- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
479-480

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jäsning ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

diameter. De ha dels alldeles lodrät, dels
en något lutande ställning. Vidd och djuplek
stå icke i något bestämdt förhållande till
hvarandra. Jättegrytorna förekomma dels enstaka,
dels flera tillsammans, stundom i rad efter
hvarandra. Flerstädes synas två
grytor liksom sammanbundna upptill medelst
en grund, rännformig fördjupning, och någon
gång har af två närliggande runda grytor
genom mellanväggens bortnötning uppstått en
aflång. Ursprungliga, i bergytan befintliga
gropar och ojämnheter, sprickor, klyftor
samt omväxling af lösare och hårdare stenslag
främja eller i viss mån framkalla bildandet af
jättegrytor. I allmänhet kan icke bestämmas,
huruvida en jättegryta är bildad vid en
hafsstrand, i en älf eller under en glaciär på
grund af formen och storleken allena, ty form
och storlek synas i hvart och ett af dessa
tre fall kunna framstå alldeles lika. Dock
torde de jättegrytor, som i förhållande till
vidden äro betydligt djupa och regelbundna,
vara företrädesvis åstadkomna på någon
af de två sistnämnda platserna, således i
strömmande eller forsande vatten. I Bohuslän
äro jättegrytor ganska allmänna. De kallas
där af befolkningen vanligen bergkittlar.
En för besökande lätt tillgänglig jättegryta
finnes under tingshuset i Solna socken utanför
Stockholm. Vid Norges västkust ha flerstädes
iakttagits jättegrytlika urholkningar, stundom af
icke ringa storlek, som sträcka sig horisontalt
in i en åt hafvet vänd, mer eller mindre lodrät
bergvägg. Dessa äro otvifvelaktigt ett verk
af hafsvågornas rastlösa arbete. Nischformiga
ursvarfningar, 5—10 m. höga och breda, liknande
hälfter af väldiga jättegrytor, förekomma vid
somliga älfvar och strömmar, i dem begränsande
bergväggar, såväl i Sverige (vid Trollhättan, vid
Steneby i Dalsland m. fl. st.) som i Norge.
E. E.
illustration placeholder
Fig. 2. Bergyta med jättegrytor, Åreskutan, Jämtland.


Jättegröe, bot. Se Glyceria och Gröe.

Jättegöken, zool. Se Scythrops Novæ Hollandiæ.

Jättehampa, bot. Se Hampa.

Jättehem. Se Jotunhem.

Jättehvalen, Balænoptera sibbaldii, zool. Se
Fenhvalar.

Jättekaktus, bot. Se Cereus.

Jättekast. Se Jättar.

Jättekungsfiskaren, zool. Se Kungsfiskare.

Jättekål, bot. Se Brassica.

Jättemusslan, Tridacna gigas, zool., en mussla
(se Blötdjur), som utmärkes genom väldiga
dimensioner; den kan bli ända till 2 m. lång
och 200 kg. tung. Skalet är mycket hårdt,
tresidigt; för utträde af byssus är hvarje
skalhalfva framtill djupt utskuren. Musslan
lefver i Indiska oceanen. Skalen användas till
vigvattenskärl, tvättkärl o. s. v.; köttet ätes.
L—e.

Jättendal, socken i Gäfleborgs län,
Bergsjö och Forsa tingslag. 9,884 har. 1,339
inv. (1909). Annex till Harmånger, Uppsala stift,
Hälsinglands norra öfre kontrakt.

Jätteorm, zool. Se Boa.

Jättepumpa, bot. Se Cucurbita.

Jätter, Jätterjord, af befolkningen i
somliga delar af Småland använd benämning
på det steniga och mera hårdt packade
morängrus, som där förekommer under
ett mera sandigt och lösare sådant.
E. E.

Jättesalamandern, Cryptobranchus maximus,
zool.
Se Amfibier, sp. 829—831, och pl. I till
denna art.

Jättesköldpaddorna, zool. Se Elefantsköldpaddorna.

Jättesnokarna, Ptyas l. Coryphodon, zool.,
höra till snokarnas familj (Colubridæ) och
ormarnas ordning bland kräldjuren. De ha
kraftigt byggd, cylindrisk kropp, tydligt
afsatt hufvud, jämnt afsmalnande stjärt,
platta, svagt kölade, i femton längdrader
ordnade fjäll, regelbundna hufvud- och
okölade buksköldar samt tänderna likformigt
tilltagande i storlek bakåt. Pantersnoken,
C. pantherinus, blir ungefär 2 m. lång och är
till färgen blekt grågul, ofvantill med en rad
af gråbruna, med mörkt infattade, stora fläckar,
hvilka på halsen äro rutformiga, för öfrigt
oregelbundna och hvar och en förenad med två
sidofläckar. Käkkanternas gulhvita sköldar äro
infattade med svart, och bakom hvartdera ögat
går ett svartbrunt längdstreck. Denna art är
allmänt utbredd öfver östra Brasilien och Guyana
samt träffas företrädesvis på sumpiga, af buskar
bevuxna ställen. — Till samma släkte hör svarta
snoken
, C. constrictor, hvilken blir lika stor
som föregående art och är svartblå ofvantill,
undertill ljust askgrå, på haka och strupe
hvitgrå. Svarta snoken är en af de allmännaste
och mest utbredda af de nordamerikanska ormarna
och förekommer i vattenrika trakter, helst bland
buskar och småskog. Den klättrar och simmar
utmärkt samt påstås öfverträffa alla andra ormar
i rörlighet och snabbhet. Dess föda utgöres af
mindre ryggradsdjur. Enär den förföljer unga
skallerormar, betraktas den tämligen allmänt
som ett nyttigt djur.
C. R. S.*

Jättestorkar, zool. Se Storkfåglar.

Jättestuga, arkeol.. folklig benämning
gånggrift (se d. o.) eller
annan grafkammare från stenåldern.
O. M.*

Jättesvalan, zool. Se Podargidæ.

Jättetall, bot.. är ett namn, som tillägges
icke någon viss art, utan flera arter af
släktet Pinus, som uppnå en ansenligare höjd
(öfver 50 m.). Den kaliforniska jättetallen
l. sockertallen, Pinus Lambertiana Dougl.,
som blir nästan lika hög som Sequoia gigantea
och hvars kottar bli ända till 40 cm. långa,
är bekant för sitt sötsmakande harts, som liknar
manna och förtäres.
O. T. S. (G. L—m.)

Jättetrögdjuren, Gravigrada, paleont., en
utdöd grupp af amerikanska Edentata (se d. o.),
hvilken uppdelats i flera familjer. Med afseende

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:50:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbm/0264.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free