- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 12. Hyperemi - Johan /
1417-1418

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Joahas (Joachas) - Joahas (Joachas) 2. J., Juda konung - Joakim (Jojakim) - Joakim 1. J., den helige Annas man - Joakim 2. J., konung i Juda. Se Jojakim - Joakim (Joachim), kurfurstar i Brandenburg - Joakim 1. J. I. Nestor - Joakim 2. J. II. Hektor - Joakim 3. J. Fredrik - Joakim från Floris. Se Eskatologi och Evangelium aetrenum - Joakim Murat, konung af Neapel. Se Murat - Joan Anton, pseudonym för A. Guimera - Joanne, Adolphe Laurent - Joannesia princeps Veli. bot., ett träd - Joannina. Se Janina - Joannis, lat. Se Hansen, K. - Joao, portugisisk namnform för Johan - Joar Blå. Se Blå - Joas (Jehoas) - Joas 1. J. konung över Juda rike - Joas 2. J. konung öfver Israel - Job (Ijob och Hjob) (Bibeln)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1417

Joakim-Job

1418

egenmäktiga konungaval, uppsatte Jojakim på
tronen och förde J. i bojor till Egypten, där
han dog. J- p-

Joakim (Jojakim). 1. J., den heliga Annas man och
jungfru Marias fader. Se Anna, sp. 1066. -2. J.,
konung i Juda. Se Jojakim.

Joakim (Joachim), kurfurstar af Br andenbur g.

1. J. I Nestor, f. 21 febr. 1484, d. 11 juli
1535 i Stendal, efterträdde 1499 sin fader,
Johan Cicero, som kurfurste. Med stränghet
förföljde han

de många rofriddarna och förbättrade
rättsväsendet genom stiftande af en högsta
kammarrätt (1516) och en lag rörande arfs-
och familjerätten, "Constitu-tio joachimica"
(1527). 1506 upprättade han i Frankfurt a. 0. ett
universitet. J. utvidgade sina besittningar
med grefskapen Zossen (1516), Neumark (1517)
och Ruppin (1524). Mot reformationen visade han
sig fientlig, och hans gemål, danska prinsessan
Elisabet (se Elisabet, kurfurstinna af Brandenbur
g], som omfattat Luthers lära, måste 1528 fly
ur landet. - Jfr Treusch v. Buttlar, "Der kampf
J:s I gegen den adel" (1889).

2. J. II H ek t or, den föregåendes äldste
son, f. 13 jan. 1505, d. 3 jan. 1571 i Köpenick,
ärfde 1535 efter sin fader Alt- och Mittelmark,
medan

Neumark tillföll brodern Johan. I motsats till
fadern lät han reformationen fritt utbreda
sig i Brandenburg och befäste dess välde där
genom en ny kyrkoordning, 1540, men understödde
dock kejsaren i schmalkaldiska kriget. 1569
förvärfvade han successionsrätt till her-tigdömet
Preussen (Ost-preussen). Genom slöseri och
praktlystnad bragte J. sitt lands finanser i
oordning. Han var förmäld med 1. en prinsessa
af Sachsen (1524-34) och 2. Sigismund I:s af
Polen dotter Hedvig, syster till Johan III:s
af Sverige gemål Katarina. - Jfr Steinmiiller,
"Einfiihrung der reformation in Brandenburg
durch J. II" (1903).

3. J. Fredrik, den föregåendes sonson,
f. 27 jan. 1546, d. 18 juli 1608, var
1566-98 administratör i Magdeburg och
efterträdde sin fader, Johan Georg,
som kurfurste 1598. Genom ett familj
ef ör-drag 1599 stadgade han Brandenburgs
odelbarhet. Vid Georg Fredriks af Ansbach
död 1603 blef han administratör af hertigdömet
(Ost-)Preussen. J. förmäldes 1570 med Katarina
af Kiistrin; deras dotter Anna Katarina
blef danske konungen Kristian IV:s gemål.
V.K-r.*

Joakim från Floris. Se E s k a t o l o g i,
sp. 876, och Evangelium seternum.

Joakim Murat [myra7], konung af Neapel. Se Murat.

Joan Anton [chåa’n antå’n], pseudonym för A. G
u i m e r å (se denne).

Joanne [jåa’nn], Adolph e Laurent, fransk
skriftställare, mest känd som författare
af resehandböcker, f. 1813, d. 1881,
blef advokat i Paris 1836. Efter en resa i
Schweiz och Tyskland utgaf han 1841 sin första
Itinéraire, som efterföljdes af en hel mängd
andra resehandböcker, under det gemensamma
namnet Guides-Joanne; från 1866 utkommo äfven
sammanträngda bearbetningar af de större
resehandböckerna, Guides-Diamants. Monumentala
äro J:s Dictionnaire des communes de France
(1864; 2:a uppl. 1869), som af sonen Paul
J. (f. 1847) utgifvits i utvidgad form:
Dictionnaire géographique et administratif de
la France et de ses colonies (10 bd, 1890-1905),
och Itinéraire general de la France (1865-75).

Joannésia prFnceps Veli. (Anda Gomesii Juss.),
bot., ett ståtligt, i Brasiliens kustprovinser
växande träd, som hör till fam. Euphorbiacece och
hvars hasselnötstora frön ega starkt afförande
egenskaper; fruktskalet har motsatt verkan.
G. L-m.

Joarnnina. Se J a n i n a.

Joannis, lat. Se H an s e n, K., sp. 1412.

Joäo [joö’0], portugisisk namnform för Johan.

Joar Blå. Se Blå, sp. 794-795-

Joas (J e ho a s). 1. J., konung öfver Juda rike
(omkr. 878-838 f. Kr.), undangömdes i templet för
att räddas från det blodbad, som hans farmor,
Athalia, anställt i den kungliga familjen, och
smordes vid 7 års ålder till konung. Då drottning
Athalia mördades, besteg han genast tronen,
under prästen Jojadas förmynderskap. Fastän
regeringen var helt och hållet teokratisk, egde
J. likväl icke prästernas tillgifvenhet. Då han
af värj de syrernas tåg mot Jerusalem genom
en dryg kontribution, som till en del togs
ur tempelskatten (2 Kon. 12: 19), anstiftade
prästerna en sammansvärjning och dödade
konungen. - 2. J., konung öfver Israel, var son
och efterträdare till Joahas (se d. o. 1). Landet
angreps af den judiske konungen Amasja; men denne
blef slagen af J., som eröfrade Jerusalem och
gjorde rikt byte (2 Kon. 14: 14). Af sin vän
profeten Elisa uppmanades han till strid mot
syrerna. Kriget slutade lyckligt för J. med
återeröfrandet af trakterna öster om Jordan.
L. L. (G. K-n.)

Job (I j o b och H j o b) är hufvudpersonen
i den gammaltestamentliga poetiska lärodikt,
som kallas J o b s (I j o b s) b o k. J. är
en from och gudfruktig man från den urgamla
forntiden. Efter att ha egt all jordisk lycka
i rikt mått hemsökes han plötsligt och utan
någon synlig anledning af de smärtsammaste
motgångar och lidanden. Omsider blir han dock
åter jordiskt lycklig, lyckligare än förr, samt
dör "gammal och mätt af dagar". - Det ämne Jobs
bok behandlar är den i den gammaltestamentliga
s. k. vishetslitteraturen eller lärodiktningen
stundom återkommande frågan om, hur den
rättfärdiges lidanden skola kunna förklaras,
då en gudomlig försyn råder i världen. Jobs bok
besvarar den frågan så, att det jordiska lidandet
icke alltid är straff för synden och icke alltid
olycka i djupare mening, utan ett reningsmedel
i den gudomliga vishetens hand till människans
förbättring och Guds förhärligande. Boken,
som inledes och afslutas med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:27 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbl/0773.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free