Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Japan. Historia. IV. Det moderna Japan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1503
Japan (Historia. Det moderna J., tiden efter
1853)
1504
japanska riket (1879). De koreanska
partistriderna framkallade upprepade öfverfall
på den japanska legationen (1882 och 1884),
äfvensom försök af Kina till militärisk
inblandning och häfdande af traditionella
öfverhöghetsanspråk. Det japansk-kinesiska
fördraget i Tien-tsin (1885) förpliktade
båda makterna att, med erkännande af Koreas
själfständighet, draga sina där landsatta
trupper tillbaka och ej ånyo ditsända dem
utan föregående meddelande om sin afsikt. Denna
bestämmelse framkallade i följd af olika tolkning
en diplomatisk-militärisk konflikt, som ledde
till Öppet krig (juli 1894). Japanernas segrar
till lands vid Pyöng-yang (15 sept. 1894) och
i flera drabbningar i Mandschuriet, till sjöss
vid ön Haiyang i Koreabukten (17 sept. 1894),
eröfringen af Port-Arthur (21 nov. 1894) och
af Wei-hai-wei (30 jan 1895) jämte hela den
återstående kinesiska flottan (14 febr. 1895)
nödgade Kina att genom freden i Shimonoseki
(17 april 1895) förplikta sig till afträdelse
af halfön Liao-tong, Formosa (Taiwan) och
Pescadores-öarna (Hokoto), förutom förnyadt
erkännande af Koreas oberoende, krigsskadestånd
och betydande handelsförmåner inom sitt
eget område för J. På grund af Rysslands,
Frankrikes och Tysklands gensagor måste likväl
J. afstå från Liao-tong mot krigsskadeståndets
förhöjning (nov. 1895). Oaktadt denna eftergift
betraktades J., hvars kraftutveckling väckt
allmän öfverraskning, från denna tid som en
uppgående stormakt (traktatrevisionen genomförd
1894-99). Under de efterföljande östasiatiska
förvecklingarna intog J. länge en tillbakadragen
ställning, ehuru dess trupper jämte de europeiska
och amerikanska verksamt bidrogo att skydda
de angripna legationerna i Peking (1900). Men
Rysslands framträngande i Mandschuriet och dess
inblandnings-försök i Korea föranledde J. att
afsluta alliansen med England (30 jan. 1902) till
skydd för Kinas och Koreas integritet och att
(juli 1903) Öppna underhandlingar med Ryssland
ang. en bestämd afgränsning af de båda makternas
intressesfärer. Då Ryssland alltjämt vidhöll
sin obenägenhet att erkänna ,T:s öfvervägande
intressen i hela Korea, afbröt J. förhandlingarna
(6 febr. 1904) och angrep omedelbart ryska
flottan vid Port-Arthur (krigsförklaring 11
febr.; se vidare Rysk-japanska kriget). Freden
i Portsmouth (i Förenta staterna; 5 sept. 1905)
gaf J. obetingadt inflytande i Korea, samma
rättigheter, som Ryssland förut innehaft i
södra Mandschuriet på grund af fördrag med
Kina, äfvensom södra hälften af Sachalin
jämte fri sjöfart och fiskerätt i Rysslands
östasiatiska farvatten. Alliansen med England
förlängdes och fick en vidsträcktare omfattning
i öfverensstämmelse med J:s förstärkta
ställning och intressen som asiatisk stormakt
(12 aug. 1905). J:s politik under de följande
åren kännetecknas af Koreas omdaning till ett
direkt förvaltadt lydland, af nya konventioner
med Ryssland, Kina och Frankrike för fredens
tryggande i Öst-Asien och af ömtåliga
förhandlingar med Förenta staterna ang. den
japanska invandringens reglering.
Litt. (utom förut under Japan, sp. 1288-89,
anförda arbeten): Samlingar af äldre japanska
källskrifter såsom Titsingh-Klaproth, "Annales
des em-pereurs du Japon" (1834) och Dickins,
"Primitive and mediseval japanese texts" (2 bd,
1906), äldre europeiska arbeten såsom Willman,
"Berättelse om
kongariket J." och "Kort beschriffningh på
een resa till Ostindien och förbeschrifne
J." (Visingsborg 1667, ny uppl. 1674),
Montanus, "Gedenckwaar-dige gesandtschappen
der Oost-Indische maatschap-pey... aan de
keyseren van J." (Amsterdam 1669), Caron,
"Relation concernant le Japon" (i "Recueil de
voyages au Nord", III, 1715) och Charlevoix,
"Histoire et déscription du Japon" (9 bd, 1736)
samt bland den rikhaltiga moderna litteraturen
arbeten af Aston, Chamberlain, Satow m. fl. i
"Trans-actions of the Asiatic society of Japan",
af Florenz, Bälz, Haas m. fl. i "Mittheilungen
der Deutschen gesellschaft für natur- und
völkerkunde Ostasiens in Tokyo", sammanfattande
framställningar, såsom De la Mazeliére,
"Essai sur l’histoire du Japon" (1899) och "Le
Japon, histoire et civilisation" (hittills 5 bd,
1907-10), Adams, "History of Japan" (2 bd, 1874),
Murray, "Japan" (i serien "Story of the nations";
1894, flera uppl.), Brandt, "Japan" (i Helmolts
"Weltgeschichte", II, 1902), Nachod, "Geschichte
von Japan, I: Die urzeit bis 645" (1906),
och Rathgen, "Staat und kultur der japaner"
(1907). Samhällsinstitutionernas utveckling
behandlas af Yoshida, "Staatsverfassung
und lehns-wesen von Japan" (1890), Nitobe,
"Japanischer grundbesitz" (s. å.), Okubo,
"Entwickelungs-geschichte der territorialen
verfassung Japans" (1894), Fukuda, "Die
gesellschaftliche und wirt-schaftliche
entwickelung in Japan" (1900), Asa-kawa,
"The early institutional life of Japan" (1903),
Rathgen, "Die japaner und ihr wirtschafts-leben"
(1905) och Kjellén, "Japans ancien régime" (i
"Statsvetenskaplig tidskrift", 1906 ff.). J:s
religiösa och andliga utveckling skildras af
Fujishima, "Le Bouddhisme japonais" (1889),
Marnas, "La religion de Jesus, ressuscitée au
Japon" (2 bd, 1897), Griffis, "The religions of
Japan" (4:e uppl., 1901), Haas, "Die religionen
der japaner" (i "Kultur der gegenwart", I: III:
l, 1906), Okakura, "The ideals of the East
with special reference to the art of Japan"
(1903), Gulick, "Evolution of the japanese;
social und psychic" (s. å.) och Aston, "Shinto"
(1905). Rörande äldre skeden i J:s historia
se bl. a. Steicher, "The Christian Daymyos"
(Tokyo utan år), Lagus, "Erik Laxman" (1880),
Nachod, "Die beziehungen der Niederländischen
Ostindischen compagnie zu Japan im 16:ten
jahr-hundert" (1897) och Murdoch-Yamagata,
"History of Japan during the century of foreign
intercourse 1542-1651" (Kobe 1903). Om J:s
nyaste historia se de båda sammanfattande
arbetena Okuma, "Fifty years of New Japan" (2
bd, 1909), och Satow, "The Far East 1815-71"
(i "Cambridge Modern history", IX, 1909),
samt dessutom Mounsey, "The Satsuma rebellion"
(1879), Griffis, "M. C. Perry" (1890) och
"Townsend Harris" (1895), Nitobe, "Intercourse
between the United States and Japan" (1890),
Layrle, "La restauration impériale au Japon"
(utan år), lyenaga, "Constitutional deve-lopment
of Japan 1853-81" (1891), Siebold, "Der
eintritt Japans in die europäische völkerwelt"
(1900), Dyer, "Dai-Nippon" (1904) och "Japan in
world-politics" (1909), Diösy, "The new Far East"
(4:e uppl. 1904), Krahmer, "Die beziehungen
Russlands zu Japan" (s. å.), Asakawa, "The
Russo-Japanese conflict" (s. å.), Courant,
"Okoubo" (s. å.) samt Morris, "Makers of Japan"
(1906). H-e.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
