Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare / 253-254 (1910) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jugorskij sjar ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

meteorologi. Han utnämndes 1892 till lektor i fysik och
kemi i Skara, där han 1893 blef tillf. rektor. Han
var medlem af 1902 års universitetsexamenskommitté.
Vid Lindmanska ministärens bildande 29 maj
1906 blef J. civilminister och kvarstod som
sådan till 4 dec. 1907, då han utnämndes
till generalpostdirektör. Som civilminister
kontrasignerade han bl. a. k. propositionerna
1908 om de af rösträttsförslaget föranledda
ingripande ändringarna i kommunallagarna,
om lönereglering för personalen vid statens
järnvägar, om statsbanan Järna—Norrköping,
om förslag till öfverenskommelse mellan staten
och norrländska malmfältsbolagen. Rätt mycket
uppseende väckte vissa hans uttalanden och åtgöranden
i fråga om Järnvägsstyrelsens omorganisation
och om utredning ang. lagstiftningen om arbetsaftal.
Sedan 1907 är J. led. af Första kammaren
för Östergötlands län.
T—s.

Juhlin Dannfelt. 1. Karl Mattias J., jordbrukare,
utställningsman, ämbetsman, f. 11 april 1823 i
Lule-gammelstad, d. 2 sept. 1904 på Djursholm,
öfvertog, efter skolstudier i Putbus på Rügen
samt agronomisk kurs för E. Nonnen på Degeberg,
eget jordbruk å Lilla Holje i Blekinge och
1849 å Edeby kronoarrendegård på Lofön invid
Stockholm, där han 1853 öppnade en enskild
landtbruksskola. Att han snart gjorde sig känd
som framstående jordbrukare, visas däraf, att han
redan 1853 blef led. af Landtbruks-akad. (1884
hedersled.) och sekreterare hos Stockholms
läns hushållningssällskap. 1856 kallades
han af Gäfleborgs läns hushållningssällskap
att organisera dess landtbruksskola och blef
1858 sekreterare hos detta sällskap. 1860—80
var J. intendent vid Landtbruksakad:s
experimentalfält. Under 1860-talet verkade
han i synnerhet dels för införande af
ändamålsenliga jordbruksmaskiner, som på
hans föranstaltande infördes hufvudsakligen
från England, samt förbättring af landets
kreatursstock, äfven detta företrädesvis genom
införsel utifrån. Han blef 1863 t. f. och 1865
ord. sekreterare hos stamholländeristyrelsen
samt 1871 efter dennas upphörande föredragande
för stamholländeriärenden i Landtbruksakad:s
förvaltningskommitté. 1862, då han som prisdomare
utsändts till världsutställningen i London,
fick han tillfälle att visa den framstående
arrangerings- och organisationsförmåga
parad med urbanitet, som sedan under 1 1/2
årtionde medförde upprepade förtroenden att
ordna utställningar inom och utom landet. Han
medverkade vid ordnandet af industriutställningen
i Stockholm 1866, var kommissarie vid allmänna
landtbruksmötet i Stockholm 1868, biträdande
kommissarie vid världsutställningen i Paris 1878
och vid polyteknisk utställning i Moskva 1871
samt generalkommissarie för Sverige och Norge vid
världsutställningen i Wien 1873 samt för Sverige
i Philadelphia 1876 och Paris 1878. Han var
svensk-norsk generalkonsul 1881—86 i Helsingfors
och 1886—99 i London. — 1855—57 utgaf
J., tills. med J. T. Bergelin, ”Tidskrift
för svenska landtbruket” och 1862—64, tills.
med J. Arrhenius, ”K. Landtbruksakademiens
tidskrift”. Bland de många yttre utmärkelser,
som tilldelades J., må nämnas Landtbruksakad:s
stora guldmedalj (1880).

2. Herman Julius Brorson J., den föregåendes son,
agronom, f. 2 febr. 1852, blef student i Uppsala
1871 och filos. doktor 1882, genomgick Ultuna
landtbruksinstitut och blef 1883 vikarierande
lärare där. 1885—92 förestod han Kopparbergs läns
landtbruksskola samt var därjämte sekreterare
hos länets hushållningssällskap (sedan 1888)
och dess frökontrollant (sedan 1890). 1892 blef
han lektor i jordbrukslära och rektor vid Ultuna
landtbruksinstitut och är sedan 1902 sekreterare
hos Landtbruksakad., hvars led. han blifvit
1895. Vid 1908—09 års riksdagar var J. led. af
Första kammaren för Västerbottens län. J. erhöll
professors n. h. o. v. 1897. J. har varit använd
som prisdomare vid många landtbruksmöten samt
Sveriges ombud vid utländska landtbrukskongresser
och vid det internationella landtbruksinstitutet
i Rom. Han har varit en flitig föreläsare och
författat bl. a. On the diatoms of the baltic sea
(gradualafh.; 1882), Jordbrukarens handlexikon
(1886), Om foderinläggning, ensilage (1885),
Matrikel öfver Ultuna landtbruksinstituts
lärare och elever (tills. med R. Hennings
och M. Åkerhielm; 1886), Matrikel öfver
styrelsemedlemmar, lärare och elever vid
Ultuna landtbruksinstitut 1849—1899 (1899),
Landtbrukets bok. Jordbrukslära, I—II (1898—1901)
och Jordbruksekonomi (tills. med A. Sjöström;
1908—09), det af M. Frænckel bekostade
verket Sveriges jordbruk vid 1900-talets
början (1909; tills. med V. Flach och
G. Sundbärg) samt en mängd uppsatser i Nordisk
familjebok och tidskrifter. Han har utgifvit
”Landtbrukstidskrift för Dalarne och Norrland”
(1888—92), ”Landtmannen” (tills. med V. Flach;
1894—1901) samt Landtbruksakad:s ”Handlingar
och tidskrift” (sedan 1902).

Juin-tscheng, en Svenska missionens i
Kina missionsstation i södra delen af
prov. Schan-si. Upprättad 1881. Se Mission.

Juist [jyst], en af de ostfrisiska öarna vid
tyska Nordsjökusten, tillhörig hannoverska
reg.-omr. Aurich, är 673 har i areal, 17
km. lång, 1 km. bred. 180 inv. Hafsbad, årligen
besökt af 6,000 badgäster. Jfr Borkum.
J. F. N.

Juiz de Fora [choi’th de få’ra], stad
i brasilianska staten Minas Geraes, vid
Parahybuna och järnvägen Rio de Janeiro—Ouro
Preto. Omkr. 15,000 inv. Sågverk, kaffe-
och salthandel.
J. F. N.

Ju-jitsu. Se Jiu-jitsu.

Jujuber, bot. Se Zizyphus.

Jujubtörne, bot. Se Zizyphus.

Jujur. Se Jhajjar.

Jujuy [chocho’j]]. 1. Provins i nordvästra
Argentina, begränsad i n. och v. af Bolivia, i
s. och ö. af staten Salta. 49,162 kvkm. 57,277
inv. (1906). Den nordvästra delen är en
steril, nästan folktom högslätt, Puna de J.,
som sammanhänger med Bolivias bergland; den
östra delen är ett bergland med från n. till
s. dragande kedjor af 3,500—4,200 m. höjd och
hvilka kulminera i Cerro Negro (i södra delen),
6,500 m. Landets största flod är Rio Grande
de J., som flyter till Vermejo. Klimatet är
på högslätterna kallt och torrt, i de östra
dalarna varmt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>