Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare / 55-56 (1910) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johansson ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Stockholm. Med särskild förkärlek egnade han sig
emellertid åt sällskapet ”W. 6”, där han
med kraft skötte ordförandeskapet i 30 år. I
välgörenhetssällskapet Jultomtarne var han
ordf. i 31 års tid. Efter J:s död utgåfvos hans
valda versstycken, I glada stunder och allvarliga
(1907).


Johansson, Martin, biskop, f. 9 sept. 1837 i
Villstads socken, Jönköpings län, d. 26 juni 1908
i Härnösand, blef student i Uppsala 1858, filos.
kandidat 1862, filos. doktor 1863, teol. kandidat
1865, docent i nya testamentets exegetik vid
Uppsala universitet
1866, adjunkt i pastoralteologi 1870,
teol. doktor 1877, professor i dogmatik
och moralteologi s. å. samt biskop
öfver Härnösands stift 1888. Under sin
universitetslärartid företog J. som stipendiat
1866—67 en utländsk studieresa, förestod
tidtals dels adjunkturen, dels professuren
i pastoralteologi, var 1879—83 led.
af bibelkommissionen, representerade i
kyrkomötet ärkestiftets prästerskap 1878
och Uppsala teol. fakultet 1883 och 1888
och var 1868—75 medredaktör för samt 1876—89
ensam utgifvare af ”Teologisk tidskrift”, där
han författat ett större antal uppsatser och
recensioner. Bland hans utgifna skrifter märkas
en afh. om Det lutherska kyrkobegreppet samt ett
större arbete, De nya evangeliiperikoperna, till
vägledning för studerande och präster praktiskt
behandlade (3 dlr, 1869—77; nya uppl. 1886—97).
Tills med A. N. Sundberg och C. A. Torén
utgaf han 1882 års proföfversättning af nya
testamentet. Som biskop nedlade J. ett nitiskt
och kraftigt arbete såväl på det vidsträckta
stiftets vård i kyrkligt och kulturellt hänseende
som på den 1903 genomförda lösningen af frågan om
dess delning.
J. T. B.


Johansson, Johan, riksdagsman, ortsbeskrifvare,
tillhörande en gammal bergsmanssläkt, f. 1
nov. 1840 i Ringshyttan i Nora församling
af Örebro län, d. 2 febr. 1905 i Stockholm,
studerade en tid vid Örebro och Nora läroverk,
men öfvertog efter faderns död 1858 fädernegården
Ringshyttan. Han innehade 1876—80 egendomen
Bergsäng och därefter hemmanet Noraskog i sin
hemtrakt. Skolunderbyggnaden vidmakthölls
dock genom oaflåtliga själfstudier, bl.a. å
landtmäteriets område. J. var 1869—84 led. af
Örebro läns landsting samt valdes 1869 till
led. af Andra kammaren för Nora domsaga, hvilket
förtroende han (med undantag af senare delen af
majriksdagen 1887) sedermera oafbrutet åtnjöt
t. o. m. 1902 års riksdag.
Från början ställde han sig utom partierna, men
med lutning åt ”intelligensen”. Sedermera anknöt
han sig allt närmare till landtmannapartiet,
som kände sig väl betjänt af hans statistiska
utredningar Historik om grundskatterna (1880)
och Försvar och grundskatter (1884). Den skärpa
och talang, hvarmed han såväl i kammaren som
i bevillningsutskottet (1880—86) häfdade sin
frihandelsvänliga åskådning, gjorde honom
särdeles förhatlig för protektionisterna,
hvilka 1887 åvägabragte hans förflyttning
till konstitutionsutskottet och sedermera
höllo honom utom allt utskottsarbete samt 1888
aflägsnade honom från riksgäldskontoret, där
han varit led. sedan 1884, och från platsen
som en af kommitterade för tryckfrihetens
vård, hvilken han innehaft sedan 1885. Under
denna period torde J. ytterligare tagits
i anspråk som det skrifkunniga biträde åt
mindre förfarna riksdagsmän, för hvilket hans
forskningslust och kunskapsrikedom länge gjort
honom särskildt lämpad, och många motioner
ha flutit ur hans penna, om ock i andras
namn. 1890 års val omkastade maktställningen i
kammaren, och som en af det frihandelsvänliga
”gamla landtmannapartiets” främsta män insattes
han åter åren 1891—95 i bevillningsutskottet
(där han 1892—95 var vice ordf.), fick 1892
åter plats som fullmäktig i riksgäldskontoret,
där han fungerade till sin död, och var 1891—94
samt från 1900 tryckfrihetskommitterad. J. hade
städse ansetts ganska liberalt anlagd, och
det väckte därför stor förvåning, när hans
namn 1895 återfanns under inbjudningen till
”sammansmältningen” af landtmannapartierna. Hans
mandat var också sedermera städse hotadt,
tills han vid 1902 års val föll igenom. Under
sin senare riksdagstid var han 1897—1902 vice
ordf. i bankoutskottet, 1897—1902 led. af
talmanskonferensen och 1898—1902 ordf. i
landtmannapartiets förtroenderåd. J. var
led. af skatteregleringskommittén
(1879—83), läroverkskommittén (1883—84),
bevillningskommittén (1893) och
prästlöneregleringskommittén (1897—1903). — De få motioner
han i eget namn framställde angå hufvudsakligen
lagstiftningen om sprängämnen och bergslagernas
skatteförhållanden. Bland hans utgifna skrifter
må, utom ofvan nämnda, anföras Något om
vederlaget för tackjernstionden (1872), Försök
till historisk beskrifning öfver Stadra och
Finnå bruk (s. å.), Om Noraskog, äldre och nyare
anteckningar, rörande Örebro läns historia och
topografi (I—III 1875—87), Indelningsverket. Ett
bidrag till statistiken öfver skatternas
fördelning i Örebro län (1883) samt Äldre
bref och resolutioner rörande städernas tolag
(s. å.; har ingått i skatteregleringskommitténs
betänkande rörande tolagen), Ekonomiska
uppgifter ang. de treklassiga läroverken (till
läroverkskommittén 1884), Noraskogs arkiv (3
bd, 1889—97), bergshistoriska samlingar och
anteckningar, Bidrag till Karlskoga krönika
(1895), Statens vinst af kyrkan inom Nerike
genom reformationen (i ”Medd. från Örebro läns
fornminnesför.”, 1896).

Under hans ledning, på uppdrag af
riksgäldsfullmäktige, utarbetades dels
”Sakregister till Rikets ständers protokoll
med bihang 1809—66” (2 bd, 1893), dels
”Register till riksdagens protokoll med bihang
tiden 1867—99” (4 bd, 1899—1901). Likaledes
redigerade han afd. ”Riksdagen 1896” af ”Svenskt
porträttgalleri” och utgaf det af honom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>