Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jeanne d'Arc l. J. Darc, Orleanska jungfrun - Jeanneton. Se Jeanne - Jeannette. Se Jeanne - Jeeannette-expeditionen. Se De Long - Jean Paul, pseudonym för J. P. Friedr. Richter - Jean Potage. Se Hanswurst - Jean Rebel, pseudonym för Déroulède, P. - Jeanron, Phillipe Auguste - Jeat. Se Jet - Jebeil, stad. Se Byblos - Jebuséer (Jebusiter), forntida folkslag i Palestina - Jebusiter. Se Jebuséer - Jecoleinsyra. Se Fisklefverolja - Jecur, lat., lefver - Jeledburgh, hufvudstad i Roxburgh, Skottland - Jeddo. Se Jedo - Jedeur, Elof - Jedinovertser, rysk sekt. Se Raskolniker - Jeditun. Se Jedutun - Jedo (Yedo, Jeddo), Japans hufvudstad. Se Tokyo - Jeutun (Jeditun) (Bibeln) - Jefferies, John Richard - Jefferson, stad i staten Texas - Jefferson, Thomas - Jered (Bibeln)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
behandling, bl. a. af Chapelain, Dumenil, Lebrun,
Schiller, Soumet, Southey och Voltaire.
E. W.
Jeanneton. Se Jeanne.
Jeannette. Se Jeanne.
Jeannette-expeditionen [janä;tt-]. Se De L ön g.
Jean Paul [ja på’l], pseudonym för tyske
författaren J. P. Fri ed r. Richter.
Jean Potage [ja påta’j]. Se Hanswurst.
Jean Rebe’1 [ja], pseudonym för Dérou-léde, P.
Jeanron [j ära"7], PhilippeAuguste, fransk
målare, f. 1809 i Boulogne, d. 1877, försökte sig
med måttlig talang inom olika konstarter, målade,
tecknade, graverade, skref konsthistoriska
verk och politiska uppsatser m. m., var
1848-50 styresman för Louvre och statens öfriga
museer och utvecklade som sådan mycken energi.
G-g N.
Jeat [dje’t]. Se Jet.
Jebeil, stad. Se By bl o s.
Jebuséer (J e b u si t er), i forntiden
folkslag i Palestina af kananeisk stam,
innehade vid israeliternas invandring i landet
staden Jebus (Jerusalem) och närmaste trakten
däromkring. Ehuru de jämte andra kananeiska
folk uppgifvas ha blifvit besegrade af Josua
vid Gibeon (Jos. 10) och deras stad sedermera
skall ha blifvit intagen och uppbränd (Dom. 1:
8), bevarade de dock sin själfständighet
under hela domarperioden, tills David för
alltid fråntog dem staden, hvilken sedan
blef hans rikes hufvudstad (2 Sam. 5: 6 ff.).
(E. S-e.)
Jebusiter. Se Jebuséer.
Jecolemsyra. Se F i s k l e f v e r o l j a.
Jecur, lat., lefver.
Jedburgh [dje/dboro], hufvudstad i skotska
grefsk. Roxburgh, vid Jed, en biflod till
Teviot. 2,222 inv. (1901). Storartade
ruiner af ett augustinkloster, som
anlades 1118 af prins David (sedermera
konung David I). Yllemanufakturer.
(J. F. N.)
Jeddo. Se J e d o.
Jedeur [-dör], Elof, vitterhetsidkare,
f. 1783 i Västerås, d. där 1841, blef 1803
student och 1809 filos. magister i Uppsala,
1816 gymnasieadjunkt i Västerås och 1823 vice
lektor. J. var känd för stor kvickhet och humor,
som äfven återfinnas i hans tillfällighetsdikter,
hvilka, först synliga i "Stockholmsposten"
och "Vesterås tidningar", utkommo samlade i
Vitterhetsförsök (1825). Därjämte utgaf han Odéum
(1832), som väsentligen innehåller öfver-satta
lyriska dikter.
Jedinove’rtser (ry. edinovjerets, trosförvant),
rysk sekt. Se Raskolniker.
Jeditu;n. Se J e du tu n.
Jedo (Yedo, Jeddo), Japans hufvudstad, bär sedan
1869 officiellt namnet Tokyo (se d. o.).
Jedutu’n (Jeditun) var enl. l Krön. 25: l
ff. m. fl. ställen tills, med Asaf och Heman
sång- och musikmästare vid den af David inrättade
gudstjänsten i Jerusalem och hänföres till Le
vi stam; på andra ställen står i st. f. J. Étan
(l Krön. 6: 18-32 m. fl.). Men kronisten har
sannolikt endast på konst-ladt sätt sökt gifva
större helgd åt den på hans tid existerande
tempelmusiken. Vid återkomsten från fångenskapen
i Babel hade judarna visserligen en särskild
klass af sångare, men den uppgifves icke ha
varit af levitisk släkt (se Esra 2: 41; 10: 24;
Neh. 12: 28). För att gifva dem större betydelse
uppgjordes konstlade genealogier. J. är med
all sannolikhet
namnet på en sångarklass omkr. 300
f. Kr. (kroni-stens tidj. Då man inom en sådan
klass icke blott öfvade musik, utan äfven poesi
(jfr l Krön. 25: 3), är det förklarligt, att
J. namnes äfven "siare" (profet; 2 Krön. 35: 15)
och omtalas i öfverskrifterna till flera psalmer:
39, 62 och .77. (E. S-e.)
Jefferies [dje^ris], John Richard, engelsk
författare, f. 6 nov. 1848 i Wiltshire,
d. 14 aug. 1887, vardt tidigt medarbetare
i landsortspressen, men flyttade 1877 till
London. The gamekeeper ät home (1878), Wild
Hj e in a southern county (1879), The amateur
poacher (1880), Wood magic (1881), Round about
a great estate (s. å.), den själfbiogra-fiska
barnskildringen Bevis (1882), Natur e near
London (1883), The story of my heart (s. å.),
Life of the fields (1884), Red deer (s. å.),
The open air (1885) och A f ter London, or
wild England (s. å.)
___
äro hans verk. De no- B jefleries. Efter
en mar-vellistiska väckte en
morbyst.
viss uppmärksamhet ;
däremot uppskattades under hans lifstid mindre
de, som nu utgöra hans berömmelses grundval:
de intima naturskildringarna, de absolut
originella stämningarna och beskrifningarna
från de honom förtrogna engelska landskapen
med sina djur och människor. I sin sträfvan att
söka vidga den mänskliga uppfattningsförmågan
närmade sig J. till romantikerna. Se W. Besant,
"The eulogy of R. J." (1888), och H. S. Salt,
"Life of R. J." (1893).
Jefferson [dje/f0sn], stad i nordamerikanska
staten Texas, vid Big Cypress river
och Soda lake, som af flyter till Red
river. 2,850 inv. (1900). Bomullshandel.
J. F. N.
Jefferson [dje;f0sn], Thomas, Förenta staternas
andre president, f. 2 april 1743 i Shadwell,
Virginia, d. 4 juli 1826 på sitt gods Monticello
i Virginia, tillhörde en redan 1619 i Virginia
bofast, från Wales stammande släkt och var
son till en tobaksplantageegare. 1767 blef
han praktiserande advokat, erhöll 1769 säte
i Virginias lagstiftande församling (house of
burgesses) och ökade genom sitt giftermål 1772
betydligt omfånget af sina jordagods. Politiskt
bemärkt blef han först 1774 genom skriften A
summary uew oj the rights of America, urspr,
afsedd att utgöra förslag till instruktioner för
Virginias delegerade i den s. å. sammanträdande
första kontinentala kongressen och snart vida
spridd som en klar framställning af koloniernas
statsrättsliga teori om, att de endast i
personalunion voro förenade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
