- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
447-448

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Järnvägssamtrafik ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af högre och lägre grad, är i lokalt
hänseende fördelad på fem distrikt,
hvart och ett omfattande vissa af K. M:t
bestämda linjer. Hvarje distrikt förvaltas
af en distriktsförvaltning, bestående
af en distriktschef, såsom distriktets
chef, samt en bandirektör, föreståndare för
banafdelningen, en maskindirektör, föreståndare
för maskinafdelningen, och en trafikdirektör,
föreståndare för trafikafdelningen. I
distriktsindelningen ingår icke den statens
järnvägar tillhöriga centralverkstaden i Örebro,
hvilken står under styrelsens omedelbara ledning
och förvaltas af en särskild maskindirektör
som verkstadschef. Distriktschef är styrelsen
i första hand ansvarig för de till hans
distrikt hörande järnvägarnas ekonomiska
och reglementsenliga skötsel samt för den
allmänna ordningen inom distriktet. Han
företräder distriktet, hvarvid han i
förhållande till främmande myndigheter
och allmänheten har att, hvad distriktet
vidkommer, bevaka statens järnvägars rätt och
intresse. Afdelningsföreståndare har att med
viss själfständighet ordna, leda och öfvervaka
arbetet inom sin afdelning. Han har att bereda
och inom distriktsförvaltningen föredraga eller
ock i vissa fall själf afgöra till hans afdelning
hörande ärenden. Distiktsförvaltningarna ha
sitt säte, den vid l:a distriktet i Stockholm,
den vid 2:a distriktet i Göteborg, den vid 3:e
distriktet i Malmö, den vid 4:e distriktet i
Östersund och den vid 5:e distriktet i Luleå. –
Enligt den för 1910 af K. M:t fastställda
arfvodesstaten vid statens järnvägar uppgick
antalet befattningar vid distrikten och
centralverkstaden till 12,923, hvaraf 1,100
utgjorde befattningar af högre grad och 11,823
befattningar af lägre grad. Af hela antalet
tillhörde 40 distriktschefsexpeditionerna, 2,262
banafdelningen, 3,821 maskinafdelningen samt
6,800 trafikafdelningen. Till tjänstemän af högre
grad
äro att hänföra: distriktschef, bandirektör,
maskindirektör, trafikdirektör, baningenjör
af l:a och 2:a klass, distriktssekreterare,
maskiningenjör af l:a och 2:a klass,
telegrafingenjör, trafikinspektör af l:a och 2:a klass,
befälhafvare å ångfärja, förrådsförvaltare,
byråassistent, distriktskamrerare,
distriktskassör, maskininspektor, öfverinspektor,
stationsinspektorer å l:a, 2:a och 3:e
klassens stationer, telegrafinspektor, förste
styrman och reservbefälhafvare å ångfärja,
expeditionsföreståndare, förste bokhållare,
förste telegrafist, stationsinspektorer å 4:e
klassens station, underingenjör, underinspektör,
öfvermaskinist, andre styrman, bokhållare, förste
stationsskrifvare, telegrafist, kontorsskrifvare,
ritare och stationsskrifvare. Till tjänstemän
af lägre grad
hänföras: lokomotivmästare,
stationsmästare å 5:e klassens station,
vagnmästare, öfverbanmästare, andre maskinist
å ångfärja, bangårdsmästare, banmästare,
lokomotivförare, maskinist vid kraft- och
belysningsanläggning, stationsmästare å 6:e
och 7:e klassens station, trädgårdsmästare,
tågmästare, tredje styrman och tredje
maskinist å ångfärja, förrådsförman, konduktör,
lokoniotiveldare, kontorsbiträde, portvakt,
stallförman, stationsförman, vagnförman, maskin-
och pannskötare, vagnskötare, vaktmästare,
förhandseldare, rorgängare, timmerman, banvakt,
förrådsvakt, stationskarl, vagn- och stallkarlar
samt eldare och matros å ångfärja. Samtliga
vid distrikten och centralverkstaden enligt
stat anställda tjänstemän tillsättas genom
konstitutorial. Antalet personer med e. o., extra eller tillfällig
anställning vid distrikten och centralverkstaden
beräknades vid utgången af 1909 utgöra
omkr. 10,500. Hj. Wa.

Järnvägsstation, i allmän bemärkelse detsamma
som bangård (se d. o.); i mera inskränkt
mening bangårdens stationshus, som innehåller
tjänstelokaler för trafikpersonalen, väntsaiar,
resgodsrum samt stundom restaurationslokaler
och boställsrum för en del tjänstemän. Se
pl., fig. 13-15, samt bilder vid artiklarna
Bangård och Byggnadskonst (pl. XX).
H. L.

Järnvägsstatistik har till föremål att på
sådant sätt sammanställa talförhållandena
ang. järnvägarnas utsträckning och byggnadssätt,
byggnadskostnaden, rörliga materielens styrka
och användande, transportmängder, inkomster
och driftkostnader, personal samt de vid
järnvägsrörelsen inträffade olycksfall m. m., att
man ur de däraf framgående allmänna resultaten
kan draga slutsatser och uppställa principer
till gagn för trafikrörelsens ändamålsenliga
bedrifvande. De viktigaste föremålen
för järnvägsstatistiken äro den rullande
materielens utnyttjande i olika slags trafik,
själfva trafikens omfattning och taxering samt
rörelsens finansiella resultat. För att bedöma
rörelsens omfång å olika bansträckor för någon
viss tidsperiod (år, månad, dag) måste rörelsen
först och främst uttryckas i vissa lämpliga,
konventionellt antagna arbetsenheter. Sådana
äro tonkilometern hvarmed förstås l ton gods
transporteradt l km. väg, personkilometern,
d. ä. l person fortskaffad l km., tåg-,
lokomotiv-
och vagnsaxelkilometern, d. ä. l tåg,
l lokomotiv eller l vagnsaxel, som genomlupit
l km. väg, o. s. v. Arbetsenheternas summor
hänföras i sin ordning till den trafikerade
banlängden och trafiktiden, så att man för
olika banor eller bandelar erhåller allmänna
jämförelsetal genom angifvandet af tonkilometer
pr år och bankilometer, personkilometer pr
år och bankilometer etc. Trafikinkomster och
driftkostnad å olika banor eller bandelar
jämföras sinsemellan medelst förhållandet
till trafikerad banlängd och trafiktid eller
till utfördt arbete sålunda genom angifvande
exempelvis af inkomsten pr dag och bankilometer,
inkomsten pr tonkilometer etc. Från det
utförda trafikarbetet eller dragkraftens
nyttiga arbete skiljes noga den döda vikt, som
af dragkraften framförts och hvarmed förstås
själfva den rörliga materielens transportvikt
(den s. k. taran). Denna dödvikt är liksom
tåghastigheten hufvudsakligen af betydelse
vid bedömandet af kostnaden för dragkraft
samt banbyggnadens hållbarhet. Dragkraftens
framförda döda vikt och verkställda nyttiga
arbete utgöra tillsammans, hvad som förstås
med utförd bruttolast. - Trafikinkomsternas
öfverskott öfver drift och underhållskostnaden,
d. v. s. nettobehållningen, visar,
hänförd till det i en järnväg nedlagda
byggnadskapitalet, järnvägsföretagets
räntabilitet eller af kastningsförmåga
(afkomstprocent). Driftkostnadens
förhållande till inkomsterna utgör den
s. k. utgiftsprocenten. Afkomstprocenten vid
de svenska järnvägarna belöpte sig 1906 för
normalspariga banor, d. v. s. med en spårvidd af
1,435 m., till i medeltal 4,35. Yid statsbanorna,
som samtliga äro normal-spåriga, utgjorde
afkomstprocenten s. å. 4,o, men har sedermera
ansenligen nedgått, så att densamma 1908 och 1909
stannade vid resp. 1,46 och 1,79. Yid smalspåriga
banor belöpte sig afkomstprocenten 1906

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:31 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbm/0244.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free