Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jämtlands bibliotek ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
har länet 3 representanter och i den Andra
(f. n. och till 1911 års val) 4 från landsbygden,
medan staden är förenad med Hudiksvall till
en valkrets. Fr. o. m. 1911 års allmänna val
utses 3 repr. inom hvardera af länets två
valkretsar. – Af länets egovidd af fast mark
upptaga åker och annan odlad jord 1,2 proc.,
naturlig äng 0,8 och skogbärande mark 62. En
medelmåttig skörd beräknas i 1,000 hl. af råg
till 13, korn 170, hafre 14, blandsäd 4, ärter
5, potatis 230 och andra rotfrukter 75. Om
ock de bördigaste socknarna ha öfverskott af
spannmål, har dock länet i sin helhet brist
för det egna behofvet. Kreatursstocken 1908
uppgafs till 15,625 hästar, 61,133 nötkreatur,
hvaraf 45,436 kor och 14,130 ungnöt, 48,005 får,
24,011 getter och 9,795 svin; lappbefolkningen
hade 18,570 renar 1909. I regel förefinnes
öfverskott till afsalu af hästar, nötkreatur och
ladugårdsalster. Skogstillgången är trots den
mycket betydliga afverkningen mer än tillräcklig,
men allt mindre dimensioner afyttras. Någon
egentlig bergshandtering förekommer ej; i
de kalkförande områdena ingår kalkbränning i
binäringarna till jordbruket. Brännvinsbränning
bedrifves ej inom länet. Fabriksverksamheten,
frånsedt förädlingen af skogsprodukter, är af
ringa betydelse. Vid 153 fabriker med 2,078
arbetare uppgick 1907 värdet till 9,1 mill. kr.,
hvaraf kommo på trämassefabriker 3,6 mill. och
på sågverk och hyflerier 3 mill. kr. Den
för bevillning taxerade inkomsten var 0,79
mill. kr. Stora mängder af skogsprodukterna
flottas ned mot kusten, där de bearbetas af flera
aktiebolag, som i länet ega fastigheter, och af
dessa bolag hade 1905 de sex största, hvilkas
fastigheter där taxerats till mer än 1 mill. kr.,
jordbruksfastigheter till ett taxeringsvärde af
11,2 mill., men andra fastigheter till blott
0,2 mill. kr. Handtverkarnas antal 1907 var
979 med 544 arbetare, och den för bevillning
uppskattade inkomsten af handtverksdriften
uppgick till 470,493 kr. Antalet handlande var
s. å. 648 med 447 biträden, och inkomsten af
handelsrörelsen uppskattades till 1,122,653
kr. Af fartyg om minst 20 nettoton funnos
12 ångfartyg, tillsammans 588 ton och 1,161
hästkrafter. – Vid 1909 års slut funnos
i länet 359 km. statens järnvägar, af
Norra stambanan och Norrländska tvärbanan,
samt 27 km. af den enskilda, normalspåriga
Orsa–Härjedalens järnväg. – Hemmantalet å
landsbygden utgör 1,110,03 mantal och beräknades
för staden till 0,95. Taxeringsvärdet 1909
var för jordbruksfastigheter 77,991,100 kr. å
landsbygden och 159,900 kr. i staden samt för
annan fastighet 8,257,700 kr. å den förra
och 10,994,200 kr. i den senare, hvartill
kommer värdet af statens och menigheters
bevillningsfria fasta egendom, taxerad å
landsbygden till 12,512,700 kr. och i staden
till 1,443,200 kr. Någon fideikommissegendom
finnes ej inom länet. Vid slutet af 1905 var
den fasta egendom, som tillhörde inhemska
aktiebolag, taxerad till 21,786,200 kr.,
hvaraf allra största delen kom på trävarubolag,
nämligen Skönviks ab. 3,1, Vifstavarfs ab. 3,
Bergvik och Åla nya ab. 1,7, tre andra
aktiebolag öfver 1 mill. kr. o. s. v. Vid
samma tid var den 137 utländska undersåtar
tillhöriga fasta egendomen taxerad till
1,441,150 kr., hvaraf 261,750 kr. kommo på
132 norrmän. J. erhöll sitt nuv. område 1810.
K. S.
Jämtlands norra domsaga, i Jämtlands län, omfattar Lits, Hammerdals, Rödöns tingslag. 14,427 kvkm. 31,308 inv. (1909).
Jämtlands norra kontrakt, i Härnösands stift,
omfattar de sex pastoraten Hammerdal och Gåxsjö;
Ström och Alanäs; Lit, Kyrkås och Häggenås;
Rödön, Näskott, Aspås och Ås; Föllinge, Laxsjö
och Hotagen; Frostviken. De två sistnämnda
församlingarna ha hvar sin lappförsamling. 14,427
kvkm. 31,308 inv. (1909).
Jämtlands revir. 1. Norra Jämtlands revir
omfattar samtliga socknar i Hammerdals, Lits,
Rödöns och Sunne tingslag af Jämtlands län
och är uppdeladt i 3 bevakningstrakter samt
har en kronoparksareal af 16,280 har produktiv
skogsmark, som 1904 lämnade en bruttoinkomst
af 93,121 kr. och en nettobehållning af 68,103
kr. eller 4,18 kr. per har skogsmark. – 2. Västra
Jämtlands revir omfattar samtliga socknar i
Hallens, Undersåkers, Offerdals och Ovikens
tingslag af Jämtlands län och är uppdeladt i
4 bevakningstrakter med namn efter ofvannämnda
tingslag. Kronoparkerna ha en areal af 26,580
har produktiv skogsmark, som 1904 lämnade 66,381
kr. i bruttoinkomst och 46,641 kr. i netto
eller 1,75 kr. per har. – 3. Östra Jämtlands
revir omfattar samtliga socknar i Ragunda,
Refsunds och Brunflo tingslag af Jämtlands län
och är uppdeladt i 3 bevakningstrakter samt
har en kronoparksareal af 16,018 har produktiv
skogsmark, som år 1904 lämnade en bruttoinkomst
af 193,383 kr. och en nettobehållning af
167,373 kr, eller 10,45 per har skogsmark.
1–3. G. Sch.
Jämtlands roteringskassa. Se Jämtlands
fältjägarkår.
Jämtlands södra kontrakt, i Härnösands stift,
omfattar de fem pastoraten Berg, Åsarne, Klöfsjö
och Rätan; Sveg, Älfros och Linsell; Hede (med
lappförsamling), Storsjö, Vemdalen och Tännäs
(med Ljusnedals bruk); Lillhärdal; (Hogdal eller)
Ytter-Hogdal och Öfver-Hogdal. Arealen något
mer än 16,520 kvkm. 19,143 inv. (1909).
Jämtlands västra domsaga, i Jämtlands län,
omfattar Sunne, Ovikens, Hallens, Undersåkers,
Offerdals tingslag. 12,267 kvkm. 25,567
inv. (1909).
Jämtlands västra kontrakt, i Härnösands stift,
omfattar de fem pastoraten Oviken och Myssjö;
Undersåker (med lappförsamling), Mörsill, Åre
och Kall; Alsen och Mattmar; Offerdal; Hallen
och Marby. 11,951 kvkm. 21,338 inv. (1909).
Jämtlands östra domsaga, i Jämtlands län,
omfattar Ragunda tingslag samt Refsunds, Brunflo
och Näs tingslag. 7,455 kvkm. 32,843 inv. (1909).
Jämtlands östra kontrakt, i Härnösands stift,
omfattar de nio pastoraten Refsund, Sundsjö,
Bräcke, Bodsjö och Nyhem; Brunflo, Marieby,
Lockne och Östersunds stad; Näs och Hackås med
Gillhofs kapell; Sunne och Norderön; Frösön;
Ragunda; Hällesjö och Håsjö; Fors; Stugun och
Borgvattnet. 7,776 kvkm. 45,281 inv. (1909).
Jämtländska lappväsendets fond, en genom
k. beslut 22 maj 1891 inrättad och under
Statskontorets inseende ställd fond, som har
uppkommit till följd af ett stadgande (i 1886 års
lag ang. de svenske lapparnas rätt till renbete
inom landet) därom, att sådana renbetesland,
som ej användas, böra, intill dess behof af dem
för lapparna åter uppstår, genom länsstyrelsens
försorg utarrenderas till bete och slåtter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
