- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
487-488

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jätteugglesvalan ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

den nuv. östra stadsdelens plats och erhöll
privilegier 1614 (staden kallas i dessa
Adolfsborg), 1620, 1650 och 1719. Den har flera
gånger härjats af eldsvådor (så lades 1785 nästan
hela den västra och 1790 hela den östra eller
mer än 70 större hus samt närmare 100 mindre
åbyggnader i aska, hvarjämte kyrkan härjades af
elden), och 1834 rasade koleran där värre än
på något annat ställe i Sverige, bortryckande
sjättedelen af stadens befolkning. Sveriges
sista krig med Danmark slöts genom freden i
J. 10 dec. 1809. Se vidare Jönköpings slott
och fästningsverk
.

Litt.: "Samling af J:s stads privilegier"
(1787), J. Allwin, "Strödda anteckningar
ang. J:s stad och dess omgifning" (1839),
A. O. Hedenstjerna, "J. förr och nu"
(1846), den af en beskattningskommitté
utg. "Historisk-statistisk beskrifning öfver
J. från äldre till närvarande tid" (1861),
Viktor Rydberg, "Det forna J." (1880),
J. Nyqvist, "J. och dess omgifningar"
(1888), E. Åkerhielm, "Småland och Öland"
(Sv. Turistföreningens resehandböcker, n:r 16,
1908), samt R. Björkman, "J." (i "Gamla svenska
städer", II, 1909) och "J." (i "Sverige", 1910).
Wdn.

Jönköping–Gripenbergs järnväg (sign. J. G. J.),
en Jönköping–Gripenbergs järnvägsaktiebolag
tillhörig, smalspårig (0,600 m.), 44 km. lång
järnväg i Jönköpings län mellan Jönköpings
Östra station och Vireda. I Jönköping
står banan icke i förbindelse med statens
järnvägars station därstädes, men, genom
spår till omlastningsplats, i förbindelse med
statsbanespåret vid "Jönköpings strand". Från
Rosendala station utgår en 2 km. lång sidobana
till Huskvarna. Ursprungligen afsågs, att banan
skulle framgå till Gripenbergs station å Östra
stambanan. Sträckan Jönköping–Huskvarna öppnades
för trafik 22 april 1894, Rosendala–Lyckås
gård 19 aug. s. å., Lyckås gård–Förnäs 21
okt. 1899 och Förnäs–Vireda 18 dec. 1900. 31
dec. 1908 utgjorde bokförda byggnadskostnaden
1,467,174 kr., hvaraf för rullande materiel
338,845 kr., aktiekapitalet 710,000 kr. och
reservfonden 30,000 kr. Järnvägsbolagets
styrelse har sitt säte i Jönköping.
A. d’A.

Jönköpingsbladet, tidning, som utgafs i Jönköping
1843-44 med ett, 1845-54 med två och 1854-72,
då den upphörde, med tre nummer i veckan,
under redaktion af Johan Sandvall (1843- 48),
som gaf den en bemärkt plats bland landsortens
oppositionsblad, och A. V. Strehlenert (1848
-70). Bland tidningens medarbetare märkas
särskildt K. J. L. Almquist (1845-48) och
V. Rydberg (1847-51).

Jönköpings juridiska byrå grundlades 1874 af
vice häradshöfding Axel Cronholm och ofver-togs
efter hans död (1908) af hans mångåriga
biträden auditörerna A. von Hedenberg och
Fr. Ask samt kassadirektören S. Lyberg. Byrån
har till ändamål att tillhandagå allmänheten med
utförande af juridiska uppdrag, inkasserande af
fordringar, meddelande af soliditetsupplysningar
och förmedling af penningplacering. Byrån
har sitt hufvudkontor i Stockholm (urspr,
var det förlagdt till Jönköping, där nu ett
afdelningskontor finnes) samt sysselsätter
ett 60-tal jurister och kontorsbiträden och
omkr. 2,000 korrespondenter å alla viktigare
platser i Sverige och utlandet. Byrån är
banbrytande på sitt område och den största
affären i sin bransch i Norden.

Jönköpings kloster, anlagdt sannolikt mot slutet
af 1200-talet (från 1286 finnes ett testamente
till klostret), tillhörde franciskanerna. Att
döma af bevarade uppgifter om donationer till
klostret har detsamma aldrig spelat någon
stor roll. Vanligen omtalas det i handlingar
tillsammans med andra kloster. Af dess guardianer
känner man endast tre, och man vet äfven, att
sju provinsialkapitel hållits i klostret (1297,
1312, 1324, 1353, 1382, 1434, 1491). Eljest
känner man om klostrets historia föga. Under
fejderna med Danmark iklädde sig klostret en
gång jämte staden förbindelse att till danskarna
utbetala en större penningsumma, men gjorde
svårigheter vid betalningen (1453). 1493 ingrep
biskopen i Linköping mot klostrets guardian,
enär han fråntagit det utanför staden belägna
S:t Görans kapell ett för detsamma af åtskilliga
biskopar utfärdadt aflatsbref äfvensom flera
andra dyrbarheter och fört dem till ett nära
klostret uppfördt kapell, dit man önskade draga
folket. En af de sista underrättelserna om
Jönköpingsklostret skildrar en af två munkar
därstädes begången stöld (1525). Hos två
illa beryktade kvinnor i staden hade de gömt
smycken, mässkläder m. m., hvilka de tagit
ur stadskyrkan och på andra håll. 1529 erhöll
klostret af Gustaf Vasa ett skyddsbref; 1544
hade det gått sin upplösning till mötes. Se
vidare Jönköpings slott och fästningsverk. Jfr
F. Hall, "Jönköpings kloster" (i "Medd. från
Norra Smålands Fornminnesförening", I, 1907).
(T. H-r.)

Jönköpings län, som omfattar nordvästra delen af
Småland och Mo härad i Västergötland, är beläget
mellan 56° 50’ och 58° 9’ n. br. samt 2° 23’ och
4° 59’ v. lgd från Stockholms observatorium. Det
gränsar i n. till Skaraborgs och Östergötlands
län, i v. till Älfsborgs och Hallands län, i
s. till Kronobergs län samt i ö. till Kalmar och
Östergötlands län. Länets största längd, i ö.–v.,
är 145 km. och största bredd, i n.–s., 135 km.;
dess ytinnehåll är 11,522 kvkm., hvaraf 10,617
land och 905 vatten. Folkmängden var vid 1909
års slut 213,072 personer (104,296 mankön och
108,776 kvinnkön), hvaraf 181,793 å landsbygden
och 31,279 i städerna. Folkmängdstätheten var
sålunda 20 personer på 1 kvkm. land. Nämnda
folkmängd utgjorde 3,89 proc. af rikets, och
länet var med hänsyn till folkmängden det
14:e i ordningen af rikets län och i afseende
på folkmängdstätheten det 16:e. Ökningen af
folkmängden har, på senare tider hämmad af
emigrationen, varit ganska svag, då folkstocken
behöft drygt 150 år för att fördubblas, och
har på de sista femtio åren ökats med blott
27 proc. och under de senaste tjugufem åren
med knappt 8 proc. Städernas folkmängd har
ökats mycket och blifvit under de nämnda 50
åren tredubblad, men å landsbygden har under de
sista 50 och 25 åren ökningen föga of verstigit
resp. 15 och 4 proc. – I judiciellt hänseende
är landsbygden delad i 5 domsagor, under Göta
hofrätt: Tveta, Vista och Mo domsaga, hvilka tre
härad bilda ett tingslag, Norra och Södra Vedbo
domsaga, i hvilken hvartdera häradet utgör ett
tingslag, Östra härads domsaga, ett tingslag,
Västra härads domsaga, ett tingslag, samt Östbo
och Västbo domsaga, i hvilken hvartdera häradet
ingår med ett tingslag. Fögderierna äro 6, och
af dem sammanfalla 4 med de fyra förstnämnda
domsagorna och de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:15:49 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbm/0268.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free