- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
279-280

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Julius ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Numera är en elektrisk kuggstångsbana byggd
från Seheidegg (2,064 m.) vid Wengernalpbanan i
dagern till glaciärranden (2,223 m.), därefter
genom tunnlar till Jungfraujoch och den där om
sommaren snöfria platån (3,396 m.), h varifrån
en ele vätor skall befordra de resande till
toppen. Banan hade nått Eismeer (3,160 m.) 1907,
och sista delen är ännu ofullbordad. Jfr
Elektriska järnvägar, sp. 246 ff.
(J. F- N.)

Jungfru (lånord i fsv. från mlty. junkvrouwe,
ung fru) betydde under medeltiden ogift matmoder;
ogift kvinna af högre börd (jämte fröken); mö,
intakt ung flicka; liksom det lat. virgo kunde
jungfru beteckna äfven en renlefnadsman. Om
ordets forna inskränkning till adelns döttrar
erinrar ännu det från folkvisorna bekanta
uttrycket "stoltsjungfru". Frökentiteln utträngde
småningom jungfru, som i senare tid försvunnit
ur de borgerliga kretsarna, där först mamsell
och sedan fröken varit gängse. Som beteckning
för kvinnligt tjänstehjon har jungfru i sin
ordning utträngt piga.

Jungfru. 1. Sjöv., en rund, platt, klumpig
skifva af trä eller metall, försedd med 3
å 4 tvärs igenom gående hål. Jungfrur (se
fig.) användas som block vid ansättning af
vant, bar-duner o. d. Den undre, s. k. röst-
1. märsjungfrun, fästes med ett rundt om gående
järnband till röst- eller put-tingsjärnen; den
öfre, s. k. vant- 1. bardunjungfrun, har för
vantets eller bardunens fastbändning antingen
en kip (ränna) i kanten eller ett järnbeslag med
kaus. I jungfrurnas hål, hvilka ersätta skifvorna
på ett block, inskäres talje-repet, hvarmed
vantet styfhalas. Jfr jungfrur. B l o c k, Bända
l och D o t k o p p. - 2. Klubblikt redskap,
hvarmed gatu-läggningsstenarna nedstötas,
kalladt så med anledning af formen. Se H a n d
d o c k a med fig. - 3. (Jumfru) Till och med
1862 namn på det minsta svenska rymdmåttet för
våta varor, 1/a2 kanna L V* kvarter + 8,170 cl.
1. R. N. (C. K. S.)

Jungfrubur kallas i medeltidsskrifter den bod
(bodh, bur), i hvilken de ogifta kvinnorna
bodde. På den tiden bestod en gård hos
den nordiska allmogen i skogsbygderna af en
mängd små hus, hvart och ett med sin speciella
uppgift. I. den öfre våningen af bodarna plägade
man förvara sängkläder, linne m. fl. bättre
husgeråd, som ej behöfdes i dagligt bruk, och där
stod äfven ofta en säng för gäster. När familjens
yngre kvinnliga medlemmar blifvit vuxna,
flyttade de under den varmare årstiden upp i
bodens öfvervåning, hvilken bod så kom att kallas
jungfrubur. Jfr F a t b u r. -a-i.

Jungfrubär (Jungfru Marie bär, Marie bär), bot.,
namn på frukterna af Rubus saxatilis.

Jungfrucirkel, Nollcirkel, ritinstrument,
medelst hvilket helt små cirklar kunna uppdragas.

Jungfrudanser. Se Labyrint.

Jungfrugrottan, på Kullen^i Skåne. Se Grotta,
sp. 372.

Jungfruhår, bot. Se A d i a n t u m.

Jungfrulin, bot. Se Polygala.

Jungfru Maria. Se Maria, Jesu moder.

Jungfru Marias dal. Se J e r u s a l e m,
sp. 1365.

Jungfru Marias sänghalm, bot. Se G al i u m.

Jungfru Maria bebådelsedag blef troligen redan

i 4:e årh. en af kyrkans högtidsdagar, ehuru
den icke med säkerhet omnämnes före 7:e årh. Då
man antog, att Maria i samma ögonblick hon
enl. Luk. 1:26 hörde ängelns tilltal blifvit
hafvande med det gudomliga "Logos", firade
man bebådelsedagen jämt 9 månader före 25
dec. (Kristi födelses festi, d. v. s. 25
mars. Därför kallas i den romerska kyrkan
denna högtidsdag också festum incarnationiz
(1. conceptionis) Christi. Inträöar Mar. beb. dag
i dymmelveckan (d. v. s. veckan näst före
påskdagen), firas den på lördagen näst före
palmsöndagen. Infaller den på påskdagen eller
annandagpåsk, firas den på första följande
söckendag. - Marie bebådelsedag är den enda af
Marie-dagarna, eller de s. k. Vårfrudagarna,
hvilken bibehållits i lutherska kyrkan;
den kallas i Sverige ännu Vårfrudagen
("Våfferdagen"). Denna högtid sto-J fordom i
så högt anseende, att man i åtskilliga länder
därifrån räknade årets början (t. ex. i England
ända till 1752, då nya stilen där infördes).
J-P.

Jungfru Marie besökeisedag (lat. Festum
visita-tionis Marice), 2 juli (till minne
af Marias besök hos Elisabet enl. Luk. 1:
39), infördes bland kyrkofesterna endast i
västerländska kyrkan, först 1247 af konsiliet
i Le Mans. Franciskanerna upptogo den som
ordensfest på sitt generalkapitel i Pisa 1263,
hvarefter påfven Urban VI förklarade den för
allmän kyrkofest 1389. Maria och Elisabet skulle
nämligen betraktas som bilder af enighet, hvarför
påfven ansåg lämpligt att på detta sätt ställa
den då genom den s. k. västerländska schismen
splittrade kyrkan under den hel. jungfruns
skydd. I Sverige upphörde denna dag att vara
helgdag 1772. J- P

Jungfru Marie bär, bot. Se Jungfrubär.

Jungfru Marie hand, bot., är den vanliga svenska
benämningen på Or-chis maculata L., en tämligen
allmänt på fuktig skogsmark förekommande ört,
med en 15-30 cm. eller däröfver hög stjälk, som
nedtill omfattas af tunglika eller af-långa
trubbiga blad. De högre sittande bladen
blifva hastigt smalare, de öfversta äro små,
skärmlika. Alla bladen äro undertill grågröna och
ofvan vanligen mycket brunfläckiga-. Blommorna
sitta i ax och äro ganska stora, blekvioletta
(eller nästan hvita), med mörkt gredelina till
ljusröda streck och fläckar, i synnerhet å
"läppen", eller det nedåt vända, större och
med sporre försedda kalkbladet. - Det svenska
namnet har uppkommit genom den handlika formen
af rotknölarna. Jfr O r c h i s och S a l e
p. O. T. S. (G. L-m.)

Jungfru Marie himmelsfärd. Se Himmelsfärd.

Or ekis maculata. l stjälktopp

med blomaxet, 2 växtens nedre

hälft, 3 blomma sedd framifrån,

4 blomma sedd från sidan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 18:28:26 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbm/0156.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free