- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan /
1407-1408

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jever, stad i Oldenburg - Jeverland. Se Jever - Jeverlandsrasen, ett nötkreatursslag i Jeverland - Jevons, William Stanley - Jevpatoria, ryskt namn på staden Eupatoria - Jeypore. Se Jaipur - Jeysulmere. Se Jaisalmer - Jez, Thomas Theodor, pseudonym. Se Milkowski - Jezdegird. Se Jesdedjerd - Jezerine, ort i Bosnien - Jezid, kalifer. Se Kalifat - Jezider, muhammedansk sekt i Kurdistan - Jezirah. Se Jesirah - Jezo, japansk ö. Se Yezo - Jhajjar, Djadjar, Jujur, stad i Indien - Jhalawar, vasallstat i Rajputana i Indien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1407

Jeverland-Jhalawar

1408

Friesland, kom 1575 till grefvarna af Oldenburg, 1667
till furstarna af Anhalt-Zerbst och ärfdes 1793
af kejsarinnan Katarina II af .Ryssland. Kejsar
Alexander I afträdde Jeverland 1807 till
Holland. 1814 förenades det med Oldenburg.
(J. F. N.)

Jeverland. Se J e v e r.

Jeverlandsrasen, ett nötkreatursslag i Jeverland
(se J e v er), som därifrån spridt sig öfver
stora delar af Tyskland samt till Böhmen,
Steier-mark, ryska östersjöprovinserna och
Mexico. Färgen är svartbrokig. Exteriören
påminner om den holländska rasens, visar
utpräglad mjölktyp och är i allmänhet
formfulländad. Mankhöjd hos fullvuxna kor
omkr. 135 cm. och lefvande vikt omkr. 600
kg. Medelmjölkning per år och ko 3,000
a 3,500 kg. mjölk med ung. 3 proc. fett.
H. F.

Jevons [dje’vns], William Stanley, engelsk
nationalekonom, filosof, f. 1835 i Liverpool,
d. (genom drunkning) 1882 i Bixhill vid Hastings,
blef 1854 proberare vid myntverket i Sydney,
vände 1859 tillbaka till Europa, återupptog
s. å. sina studier vid Londons universitet,
där han 1863 aflade filos. licentiatexamen
samt utnämndes 1866 till professor i
logik och moralfilosofi samt till docent i
nationalekonomi vid Owens college i Manchester
och 1875 till professor i nationalekonomi vid
Londons universitet. J. var utan tvifvel en
af de främste bland Englands nationalekonomer
under 1800-talet och utöfvade en mångsidig
författarverksamhet. Hans mest betydande gärning
föll inom den. teoretiska nationalekonomiens
område, där hans förnämsta arbete är The
theory of political economy (1871, öfv. till
flera språk). Han sökte där återuppbygga
den nationalekonomiska vetenskapens system
med bruksvärdet som hörnsten. Konsumtionen
blef sålunda utgångspunkten för J:s
värdelära, som han utvecklade med den
matematiska metoden och i hvilken han gaf
de psykologiska faktorerna en dominerande
plats. Det centrala i denna framställning är,
att värdet h. o. h. bestämmes af förnödenhetens
nytta .(förmåga att tillfredsställa människors
önskningar eller behof), att graden af nytta
står i omvändt förhållande till storleken af
det befintliga förrådet och att den slutliga
graden af nytta, "graden af nytta hos den
sista tillökningen eller den nästa möjliga
tillökningen med en mycket liten eller en
oändligt liten mängd till det existerande
förrådet", - att m. a. o.: gränsnyttan utgör
prisbestämningsmomentet. (J:s term f nål
degree of utility har af Marshall utbytts mot
marginal ntility.) Denna gränsnytteteori,
hvilken sedermera fullständigats af den
s. k. österrikiska skolan, utformade J. med
fullkomlig själfständighet och under obekantskap
med sina föregångare, såsom Gossen och Cournot. I
Money and mecha-nism of mpney (1875; öfv. till
flera språk) gaf han .en ypperlig framställning
af penningens funktioner. Postumt utgafs en
samling afhandlingar under titeln Investigations
in currency and finance (1884; ny uppl. 1909),
där hans lika djärfva som föga framgångsrika
teori att sätta de kommersiella fluktuationernas
periodicitet i förbindelse med solfläckarnas
periodicitet f ramställes. (Teorien har
sedermera utvecklats af sonen, H. Stanley J.,
i "Contem-porary review", 1909). l The slate
in relation to labour (1882) och Methods of
social reform (s. å.) Behandlade J. skilda
socialpolitiska problem. I sin

ställning till statssocialistiska förslag
och arbetarlagstiftningsfrågor följde han den
benthamitiskt färgade . satsen "Skall det öka
måttet af lycka?" Samtidigt med att han själf var
frihandlare, kom han ofta i nyss nämnda spörsmål,
liksom uti rent teoretiskt-nationalekonomiskt
afseende, starkt i strid med den klassiska
skolan. Stegen på förstatligandets och
sociallagstiftningens väg finge emellertid
tagas endast efter ett noggrant iakttagande
af erfarenheten och med stöd af samvetsgrant
utvecklade analogibevis. I öfverensstämmelse
med sin allmänna nationalekonomiska ståndpunkt
hyste han en viss misstänksamhet gentemot
fackföreningarna, på hvilkas öfvergång
till kooperativa företag han hoppades. Som
statistiker begagnade sig J. med mycken
skicklighet af den grafiska metoden och
tillämpade med särskild framgång bruket af
kurvor. - J. har äfven utgifvit flera arbeten i
logik och vetenskaps-lära: Pur e logic, or the
science of quality apart from quantity (1864),
The substitution of similars (1869), båda i "Pure
logic and other minor works" (utg. af Adamson och
H. A. Jevons 1890), The princip-les of science
(1874; 3:e uppl. 1887), Studies ön deductive
logic (1880) m. fl. Elementary lessons ön logic
(1870) och Primer of logic (1878) ha i England
blifvit flitigt använda läroböcker och utgått i
många upplagor. Som logiker är J. en lärjunge af
George Boole och upptager dennes uppfattning af
omdömet som uttryck för en partiell identitet
mellan subjekt och predikat. Slutledningen
fattade han som en substitution af
hvarandra liknande begrepp, enligt den af
honom uppställda substitutionsprincipen
(prin-ciple of substitution).
E. H. T. S-e.

Jevpatoria, ryskt namn på staden Eupatoria
(se d. o.).

Jeypore [djäip^e]. Se Jaipur.

Jeysulmere [d j äisolml^]. Se J a i s a l m
e r.

Jez, Thomas Theodor, pseudonym. Se Milko wsk i.

Jezdegird. Se J e s d e d j e r d.

Jezerine, ort s. ö. om Bihaé i Bosnien, bekant
för ett där beläget, 1892 af W. Eadimsky
undersökt förhistoriskt graffält. öfver
550 grafvar upptäcktes, dels brandgrafvar,
dels skelettgrafvar. De brända benen voro ofta
bisatta i urnor. Skelett-grafvarna uppgingo till
225 stycken, och i 75 proc. af alla fall lågo
skeletten med hufvudet mot norr. Graffältet
har begagnats från midten af Hallstatt-tiden
(se d. o.) inpå romersk tid e. Kr. I allmänhet
äro skelettgrafvarna äldre och urnegrafvarna
yngre. Fynden utgöras af en stor mängd lerkärl,
de äldsta af s. k. Villanova-typ, vidare
eneggade svärd och knifvar af järn, synålar,
pincetter, öfver 30 Hall-stattfibulor, minst
90 Laténefibulor, ett 30-tal romerska fibulor,
smycken, särskildt ringar af alla slag m. m. af
brons, smycken af silfver, pärlor m. m., af glas,
bärnsten och ben. T. J. A.

Jezid, kalifer. Se K a l i f a t.

Jezider, muhammedansk sekt i Kurdistan.

Jezirah. Se J e s i r a h.

Jezo, japansk ö. Se Y e z o.

Jhajjar [djä’dj-d{ä9], Djadjar, Jujur,
stad i brittisk-indiska distriktet Rohtak,
divisionen Delhi (Punjab), nära Jumnas biflod
Sabi. Omkr. 12,000 inv.

Jhalawar [djä’läft>ä9], vasallstat i Eajputana,
brittiska Indien, före 1838 en del af
rajputstaten Kotah.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:03 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbl/0768.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free