- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
15-16

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan af Nepomuk - Johan af Paris - Johan af Österrike. Se Juan d'Austria - Johanan - Johan Filipsson. Se Blå 1. - Johan Fredrik. Se Johan, kurfurstar af Sachsen 2. - Johan från Köln - Johan från Salisbury - Johan från Wesel. Se Rucherath, Johann - Johan Georg - Johan Georg 1. Se Johan, furste af Anhalt-Dessau - Johan Georg 2. Se Johan, kurfurstar af Brandenburg - Johan Georg 3. Se Johan, kurfurstar af Sachsen - Johan Karlsson - Johan Karlsson 1. Se Blå 5. - 2. Johan Karlsson till Vada - Johan Kasimir

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

15

Johan af Paris-Johan Kasimir

16

bildning af de kätterske bömiske folkhjältarna
Johan Hus och Ziska, gjord i katolskt syfte för
att efter katastrofen 1620 - då protestantismen i
Böh-men dukade under för katolicismen - uttränga
dem ur folkmedvetandet och ersätta dem med en
rätt-trogen katolik. Skäl finnas för, att J:s af
Nepomuk kult först under Ferdinand II (1619-37)
kommit i gång genom jesuitiskt inflytande och att
den historiske J. af Nepomuk blifvit dödad 1393.
J. P.

Johan af Paris, namn på flera kyrkliga
skriftställare under medeltiden. Den mest bekante
af dem är en dominikanmunk, äfven kallad Qui
dort (den sofvande), som i striden mellan
påfven Boni-fatius VIII och konung Filip den
sköne af Frankrike (i början af 1300-talet)
uppträdde till försvar för den senare med
skriften De regia potestate et populi (om
konungens och folkets makt). I början hade
han fakulteten i Paris på sin sida; men då
han i skriften Determinatio de modo existendi
corporis Christi in sacramento altans alio quam
sit ille quem tenet ecclesia angrep kyrkans
förvandlingslära och påstod, att Kristi lekamen
och blod äro närvarande i brödet och vinet,
utan att dessa synliga element förvandlas till
Kristi lekamen och blod, fråntog fakulteten
honom rätt till offentlig verksamhet. Död 1306.
J. P.

Johan af Österrike. Se Juan d’Austria.

Johanan (hebr. Jehöhänän, JöMnän, grek. loana’n,
Ioafnas), vanligt personnamn bland de senare
israeliterna. Mest kända äro: 1. J., som
förföljde Gedaljas mördare och anförde judarna
vid deras flykt till Egypten på Jeremias’ tid
(se 2 Kon. 25: 23, Jer. 40: 8 ff.; 41-43). -
2. J., öfverstepräst, son till öfversteprästen
Eljasib (Esr. 10: 6) på Esras och Nehemias tid.
E. S-e.

Johan Filipsson, medeltida svensk storman. Se
Blå 1.

Johan Fredrik, kurfurste af Sachsen. Se Johan,
kurfurstar af Sachsen 2.

Johan från Köln, tysk arkitekt, som på 1400-talet
fullbordade den 1221 påbörjade katedralen
i Burgos i Spanien. Biskop don Pablo från
Cartagena förde honom med sig från Tyskland,
när han återvände från konsiliet i Basel,
och J. utförde i en något tung fransk stil
västra hufvudfasaden med mäktiga, genombrutna
pyramidtorn, 1442-56, hvarjämte han äfven
(enligt Liibke) 1487 byggde det präktiga
8-kantiga kapell, som bildar afslutningen af
kyrkans kor och kallas Capilla del Condestable,
emedan konnetabeln af Kastilien, don Pedro
Hernandez de Velasco, var verkets upphofsman.
C. B. N.*

Johan från Salisbury [så’lsbri] 1. latiniseradt
Johannes Saresberiensis, engelsk
skriftställare, f. sannolikt mellan 1115 och
1120 i Salisbury, d. 25 okt. sannolikt 1180,
studerade omkr. 1136-45 i Frankrike, bl. a. under
Abailards ledning, tjänstgjorde efter hemkomsten
till England (omkr. 1150) som sekreterare hos
ärkebiskop Teo-bald af Canterbury (d. 1161) och
besökte under denna tid flera gånger Italien. Som
ärkebiskop Thomas å Beckets anhängare måste han
1164 gå i landsflykt, liksom kort därpå Thomas
själf, och återkom kort före denne 1170 till
England. 1176 kallades han af konung Ludvig VII
af Frankrike till biskop i Chartres. J. var en
fint bildad man, framstående som filosof och
historiker. Omkr. 1159 författade

han de båda filosofiska arbetena Policratkus sive
de nugis curialium et de vestigiis philosophorum,
en kyrklig-politisk etik, och Metalogicus,
där han klandrar skolastikens formalism;
dessutom skref han lefnadsteckningar öfver
ärkebiskoparna Anselm och Thomas å Becket. Hans
samlade arbeten (äfven historiskt viktiga
bref) utgåfvos 1847-48 af J. A. Giles. - Jfr
biografier af Keuter (1842), Schaar-schmidt
(1862), Demimuid (1873) samt Genn-rich, "Die
staats- und kirchenlehre J:s von S." (1894).
(G.W-k.)

Johan från Wesel. Se Rucherath, Johann.

Johan Georg. 1. Se Johan, furste af
Anhalt-Dessau. - 2. Se Johan, kurfurstar af
Brandenburg. - 3. Se Johan, kurfurstar af
Sachsen.

Johan Karlsson. 1. Medeltida svensk storman. Se
Blå 5. - 2. J. K. till Vada (nu Södertuna)
i Södermanland, höfvitsman, namnes som väpnare
1404, som riksråd 1434. Han var en af Engelbrekts
anhängare och sattes af honom till höfvitsman för
be-lägringshären vid Nyköpings slott 1436. Sedan
slottet s. å. gifvit sig åt marsken Karl
Knutsson, var han dennes höfvitsman 1436-37. Vid
Kristofers kröning (1441) blef J. riddare
och 1442 höfvitsman på Stockholms slott samt
var lagman i Södermanland från 1443 till sin
död. 1450 deltog han i mötet i Halmstad och åtog
sig, oaktadt sin höga ålder, på våren 1457 att
resa till Danmark för att uppgöra med konung
Kristian om hans inkallande, men dog s. å. -
J. förde i vapnet två korslagda f arior. _
2. B. S.*

Johan Kasimir, pfalzgrefve vid Khen,
hertig af Stegeborgs län, stamfader för
pfalz-zweibriickenska regenthuset i Sverige,
var yngste son af Johan I af Pfalz-Zweibriicken
(stamfader för den yngre grenen af hertigliga
zweibriic-kenska huset) och Magdalena, prinsessa
af Jiilich, Kleve och Berg, f. 12 april 1589,
d. 8 juni 1652 på Stegeborg. Då pfalzgrefskåpet
efter faderns död (1604) delades mellan dennes
tre söner, erhöll J. K. det lilla furstendömet
Klee-burg (se d. o.), under det att den äldste
brodern, Johan, kom att behålla det egentliga
Zweibriicken och den andre i ordningen, Fredrik
Kasimir, grundade landsbergska linjen. Efter tre
års vistelse vid Heidelbergs universitet gjorde
han 1608-09 en resa genom Holland, Flandern,
Brabant och Picardie till England, där han en
längre tid kom att stanna vid Jakob I:s hof,
synnerligen väl upptagen af denne konung, och
tjänstgjorde 1609-ID som volontär i de unierade
ständernas armé, under befäl af mark-grefven
Joakim Ernst af Brandenburg, i det jtilichska
arfföljdskriget. Därefter begaf han sig ånyo
ut på resor, genom Frankrike, Italien och
Sicilien samt 1612-13 Spanien. På uppmaning af
ärkebiskopen af Bremen, hertig Johan Fredrik,
dåv. svenska änkedrottningen Kristinas af
Holstein-Gottorp broder, reste han till Sverige
och kom snart i det förtro-


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:59 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbm/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free