Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jelizavetgrad (Elisabetsgrad), kretsstad i ryska guv, Charkov - Jelizavetpol, Jelisavetopol, Elisabetpol - Jelizavetpol 1. Guvernement i ryska Transkaukasien - Jelizavetpol 2. (Dandja) Hufvudstad i J. 1. - Jellacic de Buzim, Joseph - Jellinek - Jellinek 1. Adolf J. - Jellinek 2. Georg J. - Jellinge, by. Se under Jä-. - Jelmert land. Se Jalmal - Jelön l. Gjelöen, halfö i Norge - Jem, turkisk prins. Se Djem - Je maintiendrai, valspråk - Jemappes, fabriksort i Belgien - Jered (Bibeln)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1337
Jelizavetpol-Jemappes
1338
skolor och l yrkesskola. Ansenlig
spannmålshandel, kvarnar, tobaksfabriker,
talgsjuderier, tegelbruk och mekaniska
verkstäder. J. anlades 1754 som
gränsfästning, men af fästningsverken
finnas nu blott kvarlefvor.
J. F. N.
Jelizavetpol [-pål], Jelisavetopol,
Elisabetpol. 1. Guvernement i ryska
Transkaukasien. 44,136 kvkm. 878,415
inv. (1897). Det sträcker sig på ömse sidor
om Kura och begränsas i n. och s. af väldiga
bergsryggar om 3–4 tusen m. höjd. Befolkningen
består till 56 proc. af tatarer, 35,4
proc. af armenier, 4,6 proc. af kurder,
vidare af lesger, ryssar och judar samt 3,000
tyskar. Hufvudnäringar äro jordbruk, vin- och
silkesodling samt boskapsskötsel. Af industrier
märkas kopparhyttor samt silkesspinnerier och
väfverier. En del af järnvägen Tiflis–Baku
går genom guvernementet. Detta är deladt i
8 kretsar. – 2. (Gandja) Hufvudstad i
nämnda guv., vid Gandja, en biflod till Kura och
järnvägen Tiflis–Baku. 33,090 inv. (1897). J. har
osundt klimat. Det består af en tatar- och
armenierstad, med låga jordhyddor och trånga
gator utan väggfönster, och en nyare del. I
staden ligger en af turkarna 1712–24 byggd
fästning, en stor basar, 10 moskéer, 1 rysk och 5
armeniska kyrkor samt gymnasium. Betydlig odling
af frukt, vin, grönsaker och tobak samt silke. –
J. var i äldre tider säte för en muhammedansk
kan, men intogs 14 jan. 1804 af ryssarna under
Tsitsianov samt uppkallades efter Alexander I:s
gemål Elisabet. 26 sept. 1826 slog Paskievitj
utanför staden perserna under kronprins Abbas
Mirza.
J. F. N.
Jellacic de Buzim
[je’llatjitj de bo’{im], Joseph, grefve,
österrikisk militär, son till österrikiske
generalen friherre Franz J. de B. (f. 1746,
d. 1810), f. 1801, d. 1859 i Agram, blef officer
1819 och öfverste vid ett infanteriregemente
1841. Vid ungerska upprorets utbrott 1848 var han
fältmarskalklöjtnant och nyss utnämnd "ban" för
de tre förenade konungarikena Kroatien, Slavonien
och Dalma-tien. Han kallades då till en storartad
verksamhet. Efter att med ifver ha bedrifvit
rustningarna inföll J. (11 sept.) med 40,000 man
i Ungern och trängde ungrarna tillbaka. Dessas
f ramryckning mot Wien drog honom dit; men då
österrikarna åter började gå anfallsvis till
väga, fick han befälet öfver högra flygeln
och vann med denna många framgångar. Efter
intagandet af Buda och segern vid Tåpiö-Bicske
blef han "feldzeugmeister" och befälhafvare för
sydarmén, i spetsen för hvilken han kämpade
med växlande framgång. Efter krigets slut
återgick han till sina före detsamma innehafda
befattningar i Kroatien. Han upphöjdes 1854 i
grefligt stånd. C. O. N.* Jellinek. 1. Adolf J.,
judisk lärd, f. 1821 i Mähren, d. 1893, blef
1845 predikant i den israelitiska församlingen
i Leipzig, men flyttade 1856 i samma egenskap
till Wien. J. utgaf predikningar,
monografier af historiskt, arkeologiskt och
filosofiskt innehåll samt Se f ät chachamim
(1846, med tillägg 1847; innehållande
förklaringar af i talmudsam-lingarna förekommande
persiska och arabiska ord) m. m. Hans största
förtjänst ligger dock däri, att han lät trycka
åtskilliga värdefulla medeltidsmanuskript. Så
utgaf han under titeln "Bet ha-Midrasch" (6 bd)
ett stort antal förut otryckta "Midraschim"
(se M i d r a s c h) och flera kommentarer till
enskilda delar af gamla testamentet från den
franska rabbin-skolan i medeltiden. J. skref
jämväl åtskilliga polemiska afhandlingar mot
nutidens antisemitiska rörelser. - 2. Georg J.,
den föregåendes son, tysk rättslärd, f. 1851,
inträdde 1874 i österrikisk statstjänst, men
kastade därefter om och blef, efter grundliga
juridiska, filosofiska och nationalekonomiska
studier, professor 1883 i Wien, 1889 i Basel och
1890 i Heidelberg. J. anses som en af de främste
nutida forskarna på den allmänna statslärans och
statsrättens område, men kan icke frånkännas en
viss konstruktiv ensidighet i sin uppfattning,
hvilken icke tager behörig hänsyn till gifna
faktiska förhållanden eller icke nog ingående
känner dessas historia - särskildt gäller detta
om hans uppfattning af svenska och kanske i
allmänhet icke-tyska förhållanden. I juridisk
klarhet och skärpa står J. sålunda betydligt
efter den tyska statsrättens främste man,
P. Laband (se denne), men utöfvar dock
alltjämt ett betydande inflytande både
som universitetslärare och vetenskaplig
skriftställare. Bland hans viktigaste arbeten må
nämnas Die social-cthische be-deutung von recht,
unrecht und slrafe (1878; 2:a uppl. 1908),
Lehre von staatenverbindungen (1882), Gesetz
und verordnung (1887), System der subjekti-ven
öffentlichen rechte (1892; 2:a uppl. 1905),
Er-klärnng der menschen- und biirgerrechte
(1895; 2:a uppl. 1904), Recht der minoriläten
(1898) och det stort anlagda Recht des modemen
slaates (I, 1900; 2:a uppl. 1905). J. är
medutgifvare af "Staats-und völkerrechtliche
abhandlungen" (sedan 1895) och af "Jahrbuch
des öffentlichen rechts der gegen-wart" (sedan
1907). Därjämte utger han sedan 1902 jämte
Piloty en ny uppl. af Marquardsens "Handbuch
des öffentlichen rechts der gegen-wart".
1. G. K-n. 2. Bld.
Jellinge, by. Se under Ja-.
Jelmert land. Se J a l m a 1.
Jelön 1. Gjelöen (fno. Jalund 1. Jölund),
halfö i Smaalenenes amt (Norge) mellan
Kristianiafjorden och Mossesundet.
O. A. ö.
Jem, turkisk prins. Se D j e m.
Je maintiendrai [J9 matiädrä], fr., "jag skall
upprätthålla", huset Oraniens, luxemburgska
Ek-kroneordens, nassauska Lejonordens och
nederländska statens valspråk.
Jemappes [J9ma’p], fabriksort i
belgiska prov. Hainaut, vid Haine och
järnvägen Bruxelles-Ouié-vrain. 13,123
inv. (1902). Stenkolsgrufvor, järn-och
glashyttor, porslinsfabriker. Det slag, som 6
nov. 1792 stod i trakten mellan J. och Möns,
kallas slaget vid J. Efter det misslyckade
fälttåget 1792 drogo preussarna sig ur spelet,
och de österrikiska trupperna besatte Belgien
samt bredde ut sig där ganska betydligt. General
Dumouriez framryckte från Valenciennes med 40-50
tusen fransmän och anföll den i ställning mellan
J. och fästningen Möns stående österrikiska
hufvudstyrkan,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
