- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 13. Johan - Kikare /
519-520

(1910) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kababisch ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

betänkandet, men statsutskottet höll fast vid
sin åsikt. I hopp att kunna förebygga, att
statsutskottets beslut blefvo riksdagens, tänkte
konungen i juli åtskilja riksdagen, men afstod
på statsrådets föreställningar från denna plan
och begärde (på grefve M. Brahes tillstyrkan)
11 aug. af ständerna ett hemligt utskott att
rådgöra med om saken. Man väntade, att konungen
genom sin personliga älskvärdhet skulle kunna vinna
utskottets medlemmar och genom dem ståndens
flertal; men de Hemliga utskottet föelagda
handlingarna spredo intet ljus öfver skuldens
uppkomst, och genom sitt mot all beräkning
ovänliga uppträdande mot utskottet, som fylldes
af oppositionsmän, stötte konungen ännu mera
oppositionen. Då vid frågans afgörande i stånden
2 stånd stannade mot 2, måste saken hänskjutas
till Förstärkt statsutskott, som i okt. beslöt
nedsättningarna. För regeringen återstod då
endast att hoppas på extra statsregleringen. När
statsutskottet i sitt utlåtande om denna,
trots sina förut gjorda förespeglingar, icke
med ett ord omnämnde kabinettskassan, fäste
K. M:t i en skrifvelse af 31 dec. utskottets
uppmärksamhet på nödvändigheten att taga saken
i öfvervägande Sedan utskottet fått del af
sammandragen af kabinettskassans räkenskaper
för åren 1823–39 m. fl. handlingar, förklarade
det i ett 29 jan. 1841 afgifvet betänkande (mot
hvilket dock flera ledamöter reserverade sig),
att det icke kunde tillstyrka något särskildt
anslag för skuldens likviderande. Alla
fyra stånden återremitterade (febr.–mars)
betänkandet. Utskottet begärde då att få
del af kabinettets originalkassabok och
brefväxling med de handelshus, med hvilka
kabinettet haft penningetransaktioner,
med öppen rätt att offentliggöra dessa
handlingar, ty eljest, förklarade utskottet,
ville de ej mottaga dem. Då de ifrågasatta
handlingarna på sådant villkor naturligtvis
icke kunde utlämnas, afstyrkte utskottet i
ett nytt betänkande alla särskilda anslag,
"enär det blifvit urståndsatt att bestyrka
tillvaron af det deficit i kabinettskassan,
som funnes upptaget i de utskottet meddelade
räkenskapssammandragen". Betänkandet (mot
hvilket icke mindre än 8 af utskottets medlemmar
reserverade sig) afslogs 30 april af adeln
och prästeståndet, men bifölls af borgar- och
bondestånden, hvarefter saken måste afgöras i
Förstärkt statsutskott. Regeringen utvecklade en
utomordentlig verksamhet, medelst påtryckningar i
borgarståndet och handtryckningar i bondeståndet,
för att vända utskottets beslut i en för den
gynnsam riktning, men vid omröstningen 18
maj segrade oppositionen med 66 röster mot
51. – Konungen fick sedermera ur egen kassa
betala skulden, hvilket väl jämte nöjet att
trakassera konungen var oppositionsmännens
egentliga afsikt; föga troligt är däremot,
att man med denna saks besynnerliga behandling
åsyftat att tvinga honom nedlägga kronan. Det
torde ej kunna förnekas, att en och annan i sitt
uppträdande bestämdes af allvarsamma misstankar,
att bristen uppkommit genom medlens användande
till mycket "obehöriga dispositioner", och
skäl saknas ej till antagandet, att betydliga
summor utgifvits för rent dynastiska ändamål
(t. ex. till brytande af prins Gustafs af
Vasa tillärnade giftefmålsförbindelse med
prinsessan Mariana af Nederländerna, 1828).
                J.Th.W.

Kabinettskurir, ilbud, som skickas af
ett hof till ett annat i viktigare ärenden. Till
undvikande af den dryga omkostnad, som erfordrades till
expresser, och efter andra hofs bruk inrättades
25 jan. 1748, i enlighet med sekreta utskottets
betänkande 11 dec. 1747, två kabinettskurirer,
som försågos med fullmakter af Kanslikollegium
och uppburo (k. br. till Statskontoret 13 mars
1749) 400 dal. smt i årlig lön samt 2 dal. smt
i dagtraktamente vid resas förrättande jämte i
skjutspenningar 2 dal. 8 öre kmt milen inom riket
och 8 dal. kmt utom detsamma. Sedan 1751 buro
de ett särskildt märke på bröstet: 3 kronor i
emaljerad fason. Enl. k. br. 3 maj 1790 försågos
de med särskildt pass. 1858 öfverflyttades
kabinettskurirerna (då tre) på indragningsstat.
                J. Th. W.

Kabinettsminister. Se Kabinett 2.

Kabinettsmåleri. Se Kabinettsstycke.

Kabinettsorder. Se Kabinett 2.

Kabinettsporträtt, ett uppfodradt
fotografiporträtt af omkr. 17 x 11 cm. format
(s. k. kabinettsformat).

Kabinettssekreterare. Se Utrikesdepartementet.

Kabinettsskrifvelse. Se Kabinett 2.

Kabinettsskåp. Se Kabinett och Konstskåp.

Kabinettsstycke, oljemålning, vanligen med
figurframställning, af mindre format, afsedd
att tjäna som prydnad i smärre rum (kabinett)
och att ses på nära håll samt till följd
däraf i regel fint och omsorgsfullt utförd,
med noggrant återgifvande af småsaker och
biverk. Kabinettsmåleriet blomstrade i Holland
vid den tidpunkt, då den holländska konsten
nått sin middagshöjd, d. v. s. omkr. midten af
1600-talet och under det därpå följande halfva
seklet. En mängd framstående konstnärer egnade
sig åt detsamma, såsom Adriaan van Ostade,
Gerhard Terborch, Jan Steen, Gerard Dou, de tre
Mieris, G. Metsu, Jan Vermeer van Delft, Pieter
de Hooch, för att nämna endast de allmännast
bekanta namnen. Det är att anse som ett troget
uttryck af den konstsmak, det sinne för nätt och
sirlig prydlighet, som utmärkte de välbärgade
borgerliga kretsarna i de holländska städerna
under fristatens välmaktstid och sedan den yttre
ställningen blifvit betryggad. Det bildar i detta
afseende en motsats såväl till äldre tiders
företrädesvis i kyrkans eller aristokratiens
tjänst arbetande konst som till senare tiders
af de stora utställningarna starkt påverkade
målningssätt. Kabinettsmåleriet, som urspr,
tillhörde den holländska konsten, har äfven i
andra länder vunnit stort anseende och af många
konstnärer odlats jämväl under 1700-talet och de
senare århundradena. Sveriges nationalmuseum,
liksom de större svenska privatsamlingarna,
har att uppvisa en mängd prof på de olika slagen
af kabinettsmåleri.                 Upk.*

Kabinettsärenden. Se Kabinett 2.

Kabir (Chabir), arab., karavananförare.

Kabira. Se Kabeira.

Kabirer (grek. Kabeiroi, lat. Cabiri), grek. myt.,
ett slags lägre gudomligheter eller demoner, om
hvilkas ursprungliga betydelse mycken ovisshet
är rådande. Deras dyrkan, hvilken i synnerhet
idkades på öarna Lemnos, Imbros och Samothrake,
hade formen af en hemlighetsfull gudstjänst
(mysterier) och stundom ett vildt svärmande
(orgiastiskt)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:31 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbm/0284.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free