Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jordbruksminister ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kreatursskötsel, trädgårds- och skogsskötsel
samt jordbrukets ekonomi utgör jordbrukslära
en afdelning af landthushållningsläran.
H. J. Dft.
Jordbruksminister. Se Jordbruksdepartementet.
Jordbruksutskottet, ett af den svenska riksdagens
ständiga utskott, bestående af 16 ledamöter,
8 från hvardera kammaren. Enligt R. O.
§ 43 skall jordbruksutskottet erhålla del af
konungens ang. statsverkets tillstånd och behof
till riksdagen afgifna proposition, i hvad den
angår de under jordbruksdepartementet lydande
ärenden, och åligger det utskottet att utreda
och uppgifva statsverkets behof med hänsyn till
denna styrelsens gren äfvensom att f. ö.
afgifva betänkanden och förslag i anledning
af de från kamrarna till utskottet hänvisade
jordbruksärenden. Vidare tillkommer utskottet
jämväl att meddela utlåtanden och afgifva
förslag i anledning af alla från kamrarna
dit hänvisade frågor, som angå stiftande,
ändring, förklaring eller upphäfvande af
lagar och författningar rörande hushållningen
med allmänna och enskilda skogar, om jakt och
fiske, om vattenrättsförhållanden, om skatteköp,
afvittringar, skiften och jordstyckningar samt
därmed sammanhängande ämnen, så ock ang. vägar
och skjutsväsen. Jordbruksutskottet upprättades
enligt konungens och riksdagens beslut
1909. Ofvannämnda ärenden behandlades förut
dels af statsutskottet, dels af lagutskottet.
S. B—h.
Jordbäfning. Se Jordskalf.
Jordbäfningshärd, det ställe under jordytan, från
hvilket en jordbäfning leder sitt ursprung. Se
Jordskalf.
Jordebok, kam., förteckning på alla inom ett
visst distrikt (socken, fögderi eller län)
befintliga jordegendomar jämte uppgifter om
deras kamerala förhållanden, såsom mantal,
grundskatt, rustning, rotering, för alltid skedda
afsöndringar m. m. En såvidt möjligt fullständig
samling af kronans jordeböcker förvaras i
Kammarkollegium och Kammararkivet. Länens
jordeböcker äro tillgängliga i landskontoren
och fögderiernas å häradsskrifvarkontoren. Ett
exemplar af hvarje sockens jordebok skall
förvaras i sockenkyrkan. — I midten af 1500-talet
upprättades de första jordeböckerna, af hvilka
den äldsta bär årtalet 1541. Detta viktiga steg
hade möjliggjorts genom två förberedande åtgärder
af genomgripande beskaffenhet, nämligen dels den
allmänna skattläggning i landet, som Gustaf Vasa
genomfört, dels Vadstena mötes beslut 1524, att
fogdarna skulle fögderivis uppgöra register öfver
kronans räntor och andra förmåner äfvensom öfver
antalet skattebönder inom hvarje fögderi. Man
skilde i äldre tider mellan å ena sidan den
utförliga special- l. persedel-jordeboken, den
s. k. ”liggaren”, som uppgjordes till en början
hvart 6:e, sedermera hvart 10:e år, samt å andra
sidan den summariska extrakt-jordeboken, som
årligen upprättades, till dess häradsskrifvarna,
på samfälld ansökan om lindring i göromål,
genom k. resol. 4 dec. 1794 befriades från
skyldigheten att upprätta årlig jordebok och
fingo sig ålagdt att i stället årligen upprätta
ett förändringsextrakt (se d. o.) af
jordeboken. Om de under drottning Kristinas
regering upprättade krigsfolksjordeböckerna
se d. o. — Utom ofvannämnda kronans jordeböcker
upprättades efter hand en mängd jordeböcker för
stiftelser, försedda med gods, räntor och andra förmåner,
bundna vid jorden, såsom Uppsala akademi,
Stora barnhuset i Stockholm, Hvitfeldtska
stipendiestiftelsen i Bohus län, de många
hospitalen o. s. v. Hvarje kyrka i Skåne, Halland
och Blekinge hade sin egen jordebok, och den
jordegande adeln bokförde sorgfälligt sina hemman
och räntor i egna jordeböcker. Stundom lämnade
regeringen uttryckliga föreskrifter rörande
enskildas eller korporationers jordeböcker. 1801
erhöll Kammarkollegium befallning att upprätta en
särskild jordebok öfver alla postgårdar i riket
och deras postföringsskyldighet i miltal. 1827
förordnades om uppläggning af särskild jordebok
för de åt lotsverket anslagna lägenheter jämte
noggrann uppgift på innehafvarnas skyldigheter
och rättigheter. — Genom k. br. 20 febr. 1821
anbefalldes, att nya persedeljordeböcker skulle
utarbetas i alla län. Denna uppsättning af
jordeböcker kallas med ett gemensamt namn 1825
års jordebok. Till följd af stadgande därom i
k. kung. 11 maj 1855 började arbetet med ännu en
ny uppsättning, ett omfattande verk, som kräft
mycket arbete (jfr Jordebokskontoret), stora
statsanslag och nära 2 decennier. 1884 voro nya
jordeböcker för alla län färdiga, slutgranskade
och fastställda med undantag af Kopparbergs,
för hvilket 1825 års jordebok fortfarande är
i bruk. Detta gäller dock ej Västerbergslags
fögderi, för hvilket ny jordebok är utarbetad
och fastställd. De nyaste jordeböckerna
äro uppställda efter ett särdeles enkelt och
lättfattligt system i jämförelse med de äldre,
för hvilkas läsning och tolkning särskild öfning
erfordras. Vid deras upprättande ha nämligen
de stora skattereformerna, ränteförenklingen
och penningeomsättningen, blifvit iakttagna,
till följd hvaraf de gamla, i olika landsdelar
till namn och beskaffenhet mycket skiftande
skattepersedlarna icke längre äro synliga, utan
endast fixa penningbelopp i ränta och tionde för
hvarje särskildt hemman. Man får därjämte korta,
men praktiska upplysningar om jordafsöndringar,
skogsförhållanden, odlingslån m. m.
Kbg.
Jordeboksdagsverke, kam., gammal jordränta,
som urspr. bestod i personligt arbete
och som återfinnes i jordeböckerna som
underafdelning till jordeboksräntan (se d. o.).
Kbg.
Jordeboksdivisionen, förv. Se Jordebokskontoret.
Jordeboksförändringsextrakt, kam. Se
Förändringsextrakt.
Jordebokskontoret, förv., en tillfällig
afdelning i Kammarkollegium, hvars organisation
var grundad på föreskrifterna i k. br. 22
jan. 1858. En extra ledamot i Kammarkollegium var
chef för detsamma, och det hade 3 afdelningar,
hvar och en med 1 kamrerare och 2 revisorer;
därjämte fanns en för alla afdelningarna gemensam
notarie. Kontorets arbete bestod hufvudsakligen i
granskning af de för vårt kameralväsen så viktiga
ränteförenklingsuträkningarna och af de nya
jordeböckerna. Då kontoret med 1870 års utgång
upphörde, var dock icke detta arbete färdigt
(jfr Jordebok). För pröfning och fastställande
af dessa ärenden förordnades i samma bref om
bildandet af en särskild tillfällig division af
Kammarkollegium, Jordeboksdivisionen, bestående
af jordebokskontorets chef, den föredragande
kamreraren samt antingen ett kammarråd eller en
af de öfrige kamrerarna i Jordebokskontoret.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
