- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan /
1281-1282

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Japan, kejsardöme i östra Asien - Jered (Bibeln)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utrikesdepartementet 6,9 mill. yen, inrikesdep. 22
mill. yen, finansdep. 248 mill. yen, hvaraf
till statsskuldens förräntande 153,2 mill. yen,
för landtförsvarsdep. 87,9 mill. yen, för
sjöförsvarsdep. 72 mill. yen, för justitiedep. 12
mill. yen, för undervisningsdep. 7,5 mill. yen,
för jordbruks- och handelsdep. 14 mill. yen samt
för kommunikationsdep. 45,5 mill. yen.

Statsskulden steg 31 mars 1909 till 2,250,31
mill. yen, hvaraf 1,084,61 mill. yen inrikes lån
(till 5 à 8 proc.) och 1,165,70 mill. yen utrikes
lån (till 4 à 5 proc.). Före kinesiska kriget
var hela skulden (31 mars 1894) 278,9 mill. yen,
vid början af ryska kriget (31 mars 1904) 561,6
mill. yen, men hade 31 mars 1908 vuxit till
2,276,3 mill. yen (44 yen per invånare). Dessutom
hade län, städer och byar vid 1908 års slut en
skuldsumma af omkr. 100 mill. yen. De kommunala
inkomsterna, till större delen skatter, stego
1908–09 till 221,9 mill. yen och utgifterna till
207,2 mill. yen.

Undervisningsväsendet. Under feodaltiden funnos
offentliga skolor endast för samurai, men sedan
1871 ett undervisningsdepartement inrättats, ha
skolor af alla slag upprättats och skolgången
blifvit obligatorisk. Det nuv. skolväsendet
är väsentligen grundadt på en lag af 1873
med senare förändringar. Folkskolorna delas i
lägre och högre. I de förra är kursen 4-årig och
omfattar morallära, japanska språket, räkning och
gymnastik, hvartill kunna läggas ett eller flera
andra ämnen, såsom teckning, sång, slöjd. Dessa
skolor äro obligatoriska för barn mellan 6 och 10
år; hvarje kommun är skyldig att hålla en eller
flera sådana skolor. De högre folkskolorna äro
likaledes 4-åriga för barn mellan 10–14 år; de
äro icke obligatoriska, och kommunerna äro icke
pliktiga att inrätta sådana. Antalet klasser i en
folkskola får ej öfverstiga 12, och lärjungarnas
antal i en klass får ej vara mer än 70 i en lägre
och ej mer än 60 i en högre folkskola. Läroämnena
i de senare äro utom dem, som förekomma i
de lägre skolorna, J:s historia, geografi,
naturlära, teckning, sång och gymnastik samt
för flickorna sömnad; för gossar kunna därtill
komma landtbruk, handel, slöjd samt engelska
språket. Lärarna böra vara examinerade, och
endast då sådana ej finnas i tillräckligt antal,
må oexaminerade tills vidare användas. En lärares
lön får ej vara mindre än 15 yen eller omkr. 28
kr. i månaden, därtill hyresersättning. Lönen
utgår från kommunerna. Folkskolorna voro
1907 27,269 med 116,070 lärare och öfver
5,5 mill. lärjungar. Mellanskolor för vidare
utbildning af gossar lämna undervisning dels
i folkskoleämnena, dels i kinesiska och andra
främmande språk, fysik, kemi, lagkunskap och
nationalekonomi. Kursen är 5-årig, med en valfri
tilläggskurs på högst ett år. Inträdessökande
måste ha fyllt 12 år och ha genomgått en tvåårig
kurs i den högre folkskolan. Antalet lärjungar
i en skola får ej öfverstiga 400, men kan under
vissa förhållanden ökas till 600; i samma klass
få högst 50 lärjungar undervisas. I hvarje
ken skall finnas minst en mellanskola. Hela
antalet var 1907 279 med 5,305 lärare och 108,057
lärjungar. De högre flickskolorna ha 4-årig kurs,
hvartill kan komma en tilläggskurs på högst
2 år. Läroämnena äro morallära, japanska och
ett främmande språk (engelska eller franska),
historia, geografi, matematik, naturkunskap,
musik och gymnastik, samt, såsom valfria
ämnen, pedagogik och handarbeten. För vidare
specialutbildning finnas anordnade kurser om 2
till 4 år. Antalet högre flickskolor var 1907
113 med 1,751 lärare och 35,546 lärjungar. Af
lärarseminarier finnas två slag, lägre och högre,
de förra för utbildning af folkskollärare, de
senare för lärare vid lyceer, högre flickskolor
och lägre seminarier. Omkostnaderna för eleverna
vid de lägre seminarierna, inklusive kost och
husrum, åligga kommunen, och som ersättning
förbinda sig eleverna att tjänstgöra vid
en folkskola i 10 år (för män) och 5 år (för
kvinnor), räknadt från afgångsdagen. Antalet af
lägre seminarier var 1907 67 med 1,112 lärare
och 18,928 lärjungar samt af högre seminarier
3 (2 för män, i Tokyo och Hiroshima, och 1
för kvinnor) med 177 lärare (17 lärarinnor)
och 1,340 lärjungar (365 kvinnor). Kursen
vid båda slagen seminarier är 4-årig, men för
inträde i det högre seminariet fordras att ha
genomgått det lägre. Dessutom funnos 1907 7
högre elementarskolor (lyceer) med 294 lärare
och 4,888 lärjungar (1908), hvilkas uppgift är
att förbereda till inträde vid universiteten. Då
studiet vid dessa ovillkorligen fordrar kännedom
i utländska språk, enär inga läroböcker för
universitetsundervisningen finnas på japanska,
är undervisningen i dessa skolor särskildt riktad
på språk, efter lärjungarnas eget val, antingen
engelska och tyska eller engelska och franska
eller franska och tyska. Studietiden är 3-årig;
inträdessökande skall ha fyllt 17 år och ha
gått igenom en mellanskola eller ha motsvarande
kunskapsmått. – Universiteten äro två, i Tokyo
och Kyoto, hvartill kommer Tohoku-universitetet
för jordbruk. De båda första universiteten bestå
af fakulteter och universitetshallar. Tokyo har
6 fakulteter (för juridik, medicin, humanistiska
ämnen, ingenjörskonst, naturvetenskaper och
landtbruksvetenskap), Kyoto 4 (för juridik,
medicin, humanistiska ämnen samt ingenjörs- och
naturvetenskap). Fakulteterna ha att meddela
teoretisk och praktisk undervisning i olika
studiegrenar. Efter aflagd fakultetsexamen kunna
studenterna öfvergå till universitetshallen, som
afser att befordra själfständiga forskningar
i konst- och vetenskap. Vid universitetet
i Tokyo funnos 1907–08 290 lärare (hvaraf 15
utlänningar) och 5,282 stud., vid universitetet
i Kyoto 170 lärare (4 utlänningar) och 1,507
stud. Förr voro de fleste lärarna från Europa
eller Amerika, men nu äro de i regel japaner,
af hvilka dock de fleste studerat vid utländska
universitet. – Utom dessa läroanstalter finnas
många specialskolor (för medicin och farmaci,
främmande språk, litteratur, juridik, bildande
konst, musik, jordbruk, handelsvetenskaper
m. m.). Vissa af dessa underhållas af staten,
men det stora flertalet är privata anstalter. –
Antalet bibliotek 1907 var 127 med nära 1,5
mill. volymer, hvaraf öfver 90,000 europeiska
(jfr Bibliotek, sp. 275). S. å. trycktes
28,319 böcker och 1,988 periodiska skrifter
(se vidare Tidning och Tidskrift).
J. F. N.

Försvarsväsendets ordnande var en af de
första åtgärder, som vidtogos efter J:s
pånyttfödelse. 1872 infördes allmän värnplikt,
och under ledning af en fransk kommission af
officerare utbildades de nyuppsatta trupperna. I
midten af 1880-talet ersattes fransmännen af
tyskar, hvilka satt sitt hemlands stämpel på
hela härväsendet. Tyskarna hemsändes 1894. Efter
kriget med Kina

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:27 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbl/0699.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free