- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
331-332

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Justitiedeputationen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

331

Justitiedeputationen-Justitiekansleren

- Vid beredning och föredragning af
frågor om nåd i brottmål och om lejd, så
ock om andra dispenser eller tillåtelser
(se ofvan), biträdes departementschefen
af revisionssekreterarna (enl. instr. 16
dec. 1901 för Nedre justitierevisionen). . -
Till Justitiedepartementet höra: Högsta
domstolen, Kegeringsrätten, Lagrådet, Nedre
justitierevisionen, justitiekanslersämbetet;
hofrätterna, Krigshofrätten; allmänna
underdomstolarna i städerna och på landet;
poliskammare utom Stockholm; Fångvårdsstyrelsen
jämte fångvårdsstaten; lagberedningen;
tvångsupp-fostringsanstalten å Bona. Utgifterna
under riksstatens andra hufvudtitel, som omfattar
anslagen till Justitiedepartementet, beräknas i
statsverkspropos. till 1910 års riksdag för år
1911 till 5,709,600 kr., hvaraf extra anslag
709,733 kr. Största delen af de ärenden,
som nu tillhöra Justitiedepartementet,
föredrogs före 1840 genom Nedre
justitierevisionen. Åtjustitiestatsministern
(se d. o.), som då öfvertog chefskapet
för departementet, inrättades en särskild
expedition, J u s t i t i e s t a t s
e x p e d i-t i o n e n. 1876 borttogs
justitiestatsministersvärdig-heten, hvarefter
chefen för departementet bär den ofvan angifna
titeln. - 2. Den ena af Kejserliga senatens för
Finland afdelningar, handhar som högsta domstol
till dess pröfning hänskjutna civila mål och
brottmål. Endast då den brottslige är dömd att
mista lifvet, skall domslutet underställas
regentens eget af-görande. Därjämte är åt
departementet öfverlämnadt att pröfva ansökningar
om nåd samt, i händelse skäl till beviljande af
nåd icke förekommer, ansökningen afslå, utom då
lifvets förlust är den brottslige ådömd, ty i
detta fall skall ansökningen jämte departementets
utlåtande insändas till kejsaren. Dessutom har
departementet vissa administrativa befogenheter
på rättsväsendets område, såsom afgörande
af besvär öfver domarämbetens besättande,
utnämning af sekreterare och advokatfiskal i
hofrätt o. d. Departementet består af minst
10 ledamöter. I allmänhet äro 5 ledamöter
domfört antal; dock må 4 döma i mål, som ej
gå å lif, såvida 3 af dem äro om beslutet
ense. Jämte Senalens andra afdelning, Ekonom
{departementet, bildar Justitiedepartementet
Senatens plenum, som handlägger vissa
viktigare regeringsangelägenheter. Till följd
af denna departementets egenskap af förvaltande
myndighet tillsättas dess ledamöter, i strid
med principen om domares oafsättlighet,
endast för tre år. Jfr reglera, af 13
sept. 1892. 1. A. Th. S. (S. B-h.) 2. A. Nmn. (T,
C.)

Justrtiedeputationen, statsr. Se Deputation,
sp. 168.

Justi’tieexpeditionen i Finlands Senat förestås
af en bland Ekonomidepartementets senatorer
och tar initiativ till lagstiftningsåtgärder
inom grundlagarnas samt civil- och
kriminallagarnas områden. Den bereder till
föredragning i Justitiedepartementet på
detta ankommande administrativa åtgärder och
dispensfrågor. Till den hänföras dessutom frågor
rörande domstolarnas stat, landets judiciella
indelning, fängelseväsendet, medborgarrätten
m. m. äfvensom dispensärenden, som bero af
Ekonom i departementets pröfning. Under den
sortera hofrätterna, egodel-ningsrätten,
öfverkrigsdomstolen och fängelseväsendet.
T. C.

Justi’tiehöghet. SeHöghetsrättigheter.

Justrtiekansleren (Konungens justitie-kansler),
konungens högste ombudsman till öfver-

vakande af rättskipningen. - Ämbetet är gammalr,
men namnet förskrifver sig från 1719. Svea
hofrätt ack sig vid inrättandet (1614) tilldelade
två fiskaler, af hvilka den ene, i 1634 års
R. F. kallad r i k s f i s k a l e n, skulle
tjänstgöra som allmän åklagare å regeringens
vägnar. Ett nytt ämbete upprättades 1638,
då generalgevaldigern B. St. von Stenhusen
förordnades till general-rik s-schultz,
med en myndighet, som närmast motsvarade
nuv. justitiekanslerens, ehuru i vissa fall
vidsträcktare. I Karl XIl.-s kansliordning af
1713 stadgades, att en konungens högste ombudsman
skulle vara högste åklagare och tillika närvara
i rådet, dä justitieärenden af gjordes. I
kansliordningen af 29 maj 1719 öfverlämnades
inseendet öfver lagskipningen åt en ämbetsman
med titel justitiekansler, hvilken tillika var
chef för Nedre justitierevisionen och skulle
vara närvarande i rådet vid föredragningen af
justitiemåL Justitiekanslerens åligganden ha
sedan dess i hufvudsak blifvit oförändrade. Då
(1840) statsdepartementen inrättades, upphörde
hans chefskap för Nedre justitierevisionen
och hans åliggande att i statsrådet öfver-vara
justitieärendens föredragning. - Under tiden
1766-72 skulle Justitiekansleren utses af
rikets ständer och var då att anse som äfven
deras ombudsman. - Enligt 1809 års R. F. § 27
åligger det Justitiekansleren, hvilken utses af
konungen och bör ha varit nyttjad i domarvärf,
att, i egenskap af konungens högste ombudsman,
själf föra eller genom de under honom ställde
fiskalerna låta föra konungens talan i mål,
som röra allmän säkerhet och kronans rätt,
samt att, å konungens vägnar, ha tillsyn öfver
rättvisans handhafvande och i sådan egenskap
beifra fel, som af domare och ämbetsmän blifvit
begångna. Den Justitiekansleren sålunda i
R. F. tillagda verksamhetssfären är närmare
bestämd och utvecklad i k. instruktionen för
justitiekanslersämbetet 29 okt. 1909. Utom
ofvannämnda, i allmänna drag angifna åligganden
tillhör det Justitiekansleren att bl. a. på
sätt i Tryckfrihetsförordningen stadgas vaka
öfver tryckfrihetens rätta bruk och åtala
förbrytelser däremot. Under honom lyda stads-
och landsfiskaler, hvilka, stadsfiskalerna i
Stockholm undantagna, han eger att själf till-
och afsätta. - Justitiekansleren är ensam
beslutande i de till justitiekanslersämbetet
hörande ärendena och biträdes vid dess
förvaltande af en sekreterare och en registrator;
dessutom antagas amanuenser efter behof.

Konungens högste ombudsman till öfvervakande
af rättskipningen ha varit, med titeln
högste ombudsman: A. Leijonstedt (1714-18),
med titeln justitiekansler: G. Stierncrona
(1719-23), T. Fehman (1723-28), J. Cederbielke
(1728-36), 0. Norden-stråle (1737-39),
B. Cederholm (1739-41), P. Silfverschöld
(1742-47), K. G. Löwenhielm (1747 -50),
J. Gerdeschöld (1750-53), K. Lagerberg
(1753-55), Ad. Fredenstjerna (1755-58),
E. von Stockenström (1758-69; 1766 utsedd af
rikets ständer), J. Rosir (1770-72; utsedd af
rikets ständer), J. V. Liliestråle (1772-79),
K. A. Trolle Wachtmeister (1779-93), G. V. Lode
(1793-96), K. A. Trolle Wachtmeister (1796-1809;
tjänst-förrättande: Fr. Gyllenborg), H. G. Trolle
Wachtmeister (1809-17), J. G. Turdfjäll
(1817-19), E, J. Bergenschöld (1819-35),
K. P. Törnebladh (1836-37), Kx U. Nerman
(1837-40), A. G. Faxe

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:03:39 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbm/0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free