Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Järnväg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1874 hölls ett gemensamt möte i Köpenhamn. Där
antogos nya stadgar, hvarigenom sällskapet blef
ett för alla de tre nordiska rikenas järnvägsmän
gemensamt sällskap. Sitt ändamål, att utveckla
kännedomen om järnvägars anläggning och drift
samt utgöra en föreningslänk mellan de tre
nordiska ländernas järnvägsmän, söker sällskapet
vinna dels genom periodiskt (enligt stadgarna
numera hvart tredje år) återkommande allmänna
möten, växelvis i något af de tre länderna, dels
genom utgifvande af en tidning, Järnbanebladet
(se d. o.). De första mötena höllos — förutom det
konstituerande i Köpenhamn 1874 — i Kristiania
1875, i Stockholm 1877 och i Köpenhamn 1881. Det
senaste mötet hölls 1909 i Köpenhamn af deltagare
från samtliga tre länderna. För hvart och
ett af länderna finnes en styrelseafdelning
af 4 ledamöter med f. n. generaldirektören i
vederbörande statsbanestyrelse som ordf. Antalet
medlemmar är 650, hvaraf 400 svenskar. Härtill
komma 10 hedersledamöter, hvartill utses
personer, som på ett särskildt förtjänstfullt
sätt verkat för sällskapets ändamål.
W—n.
Järnvägsmateriel betecknas vara af två slag:
”fast” och ”rullande”. Till den fasta höra
själfva spåret med dess skenor, syllar och
bädd, signaler och telegrafer, broar, viadukter
och bangårdsanordningar eller allt det, som
erfordras för att göra en järnväg färdig för
trafik (se Järnvägsbyggnad). Till den rörliga
(”rullande”) materielen räknas lokomotiv och
vagnar.
H. L.
Järnvägsmuseum, samling af föremål, som äro
tjänliga att åskådliggöra utvecklingen af ett
lands eller en särskild banas järnvägsväsen
i tekniskt eller trafik-administrativt
afseende. Sådana museer af betydande omfång
finnas flerstädes i utlandet. Det äldsta
och ett af de förnämsta är det i Nürnberg,
afseende de bajerska järnvägarna. Äfven i Wien
och Budapest finnas museer, och 1906 öppnades
i Berlin ett i den s. k. Hamburgbangårdens
gamla stationshus vid Invalidenstrasse, som
torde komma att blifva det förnämsta af dem
alla. Äfven i Sverige äro inom statsbanorna
åtgärder vidtagna dels af administrativ art,
dels för insamling och bevarande af föremål
afsedda att åstadkomma ett svenskt museum.
H. L.
Järnvägsmännens helnykterhetsförbund. Se
Järnvägstjänstemannaföreningar.
Järnvägsmännens lifförsäkringsförening. Se
Järnvägstjänstemannaföreningar.
Järnvägsnät, detsamma som bannät (se d. o.).
Järnvägspost. Se Postverket.
Järnvägspostexpedition. Se Postverket.
Järnvägsprofil, detsamma som banprofil (se
d. o.).
Järnvägsråd, en rådgifvande församling
vid järnvägsstyrelses sida med rätt och
skyldighet att yttra sig i frågor ang. statens
järnvägsrörelse. Genom k. bref 5 dec. 1901
föreskrefs, att 1902—04 ett järnvägsråd skulle
försöksvis inrättas med uppgift att lämna
upplysningar och råd samt afgifva yttranden
i ärenden, som anginge förhållandet mellan
statens järnvägar och trafikanterna å dessa
eller i samtrafik med dem stående enskilda
järnvägar äfvensom att själft framställa förslag
i frågor, som egde sammanhang med nyssnämnda
ärenden. Järnvägsrådet skulle däremot icke
taga befattning med tekniska ärenden eller med
aflönings- eller andra personalfrågor. Det skulle
utgöras af generaldirektören och chefen för
Järnvägsstyrelsen som ordf. samt 7 af K. M:t för
nämnda tre år utsedda ledamöter, företrädande
hufvudsakligen en de statsfinansiella intressena,
en jordbruket, en bergs- och skogshandteringen,
två industrien, en handeln och sjöfarten samt en
de enskilda järnvägarna. Rådet skulle sammanträda
i Stockholm en gång årligen på tid under våren,
som af ordf. bestämdes, samt därutöfver på
kallelse af ordf., då han pröfvade sådant
nödigt. Sedan jämväl för 1905—07 ett järnvägsråd
inrättats på enahanda grunder, föreskref K. M:t
1 nov. 1907, att fr. o. m. 1908 ett järnvägsråd
skulle vara inrättadt tills vidare enligt vissa
angifna hufvudgrunder. Dessa öfverensstämma
med de förut gällande i fråga om järnvägsrådets
uppgift, men ej beträffande sammansättningen, i
det att rådet numera utgöres af generaldirektören
och chefen för statens järnvägar eller den,
som förrättar hans tjänst, som ordf., med rätt
att deltaga i rådets öfverläggningar, men icke i
dess beslut, samt 25 ledamöter, som utses för tre
år i sänder. Af ledamöterna utses 5, som skola
representera de statsfinansiella intressena,
af K. M:t, 5, företrädande jordbruket, af
ombud från hushållningssällskapen och 5,
företrädande bergs- och skogshandteringen,
af fullmäktige i Järnkontoret. Af de öfriga
tio, hvilka skola företräda industrien,
handeln och sjöfarten, utses 5 sålunda,
att stadsfullmäktige i Stockholm, Göteborg,
Malmö, Norrköping och Sundsvall utse hvar sin,
och 5 af de korporationer och föreningar,
hvilka af K. M:t vid hvarje särskild tidpunkt,
då val skall hållas, anses lämpligen böra
företräda ifrågavarande näringsgrenars
intressen. Järnvägsrådet sammanträder på
kallelse af K. M:t. Vid förhandlingarna skola
närvara öfverdirektören och souschefen
i Järnvägsstyrelsen samt byrådirektörerna
för vissa byråer inom styrelsen, hvarjämte
5 af Svenska järnvägsföreningen utsedda
representanter för de enskilda järnvägarna ega
närvara därvid, samtliga med rätt att deltaga
i öfverläggningarna, men ej i besluten. —
Frågan om ett järnvägsråd, genom hvilket den
trafikerande allmänheten i viss mån skulle få
deltaga i reglerandet af statens järnvägsrörelse,
väcktes i Sverige genom skrifvelse 30 sept. 1886
från civilministern till Styrelsen för statens
järnvägstrafik samt upptogs af den af K. M:t 9
sept. 1887 tillsatta kommittén för revision af
statens järnvägstaxa och af den af K. M:t 2 juni
1903 tillsatta s. k. järnvägskommittén. En
dylik institution hade dessförinnan
införts i Tyskland och flera andra länder.
Hj. Ws.
Järnvägssamtrafik, direkt befordring af
transportföremål mellan två stationer
tillhörande olika järnvägsförvaltningar
utan omexpediering å föreningsstationerna
mellan vederbörande järnvägar. Samtrafik
kan i viss mån anses föreligga, äfven då gods
m. m. expedieras med anlitande af en eller flera
omexpedieringsstationer, men utan förmedling
af mellanhänder. I allmänhet afses dock med
samtrafik nyssnämnda direkta expediering. Denna
förutsätter öfverenskommelser mellan
vederbörande järnvägsförvaltningar beträffande
tariffer och bestämmelser ang. desammas
tillämpning, expeditions-, redovisnings- och
afräkningsbestämmelser samt andra föreskrifter,
som reglera järnvägarnas förhållande till
hvarandra samt till den trafikerande allmänheten.
I fråga om personsamtrafik bruka afgifterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
