1909 ha reglerna för dessa understöd
ändrats, men de utgå äfven hädanefter. 1908
räknade flottan 2,295 ångbåtar om 1,16 mill. ton
och 5,333 segelfartyg om 383,455 ton (utom
junker). De förnämsta ångbåtsbolagen äro Nippon
yusen kaisha, som eger 86 ångare om 264,335 ton
och som upprättat regelbundna linjer på både
europeiska och Stilla-hafs-hamnar, och Osaka
shosen kaisha med 106 fartyg om 106,768 ton,
som underhåller linjer på Asiens kontinent.
Kommunikationer. På Biwasjön och några floder
förekommer sjöfart, men viktigare äro för
det inre transportväsendet landsvägarna och
järnvägarna. De förra äro i regel smala och
dåliga, hvarför de på senare tider delvis
omlagts, särskildt till militäriskt viktiga
punkter. Dessa härvägar uppgåfvos 1903 ha
en längd af 31,750 km. Trafikens ökande på
landsvägarna framgår däraf, att hjuldonen,
som trafikerade dem,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
