Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare / 491-492 (1910) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jönköpings revir ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Jönköpings revir omfattar Tveta, Östbo
och Västra härad af Jönköpings län och är
uppdeladt i 3 bevakningstrakter (Värnamo,
Eckersholms och Vrigstads). I reviret finnas
139 allmänna skogar om tills. 22,242 har,
hvaraf 8 kronoparker med en areal af 7,217 har
(år 1905).
M—g.

Jönköpings slott och (påbörjade) fästningsverk 1605.

Jönköpings slott och fästningsverk. Redan
på Birger jarls tid fanns i J. ett slott
(”hus”). Det belägrades 1278 förgäfves af Johan
Filipsson, intogs 1309 af konung Birgers danska
hjälphär, men återtogs s. å. af hertig Erik,
hvarefter det lär ha förstörts, men snart åter
uppbyggts. 1545 började det förstärkas. Vid
konung Gustafs rådslag i Vadstena i mars
1559 öfverlades bl. a. om önskvärdheten af
dess bättre befästande, enär Jönköping i
händelse af krigsfara skulle som gränsort
vara samlingsplats för en del af hären. Erik
XIV lät också 1567 byggmästaren Arendt de
Roy anlägga en skans till stadens försvar,
men detta kunde ej hindra Daniel Rantzau att
på hösten s. å. bemäktiga sig densamma, som
då afbrändes, hvarvid äfven det gamla slottet
förstördes. 1593 anbefalldes påbörjandet af ett
nytt ”hus”. Men planen modifierades sedermera
så till vida, att det förutvarande välbelägna
franciskanklostret skulle ombyggas till slott
och befästas. Först 1600 togo arbetena härmed
någon fart och omfattade dels det gamla klostrets
ominredande och iståndsättande, dels anläggandet
kring detsamma af en fyrhörnig bastionsbefästning
med alla landlinjer kasematterade. Denna nya
befästning, som från 1602 utfördes under
byggmästaren Hans Flemings ledning, lades
utomkring en förut befintlig, men då alldeles
förfallen gammal jordvall, som förut, åtminstone
delvis, omgifvit klosterbyggnaderna (se fig.). 1609 uppsattes
”staket” utomkring vallen, och en del
af befästningarna var då så färdig, att
de kunde bestyckas. 1612, när danskarna
nalkades, lät ståthållaren Jesper Mattsson
Krus antända själfva staden och drog sig inom
befästningen, som emellertid ej blef utsatt för
något anfall. Så snart faran var öfverstånden,
återupptogos befästningsarbetena. Såväl den nya
stadens uppbyggande, ”på Sanden”, som anordnandet
af dess hamn, fullföljandet af slottsbefästningen
och dennas förstärkande medelst en ”förborg”
mellan slottet och Vättern samt uppförandet
af ett staket rundt staden verkställdes under
Flemings ledning.
Efter dennes död (1623) öfvertogs arbetets
ledning af ingenjör H. Thome, som 1627 uppgjorde
en ny befästningsdessein, som fastställdes af
konungen och äfven utstakades; men någon egentlig
stadsbefästning kom aldrig till stånd mer än
framför Österport, där jordverk 1634 igångsattes
af generalkvartermästare Crail von Bamberg. 1636
utarbetade Örnehufwudh en ny dessein, som
omfattade både staden och slottet, vid hvilket
senare densamma sedan lände till efterrättelse
vid arbetenas fortsättande. 1654 var allt
befästningsarbete vid Jönköping nedlagdt,
men 1656 iståndsattes slottsbefästning och
förborg, hvarjämte provisoriska befästningar
kring staden påbörjades. Freden i Roskilde
var emellertid ej väl sluten, förrän alla
tankar på stadsbefästning uppgåfvos. Sedan
Erik Dahlbergh blifvit landshöfding i J., lät
han restaurera slottsbyggnaderna. Jönköpings
”fästning” underhölls emellertid, ehuru med allt
mindre omsorg; och 1737 lade en häftig vådeld
slottet i aska. Några reparationsarbeten utfördes
emellertid under 1790-talet. Sedermera fingo
fästningsverken förfalla. Emellertid uppfördes
åter en del byggnader inom fästningen, och i
desamma inrymdes länshäkte, kronomagasin,
länsarkiv m. m., hvarjämte en tyggård
anordnats å förborgen, ty sedan gammalt hade en
artillerigarnison varit förlagd i Jönköping; men
sedan en vådeld 1835 härjat å förborgen, beslöts
tygstationens förflyttande (till Karlsborg),
och 1842 befallde K. M:t, att den i staden
förlagda och till Göta artilleriregemente hörande
artillerikommenderingen skulle indragas. Äfven
fästningsverken hade nu börjat raseras,
nämligen från 1833 för hamnkanalens utvidgande
och från 1847 för att lämna fyllningsämnen
till en vågbrytare samt för planering
längs Munksjön. Från 1836 hade äfven det ena
området efter det andra upplåtits till staden
bl. a. för uppförande af skolbyggnad samt till
promenadplatser; och slutligen medgafs 1856, att
för anläggandet af en då fastställd strandgata
längs staden fyllningsämnen fingo tagas från de
återstående delarna af fästningen, som sålunda
nu jämnades med marken.
L. W:son M.

Jönköpings tändsticksfabrik började sin tillverkning
1845 i en förhyrd lokal i envåningshuset
i sydvästra hörnet af Barnarps- och Västra
storgatan. Grundläggare var J. E. Lundström, med
hvilken brodern K. F. Lundström 1846 förenade
sig, och båda inköpte 1847 en åkerlycka vid
Vätterns strand, där några fabriksbyggnader
uppfördes. Redan 1858 kunde bröderna tillverka
och afsätta närmare 12 mill. elddon (askar). Till
en början tillverkades vanliga fosforstickor,
men sedan J. E. Lundström 1855—56 tagit patent
i flera länder på sin viktiga uppfinning af
fosforfria (säkerhets-)tändstickor, växte
exporten hastigt. 1857 ombildades företaget
till aktiebolag, med J. E. Lundström som
disponent till 1863, därefter A. B. Hay till
1898. Det är företrädesvis genom hans ledning,
som fabriken — trots skarp konkurrens inom
och utom landet — med tillgodogörande af alla
de mekaniska förbättringar, som gjordes på
tändsticksindustriens område (genom A. L. Sjöberg
och Alex. Lagerman), blifvit ett storindustriellt
företag, som gjort namnet Jönköping kändt
långt utom civilisationens råmärken. Under
den tid Hay hade sin verksamhet vid fabriken,
såldes tändstickor för mer än 65 mill. kr.,
och i arbetslöner utbetalades 15 mill. kr. Nu
tillverkas omkr.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>