Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jhalawar, vasallstat i Rajputana i Indien - Jhang - Jhang 1. Distrikt i Indien - Jhang 2. Hufvudstad i J. 1. - Jhansi, Djhansi - Jhansi 1. Distrikt i Indien - Jhansi 2. Hufvudstad i J. 1 - Jhansi 3. Stad i J. 1. - Jhelam, Djeilum, Djelam, Djilam, Jhelum - Jhelam 1. Flod i Indien - Jhelam 2. Distrikt i Punjab i Indien - Jhelam 3. Hufvudstad i J. 2 - Jhelum. Se Jhela - Jhering, Rudolf von - JHS. Se G. A. Guarneri - Jibara, Gibara, stad på Cuba - Jiboya, zool. Se Boa - Jicin, stad i Böhmen - Jidali, Jidbari, ort i Somalilandet, Afrika - Jidbali. Se Jidali - Jig, eng., en dand. Se Gigue 2. - Jigat, eng., namn på staden Dwarka - Jihlava. Se Iglau - Jijona, distrikthufvudstad i spanska prov. Alikante - Jildiskiosken. Se Besjiktasj - Jilové, tjechiska namnet på staden Eule - Jima. Se Yima - Jimena de la Frontera, stad i spanska prov. Cádiz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1409
Jhang-Jimena de la Frontera
1410
2,952 kvkm. 90,175 inv. (1901). Dess senaste
furste, "råna", som länge stått på spänd
fot med indiska regeringen, af sattes 1895
på grund af dålig styrelse och oförmåga som
regent, staten styckades 1897 (den var förut
nära 8,000 kvkm. med 343,600 inv. 1891),
en del återlämnades till Ko-tah, och i
återstoden insattes en anförvant till den förre
fursten. Hufvudstad är Patan, 7,955 inv. (1901).
Wbg.
Jhang [dʃ̇āŋ]. 1. Distrikt i brittiska Indien,
Punjab, divisionen Lahore, på ömse sidor om
Chenab och dess förening med Jhelam och
Ravi. 15,206 kvkm. 378,695 inv. (1901). –
2. Hufvudstad i nämnda distrikt, omkr. 5
km. från floden Chenabs nuv. bädd. 24,382
inv. (1901). Bomullsindustri. Staden
anlades 1462 och var länge hufvudstad
i ett mäktigt muhammedanskt rike.
Wbg.
Jhansi, Djhansi [dʃ̇ā’nsī]. 1. Distrikt i
brittiska Indien, divisionen Allahabad (United
provinces Agra and Oudh). 9,290 kvkm. 616,759
inv. (1901). Före 1854 brittisk vasallstat. –
2. Hufvudstad i nämnda distrikt, vanligen kallad
J. Naoabad, omkr. 3,000 inv. – 3. Stad
i ofvannämnda distrikt, belägen omedelbart
vid J. 2 och vid en viktig järnvägsknut (vid
Midland-järnvägen). 55,724 inv. (1901). Det
var förr hufvudstad i ett marattrike, hvars
furste deltog i upproret 1857, hvarför staden
med omgifvande område 1861 öfverlämnades till
staten Gwalior. Det på en bergshöjd belägna
fästet, hvars seapoysgarnison 1857 massakrerade
européerna, var dock besatt af engelska trupper,
och nu har äfven staden genom byte med annat
område blifvit direkt engelsk besittning.
(J. F. N.)
Jhelam [dʃ̇e͡ı’lam], Djeilum, Djelam,
Djilam, Jhelum. 1. (Äfven Behut, Bedusta;
sanskr. Vitastā, d. ä. "den pilsnabbe";
grek. Hydaspes), den västligaste af de
fem floder, som gifva nordvästra delen af
brittiska Indien namnet Punjab. Den rinner upp
i Kashmir, under 33° 30’ n. br. och 75° 25’
ö. lgd på Kai-Nag, genomflyter Wulursjön och
Baramulapasset, bildar gräns mellan Kashmir och
brittiska Indien samt utfaller i Chenab. Längd
omkr. 800 km. J. är segelbar i sitt öfre
och sitt nedre lopp. Dess största tillflöde
är Kishen-Ganga. – 2. Distrikt i Punjab,
divisionen Rawalpindi, brittiska Indien, vid
och uppkalladt efter ofvannämnda flod. 10,347
kvkm. 594,018 inv. (1901). – 3. Hufvudstad
och garnisonsort i nämnda distrikt, på högra
stranden af floden J. 14,951 inv. (1901).
(J. F. N.)
Jhelum [dJéVlam]. Se Jhelam.
Jhering [je-], E u d o l f von, tysk
rättslärd, universitetslärare, f. 1818 i
Aurich, d. 1892 i Göttingen, blef juris
doktor i Berlin 1842 samt professor vid
universitetet i Basel 1845, i Bostock 1846,
i Kiel 1849, i Giessen 1852, i Wien, där han
blef verkligt hofråd och adlades, 1868 samt i
Göttingen 1872. J. utöfvade ett synnerligen
stort inflytande på rättsvetenskapen. Hans
förnämsta, men tyvärr ofullbordade arbete är
Geist des römischen rechts auf den verschiedenen
stufen seiner entwickelnng (I-III, l, 1852-65, I
o. II 5:e uppl. 1891-99, III, l, 4:e uppl. 1888;
öfv. på flera språk). Vidare märkas Abhandlungen
fiber das römiscne recht (1844), Civilrechtsfälle
oJine entscheidnngen (1847), Vber den grund des
besitzschutzes (1869, förut utg. under annan
titel), Die jurisprudenz im
Tryckt den 7/s 10
täglichen leben (1870) och det viktiga, men
ofulländade arbetet Der zweck im recht (2 bd,
1877- 83; 3:e uppl. 1893-98). J:s afhandlingar
Der kampf ums recht (1872, 15:e uppl. 1903;
"Striden för rätten", 1879) och Das trinkgeld
(1882, 5:e uppl. 1902 ^’Drickspenningarna",
1882) ha vunnit spridning äfven bland den stora
allmänheten. Sedan 1856 utgaf J. i förening först
med Gerber, därefter med Unger "Jahr-biicher
fur die dogmatik des heutigen römischen
und deutschen privatrechts". De värdefulla
bidrag af J:s penna, som däri finnas intagna,
äro utgifna särskildt under titel Gesammelte
aufsätze aus den jahrbiichern etc. (3 bd, 1881-
86). Ur hans kvarlåtenskap har bl. a. utgifvits
en blott delvis fulländad Vorgeschichte der
indoeuro-päer (1894). J:s skrifter utmärkas för
skarpsinne och stor framställningskonst. Jfr
M. de Jonge, "Eudolf v. J." (1888), A. Merkel,
"Eudolf v. J." (1893), J. Kuntze, "Jhering,
Windscheid, Brinz" (1893) och J. Biermann,
"E. von J. 1852-68. Briefe und erinnerungen"
(1907). (Fr. W.)
JHS, märke för violintillverkaren G. A. G u a
r-n e r i (se d. o.).
Jibara, Gibara [chi’bara], stad på nordöstra
kusten af ön Cuba, 30 km. n. n. ö. om
Holguin, hvars hamn det är. 6,841
inv. (1899). Export af socker och tobak.
(J. F. N.)
Jiboya, zool. Se B o a.
Jicin [ji’tjin], ty. GitscUn, stad i nordöstra
Böh-men, vid Cidlina (biflod till Elbe)
och flera järnvägar. 9,759 inv. (1900),
mest tjecher. J. består af en äldre och en
yngre stad samt tre förstäder och har ett
slott, som 1630 byggdes af Wallenstein,
hvilken gjorde J. till hufvudstad i sitt
hertigdöme. Högre gymnasium, öfverrealskola och
lärarsemina-rium. Sockerfabrik, pappersbruk. -
29 juni 1866 slogo preussarna i en fäktning
vid J. de förenade österrikarna och sachsarna.
J. F. N.
Jidali [dʃ̇id-ā’lī], Jidbali, ort i brittiska
Somalilandet, Afrika, vid floden J. Där
slogo engelsmännen under sir Charles Egerton
dervischerna i en blodig drabbning 11
jan. 1904. Deras ledares (mollans) makt var
därmed bruten. J. F. N.
Jidbali [dʃ̇idbā’lī]. Se Jidali.
Jig [dʃ̇i’g], eng., en dans. Se Gigue 2.
Jigat, eng., namn på staden Dwarka (se
d. o.).
Jihlava. Se Iglau.
Jijona [chichå̄’na], distriktshuvudstad i
spanska prov. Alicante (Valencia) vid södra
foten af Sierra Carrasqueta. 6,901 inv. (1900).
J. F. N.
Jildiskiosken (turk. Jildīskjȫsjk). Se
Besjiktasj. J. stormades vid sultan Abd-ul-hamid
II:s afsättning 1909.
Jilove, tjechiska namnet på staden Eule
(se d. o.).
Jima. Se Yima.
Jimena de la Frontera [chimēna], stad i spanska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
