- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
309-310

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jura circa sacra ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kommer härvid i betraktande associationens
förhållande inåt, till sina egna medlemmar. Medan
man är enig om, att en association måste som
juridisk person i förhållande till utomstående
framträda som ett eget själfständigt
rättssubjekt, råder ingalunda samma
öfverensstämmelse beträffande associationens
förhållande inåt; den mening, som vill inskränka
begreppet juridisk person till de associationer,
som äfven i förhållande till de egna medlemmarna
besitta en fullt själfständig rättssfär, är
långt ifrån allmän. Frågan, hvilken omfattning
man bör gifva begreppet, bör emellertid icke
tillerkännas någon principiell betydelse;
den är fastmer af terminologisk natur, och vid
dess besvarande synas ändamålsenlighetshänsyn
böra vara afgörande. Hur man än bestämmer
begreppet, gäller det att noga fasthålla,
att bedömandet af en associations rättsliga
ställning i olika afseenden måste grundas på en
undersökning af, hvad gällande rätt — lag eller
sedvanerätt — innehåller, och att associationens
karakteriserande som juridisk person icke utan
vidare får anses afgörande. Särskildt måste
detta uppmärksammas, om man erkänner gradationer
af rättssubjektivitet och låter ifrågavarande
begrepp omfatta bildningar, som icke i alla
afseenden framstå såsom själfständiga juridiska
enheter.

I svenskt lagspråk plägar man utmärka, att en
bildning är att anse som särskildt rättssubjekt,
genom att säga, att den kan förvärfva rättigheter
och ikläda sig skyldigheter samt inför domstol
och annan myndighet söka, kära och svara. Detta
uttryck användes om handels- och aktiebolag,
om solidariska bankbolag, om registrerade
föreningar för ekonomisk verksamhet m. fl. Hvad
angår frågan, om s. k. ideella föreningar kunna
vara rättssubjekt, se Förening.
E. K.

Juridisk stil. Se Kanslistil och Kurialstil.

Juridiskt arkif. Se Schmidt, K. Kr.

Juridiskt mord. Se Justitiemord.

illustration placeholder

Jurien de la Gravière [ʃyriä̃ də la graviǟr], Jean Pierre Edmond,
fransk sjömilitär, författare, f. 19 nov. 1812
i Brest, d. 1892 i Paris, son till Pierre Roch
J. (f. 1772, d. 1849 som viceamiral och
pär af Frankrike), inträdde 1828 i tjänst,
deltog i expeditionen till Kina (1847—50)
och i Krimkriget (1854), utnämndes 1855 till
konteramiral och erhöll i dec. 1861 befälet
öfver franska expeditionen mot Mexico,
men lämnade vid krigsutbrottet därstädes
befälet öfver landstigningstrupperna åt
general de Lorencez. 1862 blef J. viceamiral,
1864 kejsarens adjutant och hade därefter två
gånger befälet öfver franska Medelhafsflottan,
som han reorganiserade 1870—71, samt utnämndes
1871 till chef för sjökarteverket. 1866 blef
han led. af franska vet. akad. och 1888 af
Franska akad. (efter Viel-Castel). Under
revolutionen 1870 skyddade han kejsarinnans
flykt. J. författade ett stort
antal artiklar (berörande hans resor, flottan
och sjökrigshistorien) i ”Revue des deux mondes”
samt utgaf åtskilliga betydande verk, såsom
Guerres maritimes sous la République et l’Empire
(1847; 4:e uppl. 1864), Voyage en Chine
pendant les années 1847, 1848, 1849 et 1850

(1854; 3:e uppl. 1872), La marine d’autrefois
(1865), La marine d’aujourd’hui (1872),
m. fl. äfvensom bearbetning af hans faders
efterlämnade anteckningar.
(H. W—l.)

illustration placeholder

Jurieu [ʃyriö’], Pierre, fransk reformert
teolog, f. 1637 i Mer, nära Blois, d. 11
jan. 1713 i Rotterdam. Han utgaf 1674 Traité
de la dévotion
(22 uppl. på franska och 26 på
engelska) samt kallades s. å. till professor i
teologi och hebreiska vid Sedans universitet,
där han utgaf försvarsskrifter för de reformerte
mot katolska angrepp. Då universitetet 1681
stängdes, mottog J. kallelse till en professur
i teologi och ett pastorat i Rotterdam. Där
blef han ett stöd för de franske hugenotter,
som efter upphäfvandet af nantesiska ediktet,
1685, sökte en tillflyktsort i Holland. Bland den
mängd skrifter han där utgaf, mest stridsskrifter
mot katolicism och socinianism samt mot oriktiga
uppfattningar inom den reformerta kyrkan, ådrog
sig hans Accomplissement des prophéties
(1686) stor uppmärksamhet. I detta arbete
visar han sig vara fattad af den svärmiska
rörelse, som hugenottförföljelserna i Frankrike
framkallat. Då freden i Rijswijk slöts, 1697,
sökte han förgäfves intressera de protestantiska
regeringarna för Frankrikes hugenotter. 1704
utgaf han sitt sista arbete af mera betydenhet:
Histoire critique des dogmes et des cultes.
J. P.

Jurisconsultus (Jureconsultus), lat. (af
jus, gen. juris, rätt, och consultus, klok,
förfaren, kunnig), lagklok, rättslärd; juridisk
rådgifvare.

Jurisdictio, lat., lagskipning. Om j. voluntaria
och contentiosa se Frivillig rättsvård.

Jurisdiktion (lat. jurisdictio), den statsrättsliga
befogenheten att utöfva rättskipningen.
E. K.

Juris doktor. Se Juris utriusque doktor.

Jurisic [ju’riʃitj], Nikolaus, d. omkr. 1544,
kroatisk adelsman, deltog 1530 i en kejserlig
beskickning till Konstantinopel och är mest
bekant genom sitt långa och hjältemodiga försvar
(1532) mot turkarna af det svagt befästa Güns
(se d. o.). Till lön härför utnämndes han af
Ferdinand I till friherre af Güns.

Juris kandidat. Se Juris utriusque doktor.

Juris licentiat [-tsiāt]. Se Juris utriusque
doktor
.

Jurisprudens (lat. jurisprudentia), betecknar,
särskildt i fråga om andra länder än Sverige,
den rättsvetenskap, som ligger till grund
för och kommer till uttryck i domstolarnas
lagtillämpning. I Sverige sker däremot
lagtillämpningen alltför ofta oberoende af
rättsvetenskapen och betecknas därför riktigare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:50:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbm/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free