- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
413-414

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Järnmedel ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

järnrik föda botar bleksot, medan vanliga
järnsalter ofta göra detta snabbt och
säkert. Därjämte ha många undersökningar visat,
att äfven dessa järnsalter uppsugas ur tarmen,
om än långsamt och i små mängder. Troligen spela
järnpreparaten icke, såsom man en tid antog,
väsentligen rollen af direkt material till
bildning af det järnhaltiga hemoglobinet –
härtill tjäna snarare födans fasta organiska
järnföreningar –, utan de verka som "specifika
ret-medel" för de blodbildande organen, som
härigenom stimuleras till en snabbare och mera
normal blodbildning. Till att framkalla denna
verkan synas just enkla järnpreparat (metalliskt
järn eller järnsalter) i rätt stora doser vara
bäst lämpade. - En svårighet, som dessa enkla
järnmedel ibland medföra i praktiken, är, att de
genom direkt adstringerande verkan på slemhinnan
i matsmältningskanalen störa magens förrättningar
och vålla förstoppning. Detta är vanligen
i mindre grad fallet med en del organiska
järnföreningar, hvarför de järnrikare af dem
i dylika fall kunna erbjuda vissa fördelar. -
Bringas järn i lämplig form (vid experiment)
direkt in i blodet, visar det sig mycket
giftigt med symtom, starkt erinrande om dem vid
akut arsenikförgiftning. Att järnföreningar
kunna intagas i rätt stora mängder, utan
att förgiftning uppstår, beror i första hand
på den långsamma uppsugningen ur tarmen och
vidare äfven därpå, att järnet synes delvis
af-lagras i lefvern, hvarifrån det antagligen
sedan ut-portioneras i små mängder till andra
organ. Järn utsöndras ur kroppen till största
delen genom grof-tarmens slemhinna, blott i
jämförelsevis små mängder med urin och galla. Vid
direkt beröring med blod framkallar ett järnsalt,
t. ex. järnklorid, i stark lösning utfällning
af blodets ägghvitekroppar samt lefrande
(koagulation) af blodet, hvarigenom nämnda
preparat blir användbart som direkt blodstillande
medel, t. ex. vid näsblödningar, antingen
i vattenlösning (Solutio chloreti ferrici}
vanligen utspädd med l-5 delar vatten), indränkt
i bomull, eller i form af s. k. blodstillande
1. järnklorid-bomull (Gossypium hcemostaticum),
bomull, som behandlats med en stark lösning af
järnklorid i sprit och därefter torkats. - De för
intagning använda järnmedlen äro många. Så märkas
metalliskt järn i pulveriserad och reducerad
form (Ferrum pulveratum och F. reductum; se
Järnpulver), järnsalter och af dem framställda
många preparat, nämligen järnklorid (Ghloretum
ferricum), järnoxidulsulfat 1. ferrosulfat
(Sulfas ferrosus) samt citronsyrad järnoxid
och mjölksyrad järnoxidul (ferricitrat
och ferrolaktat, Citras ferricus och
Ladas ferrosus). Af järnklorid framställas
bl. a. ett par slag af "järndroppar", nämligen
järnkloriddroppar (Solutio chloreti ferrici
spirituösa, äfven kallade Tinctura Mar-tis)
samt eterhaltiga järnkloriddroppar (Solutio
chloreti ferrici spirituoso-cethereä), vidare
äfven j är n t r a n, järnhaltig fisklefverolja
(Oleum jecoris Aselli ferratum), järnsocker (se
d. o.) och medelbart j ä r n a l b u m i n a t
(se d. o.) samt järnalbuminatlösning (Liquor
oxidi ferrici albuminati). Ferrosulfat ingår vid
beredningen af flera slags järnhaltiga piller
(se därom Järnpiller), i myrra-emulsion med
järn (Emulsio myrrlice ferrata), järnjodursirap
(Syrupus jodeti ferrosi) samt det med sura äpplen
genom jäs-

ning framställda järnhaltiga äppleextrak-t
e t (Extractum pomi ferratum) och däraf
beredda äpplesura järndroppar (Tinctura
pomi ferrata). Af f e r r i c i t r a t (se
ofvan) f ramställes kininferricitrat (Citras
jerrico-chinicus) samt af detta kinavin med
järn (Vinum Chince ferratum). - Utom dessa i
Sv. farmakopén upptagna järnpreparat må erinras
om j ä r n v a 11-n e n, d. v. s. järnhaltiga
mineralvatten, på hvilka vårt land är särdeles
rikt. Bland de starkaste j ä r n k ä 1-1 o r,
som finnas, äro de ferrosulfathaltiga källorna
i Ronneby, särskildt Ekholtz’ eller s. k. Nya
källan,. som innehåller nära 2,5 gr. sådant salt
på litern. I öfrigt innehålla järnkällorna mest
ferrokarbonat i betydligt mindre mängder - så
t. ex. Henschens källa i Ronneby samt källorna
vid Karlstad, Grenna-forsa, Lannaskede, Porla,
Rindö m. fl. Bland järnrika hälsokällor
i utlandet märkas Sandefjord i Norge samt
Stahlbrunnen vid Homburg, Alte quelle vid
S:t Moriz äfvensom källor vid Marienbad,
Nau-heim, Pyrmont, öynhausen, Spaa (Pouhon),
Eger-Franzensbad o. s. v. Järnrikast äro de
tillika arse-nikhaltiga vattnen från Roncegno
och Levico, hvilka innehålla mellan 3 och
4 gr. järnsulfat (det förra mest ferri-,
det senare mest ferrosulfat) på litern. De
flesta järnkällor brukas till att dricka (so
Brunnsdrickning), några af de starkaste till
bad. - Af järnmedel finnes ytterligare ett stort
antal i handeln. Somliga beredas af blodfärgämne
(hemoglobin, hematinalbumin, hemol, hemogallol,
hemalbumin, Jiematogen, sicco o. s. v.), andra
äro kombinationer med ägghvitekroppar, såsom
ferratin, andra åter erhållas genom tillsats
af järnföreningar till diverse näringspreparat
(t. ex. maltextrakt med järn och järnsomatos,
ett med järn försatt ägg-hvitepreparat). Några af
dessa medel ha ett visst värde till förstärkande
af födans järn vid allmän klenhet o. d.,
andra tillhöra humbugsmedicinen, särskildt
genom det stora missförhållandet mellan
deras rätta värde och det oförsynt uppdrifna
handelspriset. Järnmedel intager man vanligen
tillsammans med födan för att skydda magen mot
skadlig lokalverkan; järn-droppar samt starkare
järnvatten dricker man genom rör för att undgå,
att tänderna blifva svarta. C. G. S.

Järnniträt, kem. Se Järn 1.

Järnnätter kallas vissa nätter i början och
i slutet af sommaren, hvilka af allmogen tros
särskildt vara utsatta för frost. De infalla
ej på samma datum i olika landskap. Natten
till 2 juni är i mellersta Sverige
illa beryktad för frost, likaså nätterna
mellan 13 och 18 samt natten till 23 juni i
Västergötland. Som järnnätter anses vidare i
Hälsingland nätterna mellan 28 och 31 juli,
i Västmanland nätterna mellan 9 och 12 aug.,
i Jämtland nätterna mellan 11 och 13 aug.,
i Västergötland natten till 18 aug. Den tron,
att frost plägar inträffa nämnda nätter,
härleder sig sannolikt från den iakttagelsen,
att ungefär vid dessa tider inträffa vårens
sista och höstens första frostnätter. Se F r
o s t. Litt.: EL Hilde-brandsson, "Samling af
bemärkelsedagar, tecken, märken, ordspråk och
skrock rörande väderleken" (i "Antiqvarisk
tidskr." 7, 1883, n:r 2) och H. E. Hamberg,
"Die sommernachtsfroste in Schweden 1871-1900"
(i Vet. akadrs handl., bd 38, n:r l, 1904).
B.»- (N.E-m.)

Järnockra, miner. Se Järnmalmer.

Järnopal, miner. Se Jaspopal.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:06 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbm/0223.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free