- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
231-232

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Judar ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

deras anställning som läkare, advokater,
lärare, ingenjörer. Bland studenter och de
högre skolornas lärjungar utgöra judarna en
långt större bråkdel än den, som motsvarar
deras antal bland befolkningen i sin helhet,
och däraf blir naturligtvis följden, att de
efter hand skulle kunna få större inflytande
bland nationerna, än man kunde vänta af deras
ringa mängd. Anmärkningsvärdt är äfven, att de
bosätta sig företrädesvis i de stora städerna och
att de fattige judarna i flera städer ha bevarat
vanan att samlas i frivilliga "ghetton", t. ex. i
Amsterdam, London, ja t. o. m. Nord-Amerikas
storstäder. Vidare draga de gärna väster ut,
t. ex. från Posen till Preussens västra landskap,
från Elsass till Frankrike, från Europa till
Amerika.

Fig. 4. Jude med gudstjänstmantel samt
bönekapsel l. "tänkeskrift" bunden vid pannan.

Att noggrant uppgifva judarnas samlade antal är
ej lätt, dels emedan man för Asien och Afrika
måste nöja sig med ett rätt ytligt öfverslag,
dels emedan man i flera af Europas länder ej
har någon folkräkning efter trosbekännelse att
hålla sig till. Med full visshet kan man dock
säga, att antalet judar nu är minst 12 mill.,
större än någonsin förut: för en mansålder
sedan ansågs det vara 7 mill. Inemot hälften
bor i Ryssland och Polen, d. v. s. resp. 4,3
och 1,4 mill. (omkr. 200,000 i Warschau);
i Ryssland vistas blott 300,000 utanför
"judeterritoriet". Vid folkräkningen 1900 var
antalet i Österrike 1,225,000, hvaraf i Galizien
och Bukovina öfver 900,000 och knappt 320,000
i de västra landskapen (150,000 i Wien), samt i
Ungern 850,000 (168,000 i Budapest). 1905 var det
i Tyskland 608,000, hvaraf 409,500 i Preussen och
140,000 i Berlin med omnejd. I Storbritannien
och Irland, som 1870 räknade knappt 50,000,
finnas – en följd af invandringen från Ryssland
– omkr. 230,000 judar (150,000 i London). För
Frankrike uppgifves antalet till än 55,000,
än 95,000 (det är sannolikt omkr. 85,000);
i Nederländerna är det 105,000 (hälften i
Amsterdam), i Belgien omkr. 9,000, Schweiz
12,500, Italien sannolikt 45,000. På Pyreneiska
halfön bo några få tusen, men på Balkanhalfön
något öfver 1/2 mill., hvaraf hälften i Rumänien
och omkr. 200,000 i Europeiska Turkiet, särskildt
i Konstantinopel och Saloniki. Enligt senaste
räkningar (1900–01) funnos i Danmark 3,476,
i Norge 642, i Finland 800–900 och i Sverige
3,912 judar (1900); men antalet har senare
förvisso vuxit genom inflyttning från Ryssland
till omkr. 10,000–11,000 för de fyra nordiska
länderna. Alltså torde totalsiffran för judarnas
antal i Europa vara omkr. 9 1/2 mill. Härtill
kommer för Nord-Amerika minst 1 1/2 mill., hvaraf
för New York 800,000 (d. v. s. den största
judemenigheten i hela världen); i Canada uppgå
judarna till 50,000 och i Syd-Amerika till
en liknande summa, hvaraf 22,000 i Argentina,
samt i Australien till omkr. 20,000. Slutligen
anslås deras antal i Asien till 450,000, hvaraf
105,000 i Kaukasien, Sibirien och ryska Central-Asien,
220,000 i turkiska Främre Asien (i Palestina omkr. 100,000,
hvaraf omkr. hälften i Jerusalem), 40,000 i
Arabien, 90,000 i Persien, Afganistan och
Buchara samt 20,000 i Indien. För Afrika
uppskattas judarna till 320,000, nämligen
100,000 i Marokko, 125,000 i Algeriet och
Tunisien, 19,000 i Tripolis, 25,000 i Egypten
och 50,000 i Syd-Afrika. Men häri medräknas ej
den ursprungliga judiska stammen, falaschaerna
i Abessinien, omkr. 200,000.
E. Ebg.

I antropologiskt afseende äro judarna ett af
världens intressantaste folk, ty ingen rastyp
kan så noga som deras följas genom århundradena
eller har med sådan stabilitet motstått tidens
och förhållandenas inverkan. Oföränderligheten
i judarnas yttre framgår bl. a. af den slående
likheten mellan den nu lefvande typen (se
t. ex. Asien pl. Asiatiska folk, 29) samt
afbildningarna på egyptiska monument (ända sedan
3:e årtusendet f. Kr.; fig. 1) och på assyriska
(7:e årh. f. Kr.; fig. 2). Judarna äro ett
småväxt folk (medelhöjd 1,63 m.), med vanligen
rakt, svart (dock äfven ljust) hår. Hufvudet
är till formen brakycefalt, ansiktet långlagdt;
näsan – det mest karakteristiska i judetypen –
är ovanligt lång, smal och starkt böjd. Armarna
äro korta, benen jämförelsevis långa, med smala
vader och platta fötter. Bland judarna själfva
kan man urskilja två typer: den ena, ädlare,
"sefardim" (se sp. 221) l. de spanske judarna,
utmärker sig genom mera fint bildad näsa, bruna,
blixtrande ögon, mera nätta extremiteter; den
andra, den gröfre, "aschkenasim" (se sp. 221)
l. de tysk-polske judarna, har stor mun, tjock
näsa och oftast krusigt hår. Klimatet förändrar
ej judarnas monumentala typ: i Europa, Asien,
Afrika och Amerika, öfverallt äro de hvarandra
lika och

illustration placeholder

Fig. 5. Jude i Jerusalem.

illustration placeholder

Fig. 6. Judiska bondkvinnor i Palestina, malande på handkvarn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:31 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbm/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free