Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jämtlands bibliotek ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samt att inkomsterna skola reserveras och
användas till gagn för lappväsendet. Sedermera
har utarrenderingen utsträckts äfven till jakt
och fiske, hvarjämte de för renbetesfjällens
utvidgning efter hand inköpta områdena äfven för
nämnda ändamål för fondens räkning upplåtas
samt inegorna utarrenderas för jordbruks
bedrifvande, intill dess marken kan för
lapparna behöfvas. Fondens behållning vid
1908 års utgång var omkr. 124,000 kr. Från
fonden utbetalas, utom de direkta kostnaderna
för domänerna, dels gratifikationer till
lappordningsmän, dels belöningar för god
renskötsel och dödande af rofdjur (varg och
järf). Utgifterna utgjorde 1908 omkr. 9,000
kr. och inkomsterna samtidigt öfver 10,000 kr.
Kbg.
Jämtländska renbetesfjällens skogsfond för inköp
af mark till utvidgning af renbetesfjällen har
sin uppkomst i statsmakternas beslut 1887,
att behållna afkastningen af den skogsafverkning å
renbetesfjällen i Jämtlands län,
som kunde ifrågakomma, skulle få användas
till nyssnämnda ändamål. Af sådana medel hade
intill 1908 års utgång tillflutit fonden, som
förvaltas af Statskontoret, öfver 1 1/2 mill. kr.,
hvaraf mer än 800,000 kr. åtgått för inköp genom
länsstyrelsen af Ljusnedals bruk i Härjedalen
jämte en mängd smärre egendomar invid renfjällen.
Kbg.
Jämvikt. 1. Mek., säges ega rum, då två eller
flera på en kropp verkande krafter upphäfva
hvarandras verkningar inbördes. En i hvila
varande kropp är underkastad inflytandet af
krafter, som upphäfva hvarandra, och är sålunda
i jämvikt. Denna kan vara säker, ögonblicklig
(osäker) eller obestämd. Jämvikten är säker
(stabil), om kroppen, efter en ringa förändring i
sitt läge, genom krafternas inverkan sträfvar att
återtaga detta; men den är däremot ögonblicklig
eller osäker (labil), om krafterna i stället
ytterligare aflägsna kroppen ur jämviktsläget. Om
kroppen i hvilken ställning som helst är i
jämvikt, så att krafternas verkan icke förändras
genom en ringa förändring i kroppens läge, är
jämvikten obestämd (indifferent). En tydlig
föreställning om dessa tre olika jämviktslägen
erhåller man genom att anbringa ett ägg i olika
ställningar på ett bord. Ställdt på spetsen,
har ägget ögonblicklig jämvikt; liggande är det
i säker jämvikt i den ena och i obestämd jämvikt
i den andra riktningen. — 2. Polit. Se Politisk
jämvikt. 1.
G. R. D.*
Jännes, Arvi, pseudonym. Se Genetz,
A. O. G.
Jäppe Abrahamsson (Djäkn), lagman i Finland,
åtnjöt Bo Jonssons ynnest och utnämndes af honom
till fogde på Åbo slott. Han var förmodligen född
och uppvuxen i Finland, ty efter Bo Jonssons död
vände sig ståndens representanter i Egentliga
Finland i en skrifvelse af 29 aug. 1386 till
konung Albrekt med tillkännagifvande, att de,
efter Bo Jonssons död, korat honom till lagman
såsom kunnig om landets förhållanden mera än
någon utländsk man. Han vann ämbetet och spelade
under den följande oroliga tiden en inflytelserik
roll. Han var en af Bo Jonssons testamentarier,
men söndrade sig från de öfrige och slöt 1387
förlikning med Albrekt. Sedan testamentarierna
1388 hyllat drottning Margareta, synes han ha
trädt på hennes sida, men slöt senare 1395 en
öfverenskommelse med hennes
motståndare Knut Bosson. Troligen återvann
han efter Knut Bossons fall 1398 Margaretas
nåd. Hans sista lefnadsår förflöto i
Östersjöprovinserna. På våren 1414 var han
afliden.
M. G. S.
Jäppilä, imperiellt pastorat af 3:e kl.,
Nyslotts stift, Finland, Jokkas kontrakt,
S:t Michels län, Jokkas härad och Rautalampi
domsaga. Landareal 154 kvkm. Befolkningen,
finsktalande, 2,924 pers. (1908).
A. G. F.
Järabodarnas skans l. Strömmens skans, i
Västergötland vid Göta älf, 4 km. nedanför
Trollhättan, anlades 1676 af M. G. De la
Gardie. Efter krigets slut fick J. förfalla.
L. W:son M.
Järavallen, en mycket känd, utmed Skånes
sydligaste del mellan Trelleborg och Ystad
framlöpande, svagt åsformig strandvall. Den
utgöres af hafssand och strandgrus och ligger
till stor del ofvanpå ett på land bildadt,
0,5—1 m. mäktigt torflager, hvari Sven Nilsson
redan 1838 fann flintredskap m. m. efter
stenåldersfolket, som före Järavallens bildande
lefvat på platsen. Vallen, hvars krön nu ligger
omkr. 4 m. öfver hafsytan, är uppkastad af
hafvet under postglacial tid, då landet låg
mera nedsänkt än nu. — En grundlig undersökning
af den i vallen inlagrade stenåldersboplatsen
utfördes 1901—02 af d:r K. Kjellmark, som
därvid förutom slagna stenyxor af flinta,
s. k. ”skifyxor”, fann slipade grönstensyxor,
flintspån, tväreggade pilspetsar och en primitiv
keramik, hvaribland märkas lerkärl med spetsig
botten, vidare ben- och växtlämningar. Af
intresse är aftrycket af ett hvetekorn,
som funnits i en lerkruksskärfva. Boplatsen
tillhör den äldre stenålderns yngsta del. Jfr
K. Kjellmark, ”En stenåldersboplats i
Järavallen vid Limhamn”, 1905 (i ”Antikvarisk
tidskr. för Sverige”, XVII, 1905).
E. E. T. J. A.
Järbo. 1. (Jäderbo) Socken i Gäfleborgs län,
Gästriklands västra tingslag. 14,012 har. 2,221
inv. (1909). J. utgör ett konsist. pastorat i
Uppsala stift, Gästriklands västra kontrakt. —
2. (Järnboda) Socken i Älfsborgs län, Valbo
härad. 8,377 har. 1,121 inv. (1909). Annex till
Högsäter, Karlstads stift, Västra Dals kontrakt.
Järbognejs, petrogr. Se Järbogranit.
Järbogranit, petrogr., en inom stora områden
af Dalsland förekommande, i Järbo socken
därstädes särdeles karakteristiskt utvecklad,
till urformationen hörande bergart, hvilken
först antogs vara en gnejs (järbognejs),
men sedermera befunnits vara en gammal,
delvis förändrad granit. Den utgöres af
— om tillfälliga beståndsdelar frånses — en
medelgrof blandning af rödaktig och grönhvit
fältspat (ortoklas och oligoklas), något kvarts,
mörkgrön eller svart glimmer, ofta åtföljd af
hornblände samt ett gröngrått, talkliknande
ämne, hvilket först uppgafs som ett särskildt
mineral, under namn af ikelīt (af grek. ikelos,
”liknande”), men som, sedan den mikroskopiska
undersökningsmetoden kommit till användning,
befunnits vara en mineralblandning. Bergarten
kan också benämnas protogingranit l. protogingnejs
(se d. o.). Den torde kunna uppvisas äfven inom
andra af Sveriges landskap.
E. E.
Järeda, socken i Kalmar län, Aspelands
härad. 8,052 har. 944 inv. (1909). Annex till
Virserum, Linköpings stift, Aspelands kontrakt.
Järfsläktet, Gulo, zool., hör till familjen
vessledjur (Mutstelidæ) inom rofdjurens ordning
och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
