- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
249-250

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Judge ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och först varit Fredrik II :s änka Sofias
samt sedermera Fredrik III:s änka Sofia Amalias
lifgeding, blef 1721 en del af det nya baroniet
J. och uppkallades därefter. J. Juel-Vinds
son fick efter sin moder, Peder Griffenfelds
dotterdotter, namnet Krag-Juel-Vind, och då
han var gift med innehafvarinnan af grefskapet
Frijsenborg, fingo hans ättlingar namnet
Krag-Juel-Vind-Frijs. Nuv. egaren, Frederik
Krag-Juel-Vind-Frijs, f. 1882, har sedan 1907
innehaft J., hvartill höra tre andra gods på
Lolland: Havgaard, Steensgaard och örbygaard med
inalles 825 har jord och 675 har skog samt ett
kapital af 1,5 mill. kr. Hufvudbyggnaden
på J. uppfördes 1847-49.

Juelsminde [julsminne], dansk ort på Jyllands
östkust vid en vik af Kattegatt, 25 km. ö. om
Vejle. 357 inv. (1906). Sedan 1884 slutstation
för järnvägen från Horsens. Hamn, byggd 1896,
och fyr. Kustsanatorium för skrofulösa barn,
byggdt 1902. Vid J. är kortaste öfverfarten
från Jylland både till Bogense på Fyn och till
Kalundborg på Själland. E. Ebg.

Juendynastien, mongolisk härskarätt i Kina åren
1280-1368. Se Kina (Historia).

Juen-kiang. Se Jang-tse-kiang.

Juewa, astron., en af småplaneterna.

Juftläder. Se Läder.

Jufveln, insjö i Kalls socken, Jämtland,
28 km. lång, 0,5-2 km. bred, omgifven af
nästan ouppodladt skogsland, afflyter genom
Kallströmmen till kallsjön. Vid utloppet
finnas lämningar af Kallströms skans.

Jufver. Se Mjölkkörtel.

Jug, flod i ryska guv. Vologda, upprinner i
guvernementets södra del, kretsen Nikolsk,
flyter i nordlig riktning, upptager Lusa och
förenar sig vid Velikij-Ustjug med Suchona,
hvarefter floden får namnet Dvina. J. är
en snabbflytande ström, med mycket buktigt
lopp, och har en längd af omkr. 463 km.

Juga (fi. Juuka), imperiellt pastorat af 2:a
kl., Karelens öfre kontrakt, Nyslotts stift,
Finland, Kuopio län, Pielisjärvi härad och
domsaga. Landareal 1,478 kvkm. Befolkningen,
finsktalande, 9,826 pers. (1908).

Juge de paix [jyj de pä], fr., fredsdomare
(se d. o.).

Jugement [jyjmã’], fr., omdömesgåfva, sund
urskillning.

Jugend [jö’gent], en 1896 i München af
Georg Hirth (se d. o.) uppsatt, illustrerad
veckotidning af humoristisk och satirisk
läggning. Den bekämpar i ord och bild den
traditionella, filiströsa uppfattningen i konst
och litteratur, politik och lif. Redaktionen
består af F. Langheinrich, A. Matthaei,
F. v. Ostini och Sinzhéimer.

Jugendstil [jö’gent-], ett 1897 från tidskriften
"Jugend" (se d. o.) härledt slagord, som
betecknar en traditionslös modern riktning
inom konstindustri, måleri m. fl. konstarter,
hvilken närmast kännetecknas af till öfvermått
böljande linjer.

Jugerum (plur. jugera), lat., plogland, romerskt
ytmått om 28,800 romerska kvfot. 240 fot i
längd, 120 i bredd (= 2,518,88 kvm.). Enligt en
tradition tillföllo urspr. två "jugera" hvarje
medborgare som arf och egendom: två jugera
bildade därför ett herédium (arfgods). Jfr Centuria.

Juggernaut [dja´gonåt], eng. Se Jagannath.

Juglandäceae, bot., växtfamilj af serien
Juglandales. Hithörande växter äro träd med
vanligen stora, strödda, parbladiga blad utan
stipler, rika på garfämne och harts. Familjen
tillhör företrädesvis Nord-Amerika och Öst-Asien
och omfattar 6 släkten med omkr. 30 arter. Många
af arterna ha funnit användning i medicinen,
till tekniskt bruk och som näringsmedel på grund
af bittra ämnen och garfämne i fruktskal och bark
samt fet olja i frukternas kärnor. Ett värdefullt
virke, särskildt till möbler, erhålles af arter
af släktena Engelhardtia, Juglans och Carya. Jfr
Carya, Hickory och Juglans. - Paleobot. Många
fossila juglandacéer äro kända från såväl Gamla
som Nya världens tertiäraflagringar, och familjen
hade under tertiärtiden en betydligt större,
särskildt nordligare, utbredning än nu. Carya
fanns då i Europa, och äfven Engelhardtia
förekom i världsdelens södra och mellersta
del. Äfven inom det arktiska området (Island,
Grönland, Alaska) var familjen representerad, och
i Grönlands tertiära lager n. om 70° n. br. ha
frukter af såväl Juglans som Carya blifvit funna.

Juglandales, bot., växtserie af arkiklamydéerna
bland dikotyledonerna, utmärkt af
enkönade, monoika, aklamydeiska eller
haploklamydeiska blommor i ax. Ståndarna äro
3-40, fruktbladen 2, frukten stenfrukt eller
nöt. Hit hör endast en familj, Juglandaceae.

Juglans L., bot. farm., ett släkte af
högväxta vackra träd, bildande typen för
fam. Juglandaceae. Bland släktets arter är
J. regia L., det vanliga valnötsträdet (se fig.),
mest bekant och var redan i forntiden kändt för
sina ätliga fruktkärnor. Valnötsträdet växer
vildt i Grekland, Transkaukasien och Himalaya
samt odlas i södra och mellersta Europa. Det kan
uthärda under bar himmel så långt i norr som
upp till mellersta Sverige; men dess frukter
mogna sällan så högt mot norden, hvarjämte
trädet ofta skadas af vinterkölden. Släktet
har flera andra arter, t. ex. de amerikanska
J. cinerea L., J. nigra L., o. s. v., hvilka
äfven odlas i Europa. De äro alla högväxta (15-25
m.), med vackra, löfrika kronor. Det vanliga
valnötsträdet har bladen enkelt parbladiga med
uddblad; småbladen sitta skiftevis och tilltaga
i storlek mot bladets spets. Frukten är en
rundad eller oval, glatt stenfrukt, hvars yttre
hölje är glatt, till en början grönt, slutligen
svartbrunt, läderartadt och vid mognaden brister
i två hälfter. Innanför detta befinner sig
den grundt gropiga, vedartade, hårda, grågula
stenen, som i sin nedre del är fyrrummig och i
den öfre ofullständigt tvårummig samt omgifver
det nedtill fyrflikiga fröet, hvilket saknar
fröhvita, men i sina veckade, köttiga hjärtblad
innehåller fet olja i betydlig mängd. - Det yttre
fruktköttet, putamen nucis juglandis, i torkadt
tillstånd, är ännu officinellt i flera länder
för sitt bitterämnes skull samt för halten af
garfsyra. Drogen blir därigenom sammandragande
och har ansetts verksam mot s. k. skrofler;
äfven bladen, folium juglandis, ha användning
i medicinen. Valnötter (fruktstenarna), af
hvilka många sorter finnas, äro välbekanta
njutningsmedel. De omogna, gröna, mjuka frukterna
inkokas med socker till sylt eller, späckade med
kryddnejlikor, med socker och ättika till sallat.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:59 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbm/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free