- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
77-78

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johnston ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

spik. 1907 värderades tillverkningen brutto
till 1,746,000 mark. Verket sysselsatte 208
arbetare. Det privilegierades 1804. Egare är
Jokkis gods aktiebolag. Genom Jokkis–Forssa
privata 22 km. långa järnväg står socknen
i förbindelse med Finlands järnvägsnät.

A. G. F.

Jokkis–Forssa järnväg, en 1897 fullbordad,
22 km. lång, smalspårig enskild järnväg,
som förbinder Forssa bruk och Jokkis gods
med Humppila station å Tavastehus-Äbobanan.

M. G. S.

Jokkmokk, socken i Norrbottens län, Jokkmokks
lappmarks tingslag. 19,437 kvkm. med inräkning
af kapellet. 4,958 inv. (1908). J. bildar med
Kvikkjokks kapellförsamling ett konsist. pastorat
i Luleå stift, Lappmarkens tredje kontrakt. Inom
socknen finnes, i Murjek (förut i Mattisudden),
ett seminarium för bildande af lärare och
lärarinnor för de lapska småskolorna.

Jokkmokks lappmarks tingslag, i Norrbottens län,
ingår i Luleå domsaga och fögderi samt omfattar
Jokkmokks socken, med inräkning af Kvikkjokks
kapellförsamling. 19,437 kvkm. 5,477 inv. (1908).

Jokkmokksliden, kronopark i Malå socken,
Norsjö revir, Västerbottens län, afsatt af
öfverloppsmark enl. K. M:ts
befallningshafvandes afvittringsutslag 10 dec. 1887 samt 15
maj 1891, med benämning enl. Kammarkollegii
beslut 13 okt. 1891. Areal 4,040 har.
M–g.

Jokkmokks revir omfattar Kvarnåns, Bodträskåns,
Görjeåns, Var j ekans och Appoälfvens flodområden
samt trakterna på södra sidan af Lilla Lule
älf från Vajkijaur till älfvens utflöde
i Stora Lule älf, allt i Jokkmokks socken,
Norrbottens län. Reviret är uppdeladt i 4
bevakningstrakter och har en kronoparksareal
af 60,900 har produktiv skogsmark, som 1904
lämnade en bruttoinkomst af 58,166 kr. och en
nettobehållning af 33,939 kr. eller 0,56 kr. per har.

G. Sch.

Jokkmokks sockenallmänning, belägen i Jokkmokks
socken, Storbackens, Pärlälfvens och Jokkmokks
revir, Norrbottens län. I enlighet med k. br. 5
april 1889 har genom K. M:ts
befallningshafvandes afvittringsutslag för Jokkmokks
socken 15 dec. 1890 af det hvarje skifteslag
vid afvittringen tilldelade skogsanslaget en
fjärdedel afsatts till sockenallmänning, hvilken
skall som en för Jokkmokks sockens invånare
gemensam och från deras hemman oskiljaktig
egendom för deras räkning förvaltas. Grunder
för förvaltningen fastställdes af K. M:t 14
aug. 1896. Allmänningen står under Skogsstatens
vård och förvaltning. Areal 67,952 har,
med en årlig afverkning, enl. fastställd
hushållningsplan, af 25,582 träd.

M-g.

Jokohama, japansk hamnstad. Se Yokohama.

Jokosuka (Jokoska), krigshamn. Se Yokosuka.

Joktan (Jokhtan, Jochtan), Joktanider,
Joktaniter. Se Araber, sp. 1264.

Jokul, nord. myt. Se Froste.

Jola, Yola [jåu’lā], hufvudstad i provinsen J. i
brittiska Nord-Nigeria, förr hufvudstad i riket
Adamaua, under 9° 12’ 30" n. br. och 12° 29’ 30"
v. lgd, ej långt från Nigers biflod Binue. 12–15
tusen inv., som idka handel med bomulls- och
ylletyger, salt och elfenben. Den fruktbara
omgifningen producerar mycket ris. J. besöktes
af Barth 1851 och eröfrades af engelsmännen
1882 samt tillhör enligt öfverenskommelsen i
Berlin 15 nov. 1893 den engelska intressesfären.

J. F. N.

Jolanta af Brienne, äfven kallad Isabella af
B., dotter till konung Johan af Jerusalem (se
Brienne 1) och andra gemål till tyskromerske
kejsaren Fredrik II (se d. o.).

Joliba (Djoliba), namn på Nigcrfloden
under dess öfre lopp. Se Niger.

Joliet [djåuliet], stad i nordamerikanska
staten Illinois, vid Des Plaines, 65
km. s. v. från Chicago, med hvilken stad
J. är förenadt medelst tre järnvägslinjer
samt Illinois-Michigankanalen. 32,185
inv. (1806). Fängelse, ett af de största i
unionen. Järn- och ståltillverkning. Kalkstens-
och stenkolsbrott samt lager af eldfast
lera och cement i trakten.

(J. F. N.)

Jolin. 1. Johan Kristofer J., skådespelare,
författare, f. 28 dec. 1818 i Stockholm,
d. där 13 nov. 1884, blef student i Uppsala
1840, debuterade 1845 med stor framgång på
k. teatern som Axel Wapensköld i den af honom
författade komedien En komedi (ett ungdomsfriskt
försvar för scenens konst) och var anställd som
skådespelare där 1846–68 (premiäraktör 1855);
tillika var han 1849–56 teaterns litteratör
och 1857–68 föreståndare för elevskolan. J. var
jämväl en produktiv författare för scenen. Bland
hans originalstycken märkas skådespelen Mäster
Smith eller Aristokrater äro vi alla (1847),
Barnhusbarnen eller Verldens dom (1849),
Strid och seger (1851), Ett minnesblad (1855),
Ung-Hanses dotter (1860), Smädeskrifvaren eller
Vänner och ovänner (1862) och Mjölnarfröken
(1865) samt, bland komedier och lustspel,
den ofvannämnda En komedi (1845), En man af
verld och en man af värde eller Skal och kärna
(1846), En kommunist (1850), En man, som vill
ha ro (1858), Friaren från Vermland (1864), Min
hustru vill ha roligt (1868), Smålands-Petter
(1883) och Författarfåfänga (s. å.). Han
skref äfven åtskilliga tillfällighetsstycken:
Örebro fåfänga (1853), Veteranerne (1857),
Ett hemkomstöl (s. å.), Framåt! (1862), På
gamla dagar (1868), Silfverbröllopsparen (1882)
m. fl., samt dels öfversatte, dels bearbetade och
lokaliserade eller försåg med kupletter en mängd,
företrädesvis franska, komedier och lustspel,
bl. a. Tre förälskade poliskonstaplar (1858) samt
Löjen och tårar. Dimbilder ur Stockholmslifvet
(1862). J:s dramer, af hvilka flera spelats
äfven i Norge, Danmark, England, Tyskland och
Nord-Amerika, tyngas ofta af en alltför stor
bredd och en episk anläggning, men utmärkas i
allmänhet af en intressant fabel, spännande
situationer med melodramatisk anstrykning,
lyckade karaktärer af fullkomligt svenskt
skaplynne samt en genom sin urbanitet och
kvickhet merendels förträfflig dialog. I sina
pjäser gisslade J. alltjämt sociala fördomar,
med en blandning af sentimentalitet och vinnande
glädtighet, som alltid skapade växelverkan mellan
honom och publiken. Han var i efterromantikens
tid en beaktansvärd realist som pjäsförfattare,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:31 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbm/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free