Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Japan, kejsardöme i östra Asien - Jered (Bibeln)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
40), 3) för 7 år af sina ståndsbröder valda
ombud för grefvar, vikomter och baroner; ombuden
skola ha fyllt 25 år, och deras antal får icke
öfverstiga en femtedel af antalet valmän i hvarje
klass (100 grefvar, 375 vikomter, 376 baroner),
f. n. 143, 4) ledamöter af minst 30 års ålder,
som kejsaren utnämnt för lifstid (f. n. 125),
5) ledamöter valda för 7 år i hvarje fu och
ken af och bland de 15 personer i valkretsen,
som betala de största direkta skatterna för
jord, industri eller handel; kejsaren skall
bekräfta valet och de valde vara minst 30
år (inalles 45). De båda sista gruppernas
sammanlagda antal får icke öfverstiga de
adlige representanternas. Kammaren räknar 1909
inalles 366 ledamöter. Representantkammaren
(shugiin) består af 379 ledamöter (ett ombud
på omkr. 127,000 inv.), valda i vissa fall
proportionellt för 4 år. För valrätt fordras
att ha fyllt 25 år, bott minst ett år i
valkretsen och under minst 2 år ha betalt
minst 10 yen i direkt skatt. För valbarhet
fordras 30 års ålder, men ingen census;
icke valbara äro präster, ämbetsmän, lärare,
studenter. Riksdagen sammanträder hvarje år
på kallelse af kejsaren, och denne utnämner
de båda kamrarnas talmän och vicetalmän, dock
för representantkammaren inom ett af kammaren
uppsatt förslag på 3 personer. Valda och utnämnda
ledamöter i pärskammaren samt ledamöterna i
representantkammaren åtnjuta ett årligt arfvode
af 2,000 yen samt resekostnadsersättning.
Förvaltning. Den centrala förvaltningen
är fördelad på 9 departement: utrikes-,
inrikes-, finans-, krigs-, marin-, justitie-,
undervisnings-, jordbruks- och handels- samt
kommunikationsdepartementet. – För den lokala
förvaltningen är J. (med undantag af Yezo och
Formosa) deladt i tre fu (residensområdena
Tokyo, Osaka och Kyoto) samt 43 ken (län) och 1
do. De senare äro delade i 42 shi (omfattande
större städer) och 804 gun l. kori (kretsar),
hvilka senare äro underafdelade i städer (cho)
och landskommuner (son). Okinawa-ken (Riu-kiu)
och vissa öar ha dock egen organisation. I
hvarje fu och ken finnes en guvernör (chiji),
en länsrepresentation (fu-kwai l. ken-kwai) och
ett länsråd (fu-sanji-kwai l. ken-sanji-kwai),
i hvilket guvernören är ordf. Likaså finnas
i hvarje gun, cho och son regeringsämbetsmän
och kommunala representationer. Yezo har
guvernör och särskild organisation, Formosa
lyder under en generalguvernör med vidsträckt
befogenhet. – Den nya lokalförvaltningen infördes
1872, men har sedan undergått förändringar;
kommunalorganisationen är af år 1889.
Rättskipning. J:s äldre lagar voro efterbildade
de kinesiska, dess nya lagstiftning har följt
västerländska förebilder. De viktigaste af dem
äro strafflagen af 1880, utarbetad af en fransk
jurist hufvudsakligen efter franska mönster;
kriminella processordningen af 1880, reviderad
1890; lagen om domstolarnas organisation af 1890
och den civila processordningen af 1890 samt
civillagen och handelslagen, som båda trädde
i kraft 1898. – Domarna kunna ej afsättas
annat än genom laga dom. De högre utnämnas af
kejsaren, de lägre af justitieministern. Det
finnes en kassationsdomstol (daishinin;
7 led.) och en administrativ regeringsrätt,
7 appellationsdomstolar (kosoin; 5 led.), 49
distriktsrätter (chikusaibansho; 3 led.) och
302 underrätter (kusaibansho; 1 domare).
J:s vapen är (vanligen i guld) en stiliserad
blomma, af krysantemum (kiku), kejsarfamiljens
vapen stiliserade blad och blomma af Paulownia
imperialis (kiri). Handelsflaggan (se kartan
till art. Flagga) är hvit med en röd solskifva
i midten; i krigsflaggan utgå från periferien af
den röda solskifvan till flaggans kanter 16 röda
strålar, som blifva bredare ut emot kanten. –
J. har 5 ordnar, 1) Chrysantemumorden (1877)
med 1 klass (den högsta), 2) Paulowniaorden med
1 klass (1888), 3) den uppgående solens orden
(1875) med 8 klasser, 4) den heliga skattens
orden (1888) med 8 klasser, och 5) Förtjänstorden
med 7 klasser (1890).
Utländska besittningar. En mellanställning
mellan det egentliga J. och ett kolonialland
intaga Formosa (Taiwan) och Pescadores
(Hokoto) samt japanska delen af Sachalin
(Karafuto). Dessutom har J. af Kina arrenderat
territoriet Kwantung (se d. o.) i södra delen af
Liao-tunghalfön samt utöfvar protektorat öfver
Korea (se d. o.), hvarjämte J. 1905 öfvertog
Rysslands arrende af Port Arthur (se d. o.).
J. F. N.
Historia.*
Litt.: Japanska verk: "Resumé statistique
de l’empire du Japon" (årligen sedan 1887),
"Financial and economic annual of J." (årl. sedan
1901), "Japon. Exposition universelle de 1900"
(1900), Hitomi, "Dai Nippon: Le Japon" (1900),
A. Stead, "J. by the japaneso" (1904; öfv.:
"J. skildradt af japaner", s. å.), Suyematsu,
"The risen sun" (1905), Okakura-Kakuzo, "The
awakening of J." (1905; sv. öfv. s. å.), Nitobe,
"Bushido, the soul of J." (1905; sv. öfv. 1906),
Itchikawa, "Die kultur Japans" (1907), Masuda,
"J., its commercial development" (1908). –
Västerländska arbeten: Kämpfer, "Geschichte und
beschreibung von J." (1777–79), Thunberg, "Resa
uti Europa, Africa, Asia" (1788–93), Siebold,
"Nippon" (1832–51; förkort, uppl. 1897), Bird,
"Unbeaten tracks in J." (1880), Rein, "J.,
nach reisen und studien" (1881–86; 1:a del. ny
uppl. 1905), Rathgen, "J:s volkswirtschaft
und staatshaushalt" (1891), "Die japaner und
ihre wirtschaftliche entwickelung" (1905),
Brinkley, "J. described and illustrated by native
authorities" (1897–98), Munzinger, "Die japaner"
(1898), Griffis, "The religions of J." (1895),
"Verbeck of J." (1900), "The mikado’s empire"
(10:e uppl. 1903) och "The japanese nation in
evolution" (1909), Leroy-Beaulieu, "La rénovation
de l’Asie" (1900; 4:e uppl. 1905), H. Norman,
"The real J." (2:a uppl. 1900), J. Lauterer,
"Japan. Das land der aufgehenden sonne" (1904;
sv. öfv. s. å.), Dumolard, "Le Japon politique,
économique et social" (1903), Murrays "Handbook
of J." (7:e uppl. 1903), Clement, "Handbook of
modern J." (1904), Dyer, "Dai Nippon" (1904),
Siösteen, "Det moderna J." (1904), Ring, "Det
civiliserade J." (1904), Chamberlain, "Things
japanese" (5:e uppl. 1905), Cobbold, "Religion
in J." (1905), Knox, "Imperial J." (1905),
R. G. Webster, "J. From the old to the new"
(1905), Challay, "Au Japon" (1905), Weulersee,
"Le Japon d’aujourd’hui" (4:e uppl. 1905), Pinon,
"La lutte pour le Pacifique" (1906),
* Japans historia kommer att meddelas som
sista artikel i bandet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
