Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jungfru Marie kyrkogång ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jungfru Marie kyrkogång. Se Kyndelsmässa.
Jungfru Marie nyckelpiga. Se Nyckelpiga.
Jungfru Marie obefläckade aflelse. Se Aflelse 2.
Jungfrun (lat. Virgo), astron., stjärnbild,
belägen å ömse sidor om ekvatorn s. om
Bootes, Berenikes hår och Lejonet samt n. om
Vattenormen, Korpen m. fl. stjärnbilder. En
af Jungfruns stjärnor, Spica (Axet), är af
första storleken; enligt Heis innehåller
stjärnbilden sammanlagdt 181 för blotta ögat
synliga stjärnor. Denna stjärnbild är bekant
genom sin rikedom på nebulosor. — Jungfrun
är en af de 12 stjärnbilderna i Djurkretsen.
E. J. (B—d.)
Jungfrun, zool. Se Påfågelögat.
Jungfrun, klippö i norra delen af Kalmarsund,
belägen 9 km. från Öland och 16 km. från Smålands
fastland. Ön är nästan rund (längd i n. och
s. 1,000 m., bredd 800 m.), mycket högländ
och delvis skogbevuxen samt håller 3 km. i
omkrets. Den är en granitklippa, bestående af en
grofkornig, röd, tämligen lättvittrande bergart,
och sannolikt en horst, som kvarstår, sedan
berglagren rundt omkring sjunkit i djupet. Den
fasta klipphällen ligger öfverallt i dagen, utom
på södra ändan, som täckes af lösa stenblock;
där finnas ock väldiga horisontala jättegrytor,
liknande ofullbordade tunnlar, bl. a. den
s. k. Jungfrukammaren, 5—6 m. lång, 1,5 m. bred
och 4—5 m. hög. Enslig, med branta stränder och
omgifven af djupt vatten, utgör J. ett godt märke
för sjöfarande, som på betydligt afstånd kunna
se öns höga, afrundade, blånande hjässa. Många
trolldoms- och spökhistorier förtäljas om J.,
som i äldre tid kallades Blåkulla. Ön lyder
under Virbo gård i Misterhults socken, men är för
längre tid utarrenderad med full nyttjanderätt
till några ölänningar, som för några år sedan
börjat tillgodogöra sig öns granit och skog. —
I sjöslaget vid J. 14 aug. 1564 besegrade
svenska flottan under Klas Kristersson
Horn de förenade danska och lybeckska
flottorna under Herluf Trolle. Se uppsats af
J. Erikson i Sv. turist-fören:s årsskrift 1905.
A. G.*
Jungfrun af Orléans. Se Jeanne d’Arc.
Jungfrun i det gröna, bot. Se Nigella.
Jungfruolja. Se Olivolja.
Jungfruregeln (lat. regula virginum), mat.,
är i äldre aritmetiska läroböcker namnet på ett
särskildt räknesätt, som i sak sammanfaller med
lösningen af två ekvationer af första graden
mellan två eller flera obekanta, dock så, att
de sökta storheterna alltid skola vara hela
tal. Namnet beror därpå, att hithörande problem
ofta handla om ungersvenner och jungfrur,
hvilka sammankommit till gästabud, t. ex.:
”20 personer, ungersvänner och jungfrur, hafva
tilsamman förtärdt 56 öre. När en ungersvän
nu betalar 4 öre, så skal en jungfru betala 2
öre. Nu frågas: huru många ungersvännerne och
jungfruerne i synnerhet varit hafva”. Facit
blir 8 ungersvenner och 12 jungfrur. — Denna
regel kallas äfven zekinregeln (lat. regula
cecis), enär frågorna oftast handla om penningar.
(I. F.)
Jungfruskinn, med. farm., en populär benämning
på det förr hos oss officinella preparatet
alteapasta, pasta altææ, som är en snöhvit,
lätt, i tunnare kakor formad, mjuk massa,
hvilken lätt löses i munnen, smakar sött och
slemmigt samt luktar pomerans. ”Jungfruskinn”
beredes af altearot, som utdrages
med vatten, hvilket sedan afhälles
och hvartill sättes arabiskt gummi,
socker, vispad ägghvita och pomeransblomvatten.
Massan utgjutes sedan i formar
och torkas varsamt; den begagnades mot
hosta och heshet. Jfr Lakritspasta.
O. T. S. (C. G. S.)
 |
| Calopteryx splendens, hanne (nat. storl.). |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
