- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan /
1321-1322

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Javorskij, Stefan - Jaworz, kallvattenkuranstalt. Se Ernsdorf - Jaworzno, köping i Galizien - Jaxartes, flod. Se Sir Darja - Jaxt och Jaxtkreis. Se Jagst - Jay - Jay 1. John J. - Jay 2. William J. - Jay 3. John J. - Jay, Antoine - Jayadeva (Djayadeva, Dyayadeva), fornindisk skald - Jered (Bibeln)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1321

Jaworz-Jayadeva

1322

men den kyrkliga makten förblef fortfarande
hos hans motståndare Feofan. Hans predikningar
(utg. 1804 -05) i den skolastiska retorikens
svulstiga och allegoriska stil voro på sin
tid mycket populära. J. författade dessutom en
latinsk panegyrik öfver sin lärare, skolastikern,
sedermera metropoliten Var-laam Jasinskij samt
"Förebud till antikrists tillkommelse och
världens undergång" med hänsyftningar på tsar
Peter som antikrist. A-d J. Jaworz,
kallvattenkuranstalt. Se Ernsdorf. Jawo7rzno,
köping i Galizien v. om Kråkan. 9,259
inv. (1900). Stenkols- och galmejgrufvor samt en
stor zinkhvittfabrik. J. F. N. Jaxartes, flod. Se
Sir D a r j a. Jaxt och Jaxtkreis. Se Jags t. Jay
[djéi]. 1. John J., nordamerikansk statsman,
f. 12 dec. 1745 i New York, d. 17 maj 1829 i
Bedford, staten New York, förvärfvade tidigt
anseende som advokat, var till 1773 rojalist,
men kom sedan att spela en betydande roll
vid de nordamerikanska koloniernas skiljande
från England. J. blef 1774 medlem af staten New
Yorks ’’ korrespondens-kommitté", var en af dess
delegerade vid Phi-ladelphiakongressen s. å. och
utarbetade dess adress till Storbritanniens
folk. Som medlem af 1775 års kongress genomdref
han en adress till konung Georg III, hemkallades
1776 till staten New Yorks provinskongress och
utarbetade ett förslag till statens författning,
hvilket med få ändringar antogs. J. blef 1777
öfverdomare (chief justice) i staten New York
och medlem af dess med diktatorisk myndighet
beklädda "säkerhetsråd" (council of safety). I
"den kontinentala kongressen" invaldes han
1778, valdes omedelbart till dess president,
men nedlade hösten 1779 sina uppdrag för att
som amerikansk minister afgå till Spanien, där
han dock ej vann officiellt erkännande. Från
Madrid sändes J. 1782 till Paris för att jämte
Franklin och, senare, John Adams deltaga
i fredsunderhandlingarna. Han genomskådade
Frankrikes och Spaniens egennyttiga beräkningar
och afslöjade dem genom ett hemligt ombud i
England, Benjamin Vaughan, för det engelska
kabinettet, hvilket föranledde skyndsamma direkta
förhandlingar med England och en preliminär
överenskommelse (30 nov. 1782), hvilken 3
sept. 1783 följdes af det slutliga fredsfördraget
på för amerikanerna långt bättre villkor än
deras ombud kunnat vinna genom att enligt
kongressens föreskrift drifva förhandlingarna
gemensamt med Frankrike, J. återvände hem 1784,
blef genast åter medlem af kongressen samt
utrikes-statssekreterare, hvilken post han
innehade till den nya författningens införande,
1789. Han hade vid Hamiltons och Madisons sida
ifrigt arbetat för författningens antagande och
bl. a. deltagit i utgifvandet af skriftserien
"The federalist’’ (se F e d e r a l i s t e r 1)
och i broschyren An address to the people of
New Yorfc enträget manat sin fädernestat att
antaga den

nya författningen. 1789 blef han Förenta
staternas förste öfverdomare. Han sändes
1794 till England som utomordentligt
sändebud för att träffa uppgörelse i några
ännu återstående tvistefrågor och af-slöt i
London 19 nov. s. å. det s. k. Jay’s fördrag,
ett handelsfördrag, hvari utrymmandet af de
viktiga gränsforten i nordväst köptes genom rätt
betydande ekonomiska eftergifter. Fördraget
gjorde honom för en tid illa anskrifven i
folkmeningen, men godkändes af presidenten och
senaten trots den häftiga, men oberättigade
agitationen mot detsamma. J. var 1795-1801
guvernör i staten New York, hvarefter han
drog sig tillbaka till privat-lifvet. Han var
en högsint patriot och varmt religiös; han
utsågs 1816 till det då stiftade amerikanska
bibelsällskapets förste ordf. Jfr sonen William
J:s "Life and writings of John J." (1833),
en biografi af Eenwick (1841) och W. Whitlock,
"Life and times of John J." (1887).

2. William J., den föregåendes son, domare
och filantrop, f. 1789 i New York, d. 1858 i
Bedford, staten New York, var 1818-43 domare
i staten New York, uppträdde redan 1819 emot
slaf-veriets utsträckning till nytt land och
tog 1833 ledande andel i stiftandet
af Amerikanska anti-slafverisällskapet.
J. uppträdde äfven i en mängd broschyrer
för negrernas intresse, var en af de
ledande i amerikanska bibelsällskapet och verkade
ifrigt för nykterhets- och missionssträfvanden,
söndagsskolor o. s. v. I skriften W ar and peace
(1848) gjorde han ett uppmärksammadt inlägg för
internationella skiljedomsfördrag och blef en
af fredsrörelsens märkesmän i Förenta staterna.
Han utgaf 1833 en biografi öfver fadern, Life
and writings of John J.

3. John J., den föregåendes son,
diplomat, politiker, f. 1817 i New York, d. där
1894, var 1839-58 praktiserande advokat i New
York, förde därvid bl. a. ofta talan för rymda
negerslafvar och deltog 1854 i stiftandet af
det republikanska partiet. J. var 1869-75
amerikansk minister i Wien, egnade sig
efter hemkomsten åt sträfvandena för den
korrumperade förvaltningens reformering
(jfr Civil service reform). Han blef 1877
ordf. i en kommitté för granskning af New Yorks
tullväsen och 1883 den förste presidenten i
den då upprättade Civil service commission.
l-3. V. S-g.

Jay [~JaJ, Antoine, fransk skriftställare,
f. 1769, d. 1855, var advokat i Toulouse
och reste 1795-1802 i Amerika. 1813 blef han
professor i historia vid Atheneum i Paris och
dömdes 1823 till fängelse för tendensen i den
af J. m. fl. utgifna "Nouvelle biographie des
contemporains". 1832 invaldes han i Franska
akad., där han förut erhållit flera pris. Af
J:s arbeten må nämnas Histoire du ministére du
cardinal de Richelieu (1815), Les ermi-tes en
prison (1823; förf. under fängelsetiden) och
Les ermites en liberté (1824).

Jayadeva (Djayadeva, Dyayadeva), fornindisk
skald, lefde på 1100-talet vid konung
Laksmanasenas hof. Han författade på sanskrit
den berömda lyrisk-dramatiska dikten Gltagovinda
("den besjungna Govinda", "Govinda i sång",
"sången om Govinda"). Dikten består af monologer
och dialoger mellan Govinda 1. Krishna, Eädhä
och hennes väninna. Krishna är . hufvudpersonen,
hvars upptåg och kärleksförlustelser med Rädhä
och hennes följe af herdinnor skildras på ett
högst sinnligt och väl-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:29:38 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbl/0721.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free