Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jaslo, stad i Galizien - Jasmin L. bot., ett släkte buskar - Jamin, Jacques Boé - Jasminolja, bot. Se Jasmin - Jasminum, bot. Se Jasmin - Jasmon, bot. Se Jasmin - Jasmund, halfö i Rügen - Jasna gora. Se Czestochowa - Jasnaja poljana, by och herrgård (L. Tolstoj) - Jaason, grek. myt. Se Iason - Jasper, Jasper-gods, ett slags porslin. Se Wedgwood - Jaspis, miner. - Jaspopal l. Järnopal l. Opaljaspis, miner. - Jassanan, zool., en fågel - Jered (Bibeln)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1303
Jaslo-Jassanan
1304
Jasminum officinale.
JasJo[jasa>å;], stad i västra Galizien, vid
Wisloka. 6,571 inv. (1900). Gammalt slott,
gymnasium. I närheten petroleumkällor.
J- F- N-
Jasmin [jas-], Jasminum L., bot., ett släkte af
upprätta eller klättrande buskar hörande till
fam. Oleacece. Bladen äro enkla eller parbladiga
med uddblad; blomfoder och blomkrona sambladiga,
den senare med platt utbredt bräm. Frukten
är ett bär. Släktet har omkr. 140 arter, af
hvilka de flesta tillhöra Ostindien och Indiska
arkipelagen; en art, J. jruticans L., finnes i
Syd-Europa. Blommorna, vanligen gula eller rent
hvita, ha oftast en Ijuflig vällukt, starkast
under natten, hvarför flera arter allmänt odlas i
våra växthus och fönster, . såsom J. nudiflorum
Lindl., från Kina, med stora gula blommor
om vintern, J. Sambac Ait., från Ostindien,
med hvita blommor, m. fl. Det kinesiska teet
parfymeras med Jas-minum-blommoT. Af blommorna
af /. odo-ratissimum L., J. grandiflorum L. och
J. of/icinale L. (se fig.) erhålles en
välluktande eterisk olja, oleum jasmini, som
användes till parfy-mering. Nämnda arter odlas
därför i stor skala, särskildt i Syd-Frankrike,
där en skörd af omkr. 200,000 kg. blommor pr
år erhålles. Af de friska blommorna erhålles
genom enfleurage (se Parfym) en pomada, ur
hvilken oljan utdrages med alkohol. Jasminoljans
viktigaste beståndsdel är jasmon, en ljusgul olja
af intensiv jasminlukt. Flera arter äro använda i
medicinen. Man må icke förväxla jasmin (Jasminum)
med "schersmin" (Philadelphus), som hör till
en helt annan familj. - Jfr G e l s e-mium.
O. T, S. (G. L-m.)
Jasmin [jasmä’], Jacques Boé, fransk folkskald,
f. 1798 i Agen (dep. Lot-et-Gäronne), d. där 1864
som perukmakare. Den provensalska skaldekonstens
återuppväckare, besjöng han på sitt fädernemål,
gascogneskan, dels minnen från sin egen ungdom,
dels sin hembygds seder och folklif. I likhet
med de gamle trubadurerna drog han omkring
i bygden och uppläste för välgörande ändamål
sina skildringar. Franska akademien tilldelade
honom 1852 sitt stora pris jämte en öfver honom
slagen medalj ("La médaille du poéte moral et
populaire"), Toulouseakademien krönte honom till
"maitre és jeux floraux", och om den kärlek,
hvar-med hans landsmän omfattade honom, vittnar
J:s 1870 i Agen resta staty. Hans skaldestycken
äro samlade och utgifna under titeln Las
papilhötos (1835-43, sist 1898 i 2 bd). Se
arbeten om J. af Eabain (1867), De Montron (2:a
uppl. 1876), Smiles (1891) och Mariéton (1898).
T. II.*
Jasminolja [Jas-], bot. Se J a s m i n. Jasminum,
bot. Se J a s m i n.
Jasmon, bot. Se J asm in.
Ja’smund [-mont], halfö i nordöstra delen af
Eugen. Därutanför stod 8 aug. 1715 emellan
svenskar och danskar en oafgjord strid,
efter hvilken danska flottan dock gick till
sjöss. 17 mars 1864 egde där en sjöstrid
rum mellan några danska och preussiska
fartyg, hvarvid de sistnämnda blefvo slagna.
L. W:son M.
Jasna göra. Se C z e s t o c h o w a.
Jäsnaja poljäna (ry., "det ljusa fältet"), by och
Jasnaja poljäna, herrgården.
herrgård, tillhörig ryske författaren L. Tolstoj,
6 km. s. v. om staden Tula.
Jäson, grek. myt. Se I a son.
Jasper [djä’spo], Jasper-gods (eng. jasper-ware),
ett slags porslin. Se Wedgwood.
Ja’spis (grek. ifaspis)} miner., var hos de gamle
benämningen på ogenomskinliga ädelstenar. Numera
förstås med jaspis icke-kristalliserad,
af järnoxid och järnföreningar förorenad,
ogenomskinlig, röd, gul, grön eller brun
kvarts. Ofta är jaspis ådrig eller blandad och
benämnes då bandjaspis. Jaspis anträffas i form
af körtlar, inneslutna i flera bergarter,
i konglomerat, som lösa klapperstenar
o. s. v. i Egypten, Grekland, Sibirien, på
Harz, i Skånes "keuper" och i Väster-Dalarnas
sandstens-konglomerat. Jaspis antager en vacker
polityr och nyttjas till dosor, urnor, pitschaft
o. s. v. P- T. C.*
Jaspopäl 1. Järnopäl 1. O p al j
asp is, miner., en varietet af opal,
starkt förorenad af inblandad järnoxid,
ogenomskinlig och af brun till gul färg. Den
förekommer i Ungern, Mähren och Böhmen.
P. T. C.*
Jassanan, P ana jacana, zool., är
representant för en fam. inom fågelordningen
Charadriiformes. Den utmärkes genom en stark
sporre vid handleden samt synnerligen långa
tår och klor; särskildt baktåns klo är mycket
lång och tunn. Fågeln har naken pannplåt samt
är svart på hufvudet, halsen, bröstet och buken,
men rödbrun på ryggen, vingarna och bukens sidor;
vingpennorna äro gulgröna, i spetsen svarta,
och stjärtpennorna mörkt rödbruna; fötterna
olivfärgade. Längden stiger till 25 cm. Från
Gua-yana till Paraguay saknas jassanan icke
vid något stillastående vatten, som delvis är
betäckt med stora vattenväxters blad, på hvilka
den springer omkring. Emedan den är allmänt
omtyckt, uppehåller den sig ofta i närheten af
människoboningar. För öfrigt träffas den såväl
i närheten af kusten som långt in i landet,
äfven midt i urskogarna. Jassanao
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
