Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Japan, kejsardöme i östra Asien - Jered (Bibeln)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1875 voro 232,000, men 1906 1,742,000. Af de
senare drogos öfver l,5 mill. af människor,
hvaribland 195,771 vara s. k. jinrikisha
(fig. 14), d. v. s. höga tvåhjuliga kärror
för persontrafik; de öfriga voro lastvagnar. –
Den första järnvägen (Tokyo–Yokohama) öppnades
1872, men ännu 1882 funnos ej fullt 200 km.;
31 mars 1908 var deras längd 7,886 km. Större
delen af järnvägsnätet var ursprungligen
privat, men 1906 bestämdes, att staten skulle
inköpa alla enskilda banor utom ett antal små
lokalbanor, och i följd däraf äro f. n. blott
718 km. enskilda järnvägar. De elektriska
spårvägarnas längd var 373 km. – Postkontoren
voro 1908 6,709; hela antalet postförsändelser
steg till öfver 1,403,6 mill. Telegraflinjerna
hade en längd af 35,461 km. (156,974 km. i
trådlängd), och telegramförsändelserna
utgjorde 27,8 mill. Antalet byråer var
3,183. Telefonstationerna voro 670 (däraf 219
automatiska), linjelängden 7,681 km., trådlängden
282,500 km. och samtalens antal 265 mill. Af
post och telegraf utgjorde statsinkomsterna
1906–07 tillhopa 27,6 mill. yen.
Mått och vikt. Enhet för längdmåttet är
kaue-shaku l. shaku (fot) = 0,3 m. = 10 sun (tum)
= 100 bu (linjer) = 1,000 rin (streck) = 10,000
mo; 1 cho = 360 shaku = 109 m.; 6 shaku = 1 ken
= 1,81818 m.; 36 cho = 1 ri, som är enhet för
vägmåttet = 3,92727 km. (28,29 ri = 1 grad). 1
sjö-ri = 1,85318 km. 1 kv.-ri = 15,42347 kvkm.;
1 kv.-cho (= 10 tan = 3,000 tsubo) = 99,17356
ares; 1 tsubo = 3,30579 kvm. För flytande varor
1 koku (= 10 to = 100 sho) = 1,8039 hl.; 1 sho =
1,8 liter, är grundmåttet. Koku är också det
vanliga måttet för spannmål. Vikt: 1 momme =
3,75 gr., 1 kin = 160 momme = 6 hg.; 1 kwan
(kwamme) = 1,000 momme = 10,000 fun =
3,75 kg.
Myntväsen. Banker. Sedan 1897 har
J. guldmyntfot. Myntenheten är yen = 100 sen
= 1,000 rin (enl. guldvärdet 1,86 kr., men i
denna art. enl. handelskutym antagen = 1,865
kr.). Af guld präglas 20-, 10- och 5-yenstycken,
af silfver 50-, 20- och 10-senstycken, af
nickel 5-senstycken och af brons 1-sen- och
5-rinstycken. Guldmynten innehålla 9/10 guld
(ett 20-yenmynt väger 16,6665 gr.) och de större
silfvermynten 8/10 fint silfver (ett 50-senmynt
väger 10,1250 gr.). Äldre guldmynt (till 20, 10,
5, 2 och 1 yen) gälla till sitt dubbla nominella
värde; äldre kopparmynt (till 2 eller 1 sen, 5
eller 1 rin) cirkulera dessutom. – Det moderna
bankväsendet i J. leder sin uppkomst från en
1872 utfärdad banklag, som sedermera undergått
flera förändringar. Banker i stort antal finnas
numera (2,194 31 dec. 1908). De äro af två slag,
nämligen dels sådana, som bildats med stöd af
allmänna banklagen, dels sådana, som skapats
genom speciella banklagar och för särskilda
ändamål. De senare äro 1) Japanska banken (Nippon
ginko) af 1882 (med 30 mill. yen i grundfond),
som ombesörjer statens in- och utbetalningar
och ensam har rätt att utgifva sedlar intill
120 mill. yen fritt, däröfver mot en skatt af
minst 5 proc.; 2) Yokohama speciebank (Yokohama
shokin ginko) af 1880 med 24 mill. i grundfond
för att underlätta den utländska handeln; 3)
J:s hypoteksbank (Nippon kwangyo ginko) från
1896, för lån mot inteckning i fast egendom; 4)
J:s industribank (Nippon kogyo ginko) af 1900
med 17,5 mill.
yen (hvaraf 16,25 mill. äro inbetalta) i
grundfond; 5) Jordbruks- och mdustribankerna
(Noko ginko) 46 till antalet samt 6)
Bankerna för Yezo (Hokkaido) och Formosa
(Taiwan). Dessa banker ha särskilda privilegier
och stå under sträng kontroll af regeringen, som
bl. a. antingen direkt utnämner deras direktörer
eller bekräftar det af bankens generalförsamling
gjorda valet ("Japan skildradt af japaner",
sid. 395). Öfriga banker äro 1,658 – utom
484 sparbanker. Samtliga bankernas inbetalta
grundfonder utgjorde 31 dec. 1907 444,2 mill. yen
och i dem gjorda insättningar 1,662,9 mill. yen,
motsvarande 59,70 kr. per inv. (i Sverige
motsvarade bankinsättningen 1907 353,15 kr. per
inv.).
Finanser. Den politiska omhvälfningen 1868
framtvang en fullständig omläggning af
finansväsendet, en öfvergång från den gamla
natura-rishushållningen till den moderna
penninghushållningen. Åren 1868–81 upptogos
af dessa bemödanden att åstadkomma en ny
ordning, det är tiden för experimenten och för
statsskuldens första uppkomst. Åren 1881–95 är en
period af ordning och krafternas samlande. Med
det kinesiska kriget, som slutade 1895, börjar
expansionens period, stormaktspolitiken,
som i det kapitalfattiga landet framkallat
en kolossal ökning såväl af statsskuld
som af skatter och andra statsinkomster. –
J:s statsinkomster beräknades i budgeten för
finansåret 1 april 1909–31 mars 1910 till 518,93
mill. och utgifterna till 518,92 mill. yen. Af
de förra utgjorde skatterna 320,5 mill.,
stämpelafgifter 22,8 mill. yen, inkomsten
af allmänna företag och statsegendom 113,3
mill. yen, hvaraf post- och telegrafmedel 45,5
mill. yen, skogsmedel 10,7 mill. yen, salt- och
tobaksmonopolen 54,3 mill. yen. Afkastningen
af järnvägarna, som i föregående stat beräknats
lämna 37 mill. yen, är enligt en lag af 1909
struken ur riksstaten och h. o. h. anvisad till
inköp och byggande af järnvägar. Alla dessa
inkomster hänföras till ordinarie, utgörande
inalles 470,35 mill. yen. De e. o. inkomsterna
beräknades till 48,58 mill. yen. Af de direkta
skatterna är den största grundskatten (85,5
mill. yen). I äldre tider var den statens
viktigaste inkomstkälla och utgjorde i midten
på 1870-talet 6/7 af alla statsinkomster, i
slutet på 1880-talet 3/5, men genom de andra
inkomsternas ökande har dess relativa betydelse
sjunkit: 1895 utgjorde den 49 proc.,
1909–10 blott 16,5 proc. af dem. Den progressiva
inkomstskatten, beräknad till 29,7 mill. yen,
drabbar inkomst af mer än 300 yen (559,5 kr.),
hvilket medför, att den allra största delen af
befolkningen är fri från densamma. Den börjar
med 1 proc. och når sitt maximum, 5,5 proc.,
vid en inkomst af 100,000 yen. En tredje direkt
skatt drabbar handel och industri och stiger
till 23 mill. yen. Inalles stiga de direkta
skatterna, som före ryska kriget voro mindre
än 60 mill. yen, nu till 138,2 mill. yen. I än
högre grad ha de indirekta stegrats. År 1880
inbragte de 11,25 mill. yen, 1892 116 mill. yen
och 1909–10 182,3 mill. yen. Den största är
afgifterna på nationaldrycken sake (tillverkad
genom jäsning af ris) och på öl, tills. 81,5
mill. yen. Tullarna beräknas till 47,2 mill. yen.
Af statsutgifterna utgå till kejserliga huset
3 mill. yen och till de olika departementen
(ord. och e. o. utgifter sammanräknade): till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
