- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
357-358

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jäck ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

357

Jäger

358

hvarje kompani eller motsvarande enhet under
en särskild officers befäl. Manskapet öfvas i
alla idrotter, äfven velociped- och skidåkning,
och, där det låter sig göra, i jakt på vilda
djur. Från 1895 har ett antal, till en början 12,
af hvarje kommandos manskap gjorts beridet och
utbildats till rapport-ryttare. Jägarkommandot
bibehålles som sådant äfven i krig, och under
senaste kriget med Japan hade hvarje asiatiskt
skarpskytteregemente ett beridet jägarkoinmando
om 144 man. C. O. N.

Jäger, Johannes. SeCrotusEubianus.

Jaeger [ja-], norsk släkt. 1. N i kola j Henrik
J., stadsfogde i Arendal, f. 1780, d. 1846,
utgai holländskt lexikon, grammatik och läsebok.

2. Henrik Bernhard J., den föregåendes
sonson, litteraturhistoriker, född 4
jan. 1854 i Bergen, d. 19 dec. 1895
i Kristiania, aflade 1874 examen artium,
hade därefter anställning vid en
huvudstadstidning, var en tid artistisk
rådgifvare vid Kristiania teater, tills
platsen 1883 indrogs. Spelåret 1888-89 var
han instruktör vid Bergens teater. J.
utgaf ett par dramatiska arbeten, Löse
fugle (1882), Arvegods (1885) samt proverbet
Et fotografi (1881). I tidningspressen var
J. en flitig medarbetare, i synnerhet som
följetongsförfattare och kritiker. En kort
tid redigerade han ock "Ny illustreret
tidende". Mest framstående var han som
litteraturhistoriker genom Literaturhistoriske
pennetegninger (1878), Norske forfattere.
Literaturbilleder (1883), Mixed pickles (1889),
Henrik Ibsen 1828-88 (1888; öfv. till flera
språk), Henrik Ibsen og hans vcerker (1892)
och Illustreret norsk literaturhistorie (2 bd,
1892- 96, ofullb.; efter förf:s död af slutad
af skolf öre-ståndaren 0. Andersson, 1897),
hans förnämsta verk.

3. H a n s H e n r i k J., sonson till J.
l, författare, f. 2 sept. 1854 i Drainmen, d.
8 febr. 1910 i Kristiania, hade fört ett rätt
äfventyrligt sjömanslif, då han 1875 blef
student och tio år senare utgaf romanen Fra
Kristiania-bohémen (2:a omarb. uppl. 1895),
som ej utmärkte sig för litterärt värde,
men kännetecknades af brutal framfusighet
och inom det akademiska och konstnärliga
lägret i Norges hufvudstad framkallade den
s. k. "bohemrörelsen", som i flera hänseenden
präglat kultur-strömningarna i Norge de sista 25
åren. Tack vare sin godmodighet hade J. vunnit
ett stort antal vänner och kamrater, och dessa
togo parti för honom, då regeringen genom åtal
och domfällande inskred mot hans författarskap
med dess samhällsupplösande tendenser.
Slitningarna blefvo så mycket mera i ögonen
fallande, som de följde på dyningarna efter
riksrättsstriden och inträffade samtidigt
med, att politiska kombinationer beredt det
västländska kyrkopartiet och dess omfattande
organisationsplaner en framstående plats i
Norges samhällslif. På det hela taget bestod
"Fra Kristiania-bohémen" såväl som J:s öfriga
böcker, hvilka ständigt konfiskerades, af rena
monstruositeter och utopiska drömmerier, som vid
hans död voro mer än halfförgätna; upplagorna
voro delvis ytterligt små och distribuerades
privat.

4. Oscar Gustav J., den förres
broder, nationalekonom, politiker^ f. 16
juni 1863, blef student 1881 och 1894 filos.
doktor på en afh. om Den möderne statsökonomis
grundlceggelse ved Adam Smith (tysk uppl. 1899).
Efter 1897 aflagd juridisk

ämbetsexamen blef J. 1898 universitetsstipendiat
och utnämndes 1902 till professor
i statsekonomi och finansvetenskap vid
Kristiania universitet. Han har flera
gånger anlitats vid kommittéutredningar
i sociala frågor och är ordf. i den 1907
tillsatta de-partementala kommittén för
utarbetande af förslag^ till invaliditets- och
ålderdomsförsäkring, omfattande * hela norska
folket. Förutom en mängd nationalekonomiska
uppsatser (mest i "Statsökonomisk tidsskrift")
har han skrifvit äfven flera dogmkritiska
och liberalt kyrkopolitiska broschyrer,
påverkad bl. a. af V. Kydberg, och flitigt
deltagit i pressdiskussionen om dithörande
frågor. J. deltog 1909 i bildandet af det nya,
Michelsen närstående partiet "Det frisindede
venstre". 1-3. O. A. ö. 4. V. S-g.

Jäger, Gustav, tysk målare, f. 1808 i Leipzig,
d. 1871, studerade i sin födelsestad, i Dresden’,
München och Kom. Från 1837 målade han i slottet
i München fresker efter utkast af Schnorr. 1847
kallades han till direktor för konstakademien
i Leipzig. Hans förnämsta monumentalverk äro
väggmålningarna i Herder-rummet i Weimars
slott (1848). Han målade dessutom religiösa
oljetaflor, såsom Moses bön under slaget (1835),
Jesu grafläggning (1838), Mose begrafves
af änglar (liksom den föregående i Leipzigs
museum), Synder’skan vid Jesu fötter (1850)
och Den heliga Katarinas testamente (1855,
Dresdengalleriet). Hans teckningar till Cottas
bibel räknas till det bästa, som den nyare tyska
konsten i denna riktning åstadkommit. J. var
en stillsam karaktär, som lefde i sina
ideala drömmar, svärmiskt och innerligt
tillgif ven romantiken och. dess ledare.
C. R. N. (G-g N.)

Jäger (skref sig Jaeger), Ed u ar d, ritter
von Jaxtthal, österrikisk ögonläkare, f. 1818
i Wien, d. där 1884, 1854 docent och 1883
ord. professor i Wien, egnade sig med särskild
förkärlek åt oftalmoskopien och utgaf bl. a. en
mycket använd oftalmoskopisk atlas. Allmänt
kända och begagnade äro äfven hans stilskalor
(9:e uppl. 1896) för bestämmandet af synskärpan.
B. T-dt.

Jäger, Emil Friedrich Oskar, tysk
hi-storieskrifvare, pedagog, f. 26 okt. 1830
i Stuttgart, var 1865-1901 direktor för
Friedrich-Wil-helms-gymnasium i Köln, erhöll
sedan n. h. o. v. af ord. professor i pedagogik i
Bonn och geheime regeringsråd och har äfven varit
politiskt verksam som en af de nationalliberales
ledare i Ehen-länderna. Bland hans historiska
arbeten märkas Geschichte der römer (1861;
8:e -uppl. 1901), Geschichte der griechen
(1866: 7:e uppl. 1908), Die punischen kriege,
nach den quellen erzählt (3 bd, 1869-70),
Geschichte der neuesten zeit vom Wiener
kongress bis zur gegenwart (3 bd, 1874-75;
25 :e uppl. 1904) och Weltgeschichte (4 bd,
1887-89, 6:e uppl. 1904). J. har utgifvit äfven
tal och uppsatser (Pra domo, 1894, Erlebtes
und erstrebtes, 1907) samt författat åtskilliga
skrifter om gymnasiet och undervisningen, såsom
Gymnasium und realschule erster ordnung (1871),
Aus der praxis (del I 1883, 2:a uppl. 1885;
del II 1897, 2:a uppl. 1901) och Didaktik und
methodik des geschichtsunterrichts (1895, 2:a
uppl. 1904). Tills, med G. Uhlig har han varit
utgifvare af tidskriften "Das hurnanistische
gymnasium". G. W-k.

Jäger (skrifver sig Jaeger), Gustav, tysk zoolog,
f. 1832, blef 1858 zoologie docent i Wien,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:59 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbm/0195.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free