- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
329-330

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

329

Justinus Febronius-Justitiedepartementet

330

till största delen förloradt till langobarderna,
avarer och siaver härjade pä Balkanhalfön. Själf
sjuklig, tog han 574 till medkejsare Tiberius,
som slog perserna 576 och efterträdde honom. -
Jfr Groh, "Geschichte des oströmischen kaisers
J. II" (1889).

Justinus Febrönius. Se H o n t h e i m.

Justinus Ma’rtyr (J. Martyren), den förste
kristne apologeten, f. omkr. 100 i Flavia
Neapolis (det gamla Sikem i Samarien). Hans fader
var hedning af grekisk härkomst. J. egnade sig
först åt filosofien, i synnerhet den platonska,
men öfver-giek snart till kristendomen samt
drog därefter omkring och lärde "en kristlig
filosofi". På anstiftan af en cynisk filosof,
Crescens, led han martyrdöden 166(7). -
J:s förnämsta skrifter, hvilkas äkthet af
kritiken är erkänd, äro två försvarsskrifter
för kristendomen mot hedendomen (Apologia major
och A. minor), båda tillegnade kejsar Antoninus
Pius, samt en försvarsskrift för kristendomen
mot judendomen (Dialogen med juden Tryfon). Han
behåller i sina skrifter mycket af sitt hedniska
åskådningssätt. Han är judefientlig samt förstår
i allmänhet icke gamla testamentets lära och
åskådning. Sokrates ställer han utan vidare
i järn bredd med Abraham. Åt den mänskliga
viljan och den egna kraften tillmäter han stor
betydelse. Den kristna tron sammanfattar han i
tron på Gud, världens fader, på Kristus, hans
son, och på den profetiska anden. Profetiornas
uppfyllelse är för honom ett talande bevis för
kristendomens sanning. Genom de många citaten
ur N. T. äro J:s arbeten af stort värde som
vittnesbörd om de nytestamentliga skrifternas
ålder, hvarjämte de lämna värdefulla bidrag
till kyrkans inre historia under den äldre
tiden. J- P-

Justi’tia, lat., rättvisa; hos de gamle romarna
äfven namn på rättvisans gudinna, hvars hufvud
förekommer afbildadt på mynt, liksom den väl
mera allmänt kända /Equilas, billighetens
gudinna. - Den moderna konsten framställer
allegoriskt den världsliga rättvisan som en
kvinna (vanligen med förbundna ögon) med en våg
i den vänstra och ett svärd i den högra handen.
R. Tdh.

Justi’tia, astron., en af småplaneterna.

Justrtia, "tidning för in- och utländska
domstols-referat, uppsatser i juridiska och
administrativa ämnen jämte meddelanden i
exekutiva mål m. m.", utgafs af Im. Sellin
i Stockholm 1893-94, en gång i veckan, och
sammanslogs okt. 1894 med "Veckouppgift angående
exekutiva åtgärder, växelmål och konkurser
m. m." Med titeln i enlighet härmed något
förändrad, utgifves tidningen sedan dess af H. L
u n d h o l m, men innehåller numera icke, såsom
under sitt första år, utförligare domstolsreferat
och juridiska uppsatser. C. G. Bj.

Justrtia originälis. Se A r f s y n d.

Justitiärie (mlat. juslitiärius), en numera ur
bruk kommen benämning på den tjänsteman i mindre
städer, som motsvarade de större städernas
borgmästare. Längst behölls benämningen i
Vaxholm, men är äfven där numera utbytt mot
borgmästar-titeln. Jfr J u s t i t i a r i u s.
A. Th. S.*

Justitiarius, mlat. 1. I Danmark titel för
presidenterna i Höjesteret, i Landsover- samt
Hof- og stadsretten i Köpenhamn, i Köpenhamns
kriminal-og politiret samt i Landsoverretten
för Nörrejylland. - 2. I Norge titel för
presidenterna i Höjesteret, i Overretterne,
i Kristiania byret och i Bergens

byret. - 3. J. 1. J u st ici ar i u s, i Sverige
en någon gång under medeltiden förekommande
titel, som troligen i det närmaste motsvarade
drots. E. K.

Justi’tieborgmästare. För närvarande finnes
endast en stad med flera än en borgmästare,
nämligen Göteborg, som har en justitieborgmästare
och en handels- och politiborgmästare; den
förre står i spetsen för rättegångsväsendet i
staden. I Norrköping bär den ende borgmästaren
titeln justitieborgmästare. I Stockholm
funnos från 1636 fyra borgmästare, af hvilka
en justitieborgmästare; sedan de öfriges
ämbeten under loppet af 1800-talet in-dragits,
det sista 1875, utbyttes s. å. benämningen
justitieborgmästare mot borgmästare.
E. K.

Justitiedepartementet, K u n g 1. 1. I vidsträckt
mening ett af de åtta departement, i hvilka
den svenska statsförvaltningen är delad;
i inskränktare mening detta departements
chef och Justitiedepartementets afdelning af
K. M:ts kansli. - Genom Justitiedepartementet
beredas och föredragas (enl. k. stadgan 31
mars 1900 med ändring 30 jan. 1903) ärenden
om stiftande, upp-häfvande, ändring eller
förklaring af grundlag, af riddarhusordning samt
af ansvarighetslag för statsrådets ledamöter
äfvensom för fullmäktige i Riksbanken,
ledamöterna i styrelserna vid Riksbankens af
delningskon tor och riksdagens fullmäktige i
Riksgäldskontoret; stiftande, upphäf vande,
ändring eller förklaring af allmän civil-,
kriminal- och kyrkolag; stiftande, upphäfvande,
ändring eller förklaring af annan lag enligt
den i’87:e § R. F. omförmälda ordning, där
ej undantag i denna stadga särskildt göres;
förordnande om anställande af riksdagsmannaval,
så ock andra riksdagsmannaval rörande frågor;
tillämpning af tryckfrihetsförordningen,
efter hvad denna förordning därom förmår;
sammanfattande af den berättelse, som till
riksdagen aflämnas om hvad i rikets styrelse sig
tilldragit; medborgarrätt, nåd i brottmål samt
andra dispenser och tillåtelser, hvilka efter
allmänna lagen eller dithörande författningar
på K. M:ts af görande, i statsrådet bero;
inseende öfver lagskipningen och därtill hörande
ordning vid domstolar; reglering af rikets
judiciella indelning; plats för tingställe
samt byggande af tingshus och häradshäkte;
åtal för brott och förordnande af dorastol,
där sådant i vissa fall på K. M:t ankommer; af
brottmål föranledda ersättningar af allmänna
medel; fångvården; förbrytares utlämnande
och utländska lösdrifvares behandling;
tillämpning af lagen om skydd för varumärken;
rättsstatistiken, straffregistret och "Svensk
författningssamling". - Ärendena föredragas
inför konungen i statsrådet af departementets
chef, som officiellt bär titeln "statsråd och
chef för Justitiedepartementet", men i dagligt
tal oftast benämnes justitieminister. För
ärendenas beredning och beslutens expedierande
har departementschefen till sitt förfogande en
afdelning af K. M:ts kansli, hvilken f. n. (1910)
består af l expeditionschef, 2 byråchefer, af
hvilka den ene handlägger lagärenden, den andre
statistiska ärenden, 2 kanslisekreterare,
l registrator samt ett obestämdt antal
e. o. tjänstemän (amanuenser). Byråchefen för
lagärenden skall bereda och, där så erfordras,
jämväl i Högsta domstolen föredraga för att
sådana ärenden varda behörigen expedierade,
frågor om stiftande, upphäfvande, ändring eller
förklaring af lagar eller författningar äfvensom
ansvara

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:59 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbm/0181.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free