- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
155-156

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jordmagnetism ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

155

Jordmandel-Jordpelare

156

tionsströmmar, som, hvad vertikalintensiteten
beträffar, motverka primärströmmarna. -
Ordnas variationsobservationerna efter
månens dagliga rörelser, finner man en
tydlig "man-daglig" period, fastän med ringa
amplitud. En annan period, som man ansett sig
kunna påvisa i de magnetiska variationerna,
skulle vara öfverensstämmande med solens
rotations-tid. Öfverensstämmelsen härvidlag
är emellertid svår att tyda, då "solens
rotationstid" varierar med latituden på solen och
äfven, enligt nyare undersökningar, med höjden,
resp. djupet under de högsta partierna af solens
yta. - De magnetiska elementens årliga variation,
sedan sekulära variationen från-räknats, tycks
i regel försiggå så, att medelläget passeras
vid ekvinoktierna, de yttersta lägena vid
solstånden. Amplituden är mycket ringa; för
dekli-nationen i Parc S:t Maur (nära Paris)
enligt tioårigt medeltal endast CK,34.

År 1741 märkte Celsius’ amanuens Hiorter häftiga
rörelser hos deklinationsnålen samtidigt med
norrskensfenomen. Då vid granskning af äldre
observationer dylika sammanträffanden visade
sig ofta förut ha egt rum, var sambandet mellan
de båda fenomenen klart. Numera vet man, att
en lugn norrskensbåge väl kan vara synlig,
utan att dylika magnetiska perturbationer
eller oväder uppstå, men att däremot ett
föränderligt norrskensfenomen, med uppskjutande
och åter slocknande strålar, alltid är åtföljdt
af magnetiskt oväder. Troligen gäller ock
omvändt, att starka magnetiska perturbationer
uppträda endast i samband med föränderliga
norrsken, fast dessa ej alltid äro synliga
på någon af de orter, där perturbationerna
iakttagas. Pertairbatio-nerna inträffa i regel
samtidigt öfver större delen af den bebodda delen
af jordytan, så att motsvarande variationskurvor
följas åt äfven i detaljerna. Däremot
saknas ett sådant nära samband mellan
perturbationerna på lägre breddgrader och
de inom polarområdena. Redan ur de af Gauss
utgifna "Re-sultate aus den beobachtungen des
magnetischen vereins" framgår, att kurvorna för
Bosekop ej längre öfverensstäimna med kurvor för
sydligare nejder. Numera vet man, att gränsen
går någon-städes mellan Uppsala och Sodankylä i
Finland; närmare bestämning saknas i brist på
lämpligt belägna magnetiska observationer. I
likhet med norrskenen - och solfläckarna,
af hvilka dessa på ett eller annat sätt synas
bero - visa de magnetiska perturbationerna en
periodicitet, där periodens längd är ungefär
11 år, i medeltal (de olika perioderna äro
nämligen ej fullt lika långa). Perturbationerna
äro talrikast och störst vid solfläcksmaxima,
sällsyntast och minst vid solfläcksminima. Äfven
på den regelbundna dagliga variationen utöfva
solfläckarna inflytande, så att dagliga
amplituden är större vid solfläcksmaxima än
vid solfläcksminima, vare sig den dagliga
variationen beräknas ur alla observationer
eller ur sådana från endast lugna dagar.
E. S.

Jordmandel, bot. Se Cyperus.

Jordmetaller, kem. Se Jordartmetaller.

Jordmån, landtbr. Se Jordarter.

Jordmärg, geol., fordom i folkspråket använd
benämning för hvad somsnu kallas märgel. E. E.

Jordmätning. Se G e o d e s i.

Jordnatur, jur., den olika natur, som utmärker
olika jordbruksfastigheter med hänsyn dels till
eganderätten, dels ock till dispositionsrättens
omfattning. Jordnaturen är af tre slag:
krono, skatte och frälse. Med afseende på
eganderätten angifver jordnaturen, om fastigheten
är i statens eller enskild ego. Fastigheten är
i förra fallet krono, i det senare antingen
skatte eller frälse. All jord i riket med
ett och annat undantag uppföres under någon af
dessa tre titlar i jordeböckerna och äfven i det
jordregister, som jämlikt k. förordn. 13 juni
1908 upprättas. Hvad fastigheter af krononatur
angår, utgöras de dels af sådana, som äro
under allmän disposition, såsom kungsgårdar,
boställen för ecklesiastikstaten samt för vissa
statens tjänstemän, för statsverkets räkning
utarrenderade kronoegendomar samt kronoskogar,
dels ock af sådana, som äro under enskild
disposition, nämligen de med ständig åborätt
upplåtna hemman och lägenheter, hvilka kunna
af åbon skatteköpas, samt nybyggen å kronans
skogar i de norra länen, hvilka fastigheter efter
fullgjorda byggnads- och odlingsskyldigheter utan
lösen till förmån för åbon omföras till skatte.

Sedan de under enskild disposition varande
fastigheter af krononatur äfvensom fastigheter
af skatte eller frälse natur befriats från dem
åliggande grundskatt samt rustning och rotering
(se dessa ord), förefinnes ej vidare någon
olikhet dem emellan i fråga om beskattning.

För de fastigheter, som äro af krono natur, samt
allmänna inrättningars hemman och lägenheter,
äfven om de äro frälse och skatte, gälla jämlikt
k. förordn. 26 jan. 1894 ang. hushållningen
med de allmänna skogarna i riket vissa
inskränkningar i fråga om innehafvarens rätt
att begagna skogen samt å skogsmark verkställa
nyodling m. m. För vissa orter i riket har genom
särskilda författningar egares eller innehafvares
rätt att disponera öfver skogen blifvit i viss
mån inskränkt. Sålunda har utfärdats lag 30
mars 1894 ang. åtgärder till förekommande af
skogsförödelse inom Gottlands län, ny lag 13
juni 1906 ang. vård af enskildas skogar inom
Gottlands län, och k. förordn. 24 juli 1903
ang. åtgärder till förekommande af öfvergifven
afverkning å ungskog inom Västerbottens och
Norrbottens län. I lag ang. vård af enskildas
skogar af s. d. stadgas, att å skogsmark
tillhörig enskilde afverkning ej må så bedrifvas
eller efter afverkningar med marken så förfaras,
att skogens återväxt uppenbarligen äfventyras.
A. A.

Jordnötskaka, ett inom husdjursskötseln mycket
användt fodermedel, som erhålles som biprodukt
vid oljefabrikation. Råmaterial är därvid
jordnöten (se A r a c h i s). Jordnötskakan
värderas mycket högt på grund af sin stora
ägghvitehalt (om dess sammansättning se
Fodermedel, sp. 701-702) och sin lättsmälthet
och utfodras hufvudsakligen till mjölkkor, men
äfven till öfriga nötkreatur, hästar och får. Den
bästa jordnötskakan kallas "rufisque-kakan"
och är till färgen jämnt gråhvit. Billigare och
mera vanlig är "Coromandelkakan" från Marseille.
H. F.

Jordnötsolja, Arachidolja, bot. Se A r a-chis.

Jordnötter, A p n ö 11 e r, Ar a c h i
d n ö 11 e r, bot., frukterna 1. fröna
af Arachis hypogcea. Jfr Arachis.
G. L-m.

Jordomsegling. Se Vari d so ms e glin g.

Jordpelare, Jordpyramider, geol., kallas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:31 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbm/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free